Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Odontologiska fakulteten promoverar en jubeldoktor

2017-10-11

När Malmö fick sin egen högskola 1998 hade en reform bedrivits sedan 80-talet. Industristaden skulle bli kunskapsstad. Varvsindustrin lades ner, arbetsfrekvensen sjönk till en av landets lägsta och en satsning för att göra Malmö till huvudort för ett stort lärosäte påbörjades så småningom. Akademin har dock frodats i Malmö långt tidigare än sedan högskolans födelse 1998.

Två fakulteter redan belägna i stan infångades i högskolans verksamhet och har sedan dess varit tongivande för lärosätets karaktär.

Odontologiska fakultetens nye jubeldoktor är ett tydligt exempel på det.

Göran Koch disputerade 1967 vid Tandvårdshögskolan i centrala Malmö. Hans avtryck på den lokala marknaden och sedermera även på nationell nivå fann gehör som vi drar nytta av än idag. Han är tandläkaren som en gång fäste stort intresse vid kariesförebyggande åtgärder. På 1960-talet efter studier av 1800 barn i Malmös skolor bekräftades Göran Kochs teori att kariesutveckling kunde kontrolleras med hjälp av fluortandkräm. Resultatet av studien samlades i hans avhandling.

På årshögtiden den 20 oktober 2017 möter Malmö högskola en före detta student som idag är professor emeritus med två hedersdoktorat (Jönköping och Athen), nio internationella hedersutnämnanden och en lång rad uppdrag som ordförande för akademiska förbund inom bland annat pedodonti. Göran Koch är numera bosatt i Jönköping.

Hur började du din karriär inom Odontologin? 

– Efter examen våren 1960 blev jag inkallad i 5 månader som marintandläkare. Detta var egentligen bra då det gav tid att pröva på klinik och att fundera på hur jag skulle gå vidare. Snart utkristalliserades att jag eftersträvade en kombination av att undervisa, bedriva forskning och att vara kliniskt verksam om nu detta var möjligt.

Hur hamnade du i Malmö och vid vilken avdelning arbetade du? 

– Det blev naturligt att vända tillbaka till Tandvårdshögskolan i Malmö där jag under de sista terminerna hade haft amanuensjobb och där jag också fick erbjudande att få tjänst på avdelningen för pedodonti. Jag fick också möjlighet att börja arbeta som privattandläkare.

När du först började, angrep du forskningen utifrån ett särskilt perspektiv och hur har i så fall detta påverkat din vetenskapliga bana genom åren?

– Under utbildningen och de första åren som tandläkare slogs jag av den grava kariesbild som flertalet barn och ungdomar uppvisade. Att söka minska denna höga kariesfrekvens upplevde jag starkt som en av professionens viktigaste uppgifter. Denna insikt och strävan har därefter varit en röd tråd i min forskning.

Finns det något som utgör en stark insikt eller ett genombrott för dig i din forskning? 

– Under 50-och 60-talet var stort intresse fokuserat på att i kariesförebyggande syfte pensla tänderna med natriumfluoridlösning. Proceduren var tidskrävande och effekten var begränsad. I Amerika hade man prövat tandkräm innehållande natriumfluorid men då resultaten var en besvikelse övergick man till andra fluorföreningar. Några fluortandkrämer fanns inte i Sverige på den tiden. Ett företag i Sverige hade på försök utvecklat en tandkräm innehållande natriumfluorid som var baserad på en helt ny teknologi. Jag fick löfte att pröva denna kliniskt under en 3-årsperiod. Genom stort tillmötesgående från Malmö stad och med stöd av mina mentorer Professor Arvid Syrrist och Tandvårdsinspektören Filip Pålsson planerade och startade jag upp undersökningen. Den omfattade 1800 barn i Malmö skolor och var uppdelad på 6 olika studier. Försöken var dubbelblinda vilket innebar att varken den som undersökte barnen eller barnen själva visste om de var i försöks- eller kontrollgrupp. Det blev många intensiva år. Själv genomförde jag årliga kliniska och röntgenologiska undersökningar på ca 600 barn under den treåriga kliniska testperioden. Det var stressande att inte veta om resultatet skull bli positivt eller negativt. Därför var det en spännande dag, efter förberedelser och tre års klinisk test, då koden bröts. Det visade sig då att barn som dagligen, under övervakning, borstade tänderna med tandkräm innehållande natriumfluorid bara hade hälften så mycket nya kariesskador som barn som borstade med samma tandkräm men utan fluor. Detta stärkte ytterligare min insikt att det fanns stora möjligheter att kontrollera kariesutveckling. Dessa undersökningar samlades i en monografi som är min avhandling.

Odontologiska världen har utvecklats mycket under de år du varit verksam. Hur har det påverkat dig i arbetet? 

– Jag har, i egenskap av redaktör för vetenskapliga tidskrifter under mer än 45 år, haft goda möjligheter att följa den odontologiska utvecklingen genom åren. Detta har också medfört att jag på detta sätt fått incitament till forskningsprojekt med stor aktualitet t.ex. kring fluors retention och överlevnad av etsretinerade restaureringar m.m. En stor del av min forskning är epidemiologiska studier då de ger möjlighet att bedöma tandhälsoutvecklingen och dessutom visar vilka förändringar som måste göras inom tandvården för att resurser används på rätt sätt. Ett exempel på sådans undersökningar är de s.k. Jönköpingsundersökningarna där vi med upprepade cross-sectional undersökningar har kunnat följa den dramatiska förbättringen av tandhälsan under 40 år inom åldersgrupper från 3 till 80 år.  Vad som klart kan fastslås är att utan en god tandhälsa innebärande få tandlagningar under uppväxtåren kan man inte förvänta sig ett minimalt tandvårdsbehov som vuxen. Och där är vi nästan idag.

Vad har din forskning gjort för dig rent personligt? 

– Forskningen har för mig medfört ett stort kontaktnät såväl nationellt som internationellt. Den har gjort min odontologiska tillvaro oförutsägbar och utmanande men alltid spännande och berikande.

Var hämtar du inspiration? 

– Min inspiration hämtar jag främst hos min familj och mina närmaste medarbetare. Men mycket av min arbetsglädje och nya idéer får jag genom mitt omfattande kliniska engagemang. Patientens behov har styrt det mesta av min forskning. 

Text: Johan Portland

Senast uppdaterad av Johanna Svensson