Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se


Läs medarbetarporträtt av följande personer vid Fakulteten för teknik och samhälle:

Yujing Li

Solveig-Karin Erdal

José Font

Shahram Jalaliniya 

Carljohan Orre

Martin Berg

Thomas Pederson


Improving the health of your home

The average person spends more than 90 per cent of their time indoors, and the buildings where we live and work are supposed to keep us healthy, warm and happy. Lecturer Yujing Li aims to explore what makes a good indoor environment and the human role in the future of sustainable housing. 

Yujing Li at Malmö University

A foot in each world

Yujing Li started her position at the Faculty of Technology and Society in March, but she is not new to Sweden or Swedish academia. She first came to the country 18 years ago to get a master’s in Environmental Science at Lund University, where she later continued her career as a PhD student, later as a researcher at the Faculty of Engineering. Her research focused on mould on building materials, combining biology and engineering.

“I see myself as having a foot in each world. My research is very transdisciplinary and always related to environmental aspects. During my PhD studies, I spent five years looking at mould. In my current research, I use that expertise to look at healthy indoor environment holistically,” she said, “I’m not only focusing on one aspect, but all of them.”

Putting the human in the centre

At Malmö University, Yujing Li will be dividing her time between teaching the construction engineering students and researching a more healthy and sustainable indoor environment.

“I will be working on an interdisciplinary research project related to the indoor environment together with researchers from Lund and Malmö. Today, there is quite a lot of pressure on energy saving – we want to insulate the house better, we want to minimise the leakage – but is what we provide still healthy? We need to find a balance in all this. We need to put the human in the centre when designing buildings.

“This field is very important, and we want to send a message to the industry that it needs a better understanding of a healthy indoor environment to increase people’s living quality. And that a better understanding of people’s behaviour will enable us to reach a better energy performance and better indoor environment when designing and renovating buildings.”

Open to change

Apart from research, Yujing will be working as a lecturer, teaching the subjects related to building and environment. About 25 per cent of her time will be devoted to research.

“I like working at the faculty. Here you can tell it is a younger university, with more possibilities and flexibility – which is quite my style.

“I like to have this, to be more connected to technology and open to changes. I enjoy the openness and friendliness of the people working here.”

Text: Amanda Malmquist
Photo: Håkan Kogg Röjder 

Solveig-Karin Erdal är koordinator för Retendo på Institutionen för datavetenskap och medieteknik


MEDARBETARE. Solveig-Karin Erdal rör sig vant i universitetets lokaler även om hon är ny på sin post. Hon är anställd som administrativ handläggare på Fakulteten för teknik och samhälle.

Lärosätet har gett henne två magistertitlar i Freds- och konfliktvetenskap samt i Communication for Developement. Utöver det arbetade hon extra här under sin studietid och var också projektanställd därefter. 
–Jag är ny och tjänsten är ny. Det känns kul för det innebär att den är formbar. Huset Niagara är också nytt för mig men universitetet är jag väldigt bekant med, säger hon.

Stöd åt chefer
En av hennes viktigaste arbetsuppgifter blir tjänsteverktyget Retendo.
–En akademisk anställd har olika arbetsuppgifter exempelvis forskning och undervisning som ska specificeras i systemet, säger hon.  

Alla lärare och forskare på TS, ansvarar själva för sina sidor i Retendo. 
– Det är ett dynamiskt planeringsverktyg, eftersom det ska ändras när någon får ett forskningsanslag eller liknande. Alla kan logga in på sin egen sida, men eftersom det krävs mycket koordinering så blir min roll att hålla ihop allting, säger hon.  

Solveig-Karin är också ett stöd åt såväl enhetschefer, prefekter som dekan. I uppgiften ingår att förbereda handlingar och andra administrativa uppgifter som innebär ett ledningsstöd, chefsstöd och kontakt med olika funktioner som ekonomi och HR.

Solveig-Karin kommer närmst från World Maritime University där hon arbetat i fyra år. 
– Där arbetade jag bland annat med att på årsbasis rapportera om fakultetsanställdas arbetsfördelning, lite som det vi nu försöker planera och följa upp i Retendo. Jag tycker om att strukturerar upp saker och har ett intresse för att göra det, säger hon.

Spännande med universitetsstatusen
–Jag är diplomatiskt lagd, något jag tror passar väl in i den här rollen. Det är extra kul att vara med det här året när så mycket ska hända med tanke på universitetsstatusen, säger hon. 

På sin fritid gör hon olika saker, intressen har hon ingen brist på. Ett av dem handlar om att jobba ideellt. 
–Jag har ett uppdrag som mentor på Mentor Sverige. Det innebär att jag träffar en tonårstjej regelbundet. Det är väldigt givande, säger hon.

Text: Filippa Törnwall

Bild: Håkan Kogg Röjder 

Game intelligence

Saying what the most fun thing about your work is might be hard for some. However, if you are a gamer whose job includes researching artificial intelligence and its relation to video games, this question might be easier to answer!


José Font joined the Faculty of Technology and Society as an assistant professor in August. Following his PhD studies in artificial intelligence (AI), his current research is combining that insight with his personal love of video games.

“When I did my bachelor’s in computer science back in Spain, learning about video games as a part of your education was never an option. Malmö University offers new sets of programmes that are interesting for the students because it is easier for them to identify what they want to study, and it is easier for the lecturers to get students involved in research.”

Creating intelligence

The Procedural Content Generation and Computational Creativity that is the subject of José’s research can most easily be described as a computer programme that is installed next to an already existing game. The AI offers ideas and solutions to specific questions that developers might have, such as creating maps and side quests as well as adding levels or music.

“There are many different applications for this, but the ones I like most can be challenging. I deal with something called ‘computational creativity. We are trying to find a way where a computer can create something that is original to the eyes of the user.”

Great setting for research

Having previously enjoyed a more or less classical academic career, including working as a visiting researcher at ITU in Copenhagen and most recently an academic coordinator in his native Spain, José is now looking forward to getting back to researching and teaching.

“Here in Malmö I get the chance to work with students from both bachelor’s degree and master’s degree programmes in Computer Science, and I can easily relate their interests with my personal research interests. That, in combination with the very positive experience I have gotten from the university, makes this a great setting for me to keep working on my research.”

Text: Amanda Malmquist

Photo: Håkan Kogg Röjder 

Shahram Jalaliniya wants to create new possibilities using technology

While some people are still amazed that we can carry a computer in our pocket, Shahram Jalaliniya is looking for the next step in wearable technology. As a postdoc researcher at the IOTAP Research Centre, he wants to find new ways for us to work with computers, and for computers to work with us. 

“My research explores eye-based interaction with smart objects, a totally different design space from the classical human-computer interaction.”

Shahram Jalaliniya at Niagara

Let your eyes do the talking

During his recent PhD studies at IT University of Copenhagen, Shahram designed a wearable system for surgeons in hospital environments. It was the limits of traditional computers in supporting mobile users that sparked his interest for developing a wearable system for surgeons.

“With desktop computers, we devote all our attention to using the computer while wearable systems have a potential to support the user with useful information while he or she performs other tasks. The idea, which was slightly futuristic, was to explore the possibility of having a wearable assistant with us to help with everyday activities.”

As part of his PhD, Shahram also explored gaze interaction with wearable computers.

“Eyes are ideal for interacting with wearable devices because they leave your hands free to perform other tasks. Aside from the possibility of using eye movements for providing explicit input to the system, knowing where the user is looking at in the environment helps the system recognise the user’s intentions.”

Exploring new fields

By reading eye movements, systems can figure out what kind of information the user is looking for; this is what Shahram and his colleagues refer to as eye tracking for implicit interaction. In this way, the eye movements can be used as an implicit input for interaction with a smart device or smart environments. 

“It’s a novel field of research, so it’s open for innovation. The part I’m interested in is a form of unconscious, implicit interaction between humans and computers based on eye data.

“Malmö University is very open to new research fields, and by looking at the courses that are taught here you see that it’s also open for new ideas. Since the field I’m working in is new and growing, it’s easier to be in this kind of environment. “

With new technology creating possibilities in the field, it’s not impossible that the interest for eye tracking might soon catch up with that of virtual reality.

“There is a lot of interest for virtual- and augmented reality applications right now, but there are challenges with how to interact with these devices, it makes a lot of sense to use eyes for that. Gaze data can also be used for rendering and optimising computing resources in virtual- and augmented reality head-mounted displays. As those applications become more popular, gaze interaction and eye tracking will be a part of that development. In the long term, this technology can be available to anyone.”

Text: Amanda Malmquist

Photo: Malin Palm 

Carljohan Orre vill skapa engagemang i hur IT används i vården

MEDARBETARE. Carljohan Orre är ny lektor på TS. Han är intresserad av samspelet mellan teknik, personal och patienten inom vården.

Carl Johan Orre_004

Han fick en annorlunda start på jobbet som lektor på Fakulteten för teknik och samhälle. När Carljohan tackat ja till jobbet i Malmö, fick han diagnosen non-hodgkins lymfom; en aggressiv cancerform.
  – Jag är tacksam över att allt har gått bra. Det ironiska i det är att jag länge studerat hur IT används i vård och omsorg. Min sjukdom innebar att jag fick sitta på första parkett och studera det som jag aldrig annars skulle ha kommit i kontakt med, säger han.  

Den digitala sjukvården
Utgångspunkt i hans forskning är det samspel och engagemang som teknik i  vården ger utrymme för. Det kan handla om att förstå hur ett planeringsverktyg används i hemtjänsten eller hur olika IT lösningar inom primärvården utvecklar arbetssätt och möten med patienter och personal.  
  – Förutom min forskning har jag en lektorstjänst och undervisar på programmen IT och ekonomi samt på Informationsarkitektprogrammet.

  – I början av min karriär fick jag följa digitaliseringen av hemtjänstarbete på nära håll, vilket gav erfarenheter om hur teknik formar både arbete och verksamhet. Det är lätt att i skapandet av digitala verksamhetsstöd bygga bort det som upplevs meningsfullt i ett arbete. Därför är det viktigt att se vilka alternativ som finns till buds, så att teknik kring rutiner och arbetssätt utformas på ett sätt som utvecklar en aktivitet.

Under hela sjukdomstiden fortsatte Carljohan att arbeta så mycket han orkade, sedan augusti i år arbetar han heltid på TS.
  – Jag var ingen lätt patient eftersom jag var nyfiken på allt som hände runt om kring mig. Jag fick uppleva mycket av det som jag tidigare i mitt arbetsliv ställt frågor om. Jag vill vara med och utforma framtidens digitala sjukvård gärna i interaktion med patienten, säger han.

Smart health
Carljohan är involverad i forskningscentrumet Internet of Things and People inom applikationsområdet Smart Health. Han kommer också vara delaktig i Innovationsplattformen, Storm, främst med erfarenhet kring medskapande innovation, i samverkan med offentlig verksamhet

Innan det att han tog med sig familjen tillbaka till hemstaden Helsingborg, har han bott tjugo år i Umeå.
  – Jag började plugga informatik på fristående kurser vid Umeå universitet och pusslade ihop en utbildning som motsvarande det systemvetenskapliga programmet. Därefter fortsatte jag som lärare och doktorand på institutionen för informatik. Jag uppskattar kontrasterna mellan Skåne och Västerbotten. Just nu gläds jag av att komma in i arbetet på Malmö universitet och att upptäcka Helsingborg och Malmö med nya ögon, säger han.

Text: Filippa Törnwall

Bild: Håkan Kogg Röjder 

Martin Berg fokuserar på samspelet mellan människor och medier


MEDARBETARE. Martin Berg är ny biträdande professor i Medieteknik med inriktning mot samspelet mellan människor och medier, på Fakulteten för teknik och samhälle. Han började sin anställning i början av oktober. 
– Jag ägnar min arbetstid åt att forska i ett antal externfinansierade projekt. Och jag är intresserad av hur människor uppmuntras att interagera med teknologier, säger han.  

Martin Berg004

Martin Berg kommer från Högskolan i Halmstad, där han har arbetat med motsvarande forskning tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och RMIT University i Melbourne. En del av forskningsanslagen från Riksbankens Jubileumsfond och Vinnova tar han med sig till Malmö universitet.
–När jag var tjänstledig från Högskolan i Halmstad för att göra ett postdoktoralt forskningsprojekt om nätgemenskapernas socialitet vid ett av företagen på Media Evolution City och tog med mina erfarenheter därifrån till Halmstad. Vi samlades kring forskning om tillämpad kulturanalys, det vill säga kritisk forskning som ofta sker i samverkan med aktörer utanför universitets- och högskolevärlden. Det sättet att forska, kommer jag att vidareutveckla här på Malmö universitet, säger Martin.

Smarta smycken
Utöver det forskar Martin i två stora projekt som har tydliga beröringspunkter med forskningen vid, Internet of Things and People, IoTaP, ett område som Martin särskilt studerar. Framförallt hur olika värden och föreställningar om människan och världen byggs in i sensorer som sitter på kroppen, till exempel i  armband och klockor med mera. 
–Jag forskar om hur teknologier och mjukvara för self-tracking formges av designers och utvecklare och vilken typ av antaganden om människan som byggs in i dem. Det kan vara fråga om allt från hur smarta smycken antas fungera eller hur kroppen och dess aktiviteter omformas genom hälsorelaterade databaser som låter appar för self-tracking ”prata” med varandra.

Ett annat forskningsprojekt drivs av Volvo.
–Det handlar om erfarenheter av och förväntningar på självkörande bilar. I vår forskargrupp utvecklar vi tillsammans med representanter från Volvo spännande tvärvetenskapliga metoder och studier som har möjlighet att göra tydliga avtryck i utvecklingen av deras fordon.

Vad är den största utmaningen med ditt jobb?
Martin har snabbt kommit in i jobbet, tack vare trevliga kollegor och han var för några år sedan anställd gästlärare vid K3.
–Det bubblar upp nya samarbetsmöjligheter, men det tar tid att lära känna alla och få reda på vad de sysslar med, säger han.   

Forskning ställer höga krav på att olika parter ska förstå varandras perspektiv, för att man ska komma vidare, särskilt i tvärvetenskapliga sammanhang.
–Språket är det mest grundläggande problemet, det är en stor utmaning att få ihop dessa delar eftersom till exempel en tekniskt orienterad forskare inte alltid tänker eller talar på samma sätt som en samhällsvetenskapligt orienterad forskare. Det viktiga är inte att man har samma språk utan att man förstår varandras perspektiv och försöker lyssna. Då kan det hända riktigt spännande saker, säger han.

Var är roligast med ditt jobb?
Martin uppfattade högskolan som progressiv och har sett fram emot att det ska bli universitet med de utmaningar det innebär.
–Specifikt roligt tycker jag det är att Medieteknik är ett ungt ämne och att hela ämnet präglas av frågan ”Vad ska vi göra nu?”  Det känns kul att få vara med att forma det tillsammans med nyfikna och engagerade kollegor.

– Jag har bott i Malmö drygt tjugo år och det betyder mycket för mig att få arbeta i en stad som jag tycker om. Jag vill jobba i en stad där man kan kombinera forskning och samarbete med företag i regionen, om det är möjligt, säger han.

Text: Filippa Törnwall

Bild: Håkan Kogg Röjder 

Ny lektor i datavetenskap med intresse för Internet of Things and People


MEDARBETARE. Thomas Pederson är sedan augusti månad ny lektor i datavetenskap på Fakulteten för teknik och samhälle. Han delar sin tjänst jämnt mellan forskning och undervisning. Närmast kommer han från ifrån IT-universitetet i Köpenhamn där han arbetat i sju år. 

Thomas Pederson003

– Forskningscentret Internet of Things and People är den främsta anledningen till att jag sökte mig till Malmö universitet. Här finns resurser för att göra intressanta forskningsprojekt som tilltalar mig. Malmö universitets framåtanda och den moderna byggnaden Niagara lockade också, säger han. 

Thomas är intresserad av en särskild nisch inom Internet of Things, IoT, som handlar om att få kroppsburna datorsystem att interagera på nya sätt med människor. Det kan vara datorer med särskilt små sensorer som kan byggas in i en klocka eller ett par glasögon och så vidare.
– Interaktion mellan dator och människa blir annorlunda om datorn sitter på kroppen med alla våra sinnen. De mest kraftfulla och intressanta lösningarna som vi kan designa idag, är just de som läser av och agerar med vår kropp. Kan man dessutom komma på ett sätt att fånga uppmärksamhet i omedvetna processer i hjärnan som är mer subtila och som inte tävlar med all den stimuli som vi möts av dagligen, så har vi kommit riktigt långt, säger han.

Datorn gör bra val
En idé är att bygga system som hjälper till att förändra ett beteende genom att presentera väldigt subtila stimuli. Thomas ger ett par konkreta exempel på detta.
– Den kroppsburna datorn kunde diskret uppmana personen att ta trapporna i stället för hissen, genom att se till att personen märker att en kompis är i trapporna. Systemet skulle kunna (kanske till och med så subtilt att det inte märks) påverka personen att välja den nyttigaste maten på ett buffébord, eller hjälpa till att välja det mest miljövänliga färdsättet. Allt utan att man störs i vad man håller på med för stunden, säger han. 

Utöver forskning så ägnar Thomas halva sin arbetstid åt att undervisa. Han håller i tre kurser, en av dem interaction technology startar i januari. Den största utmaningen och det roligaste med jobbet är att få ointresserade studenter att bli engagerade.
– Jag undervisar i Informationsdesign, där studenten får en fördjupad kunskap kring hur information presenteras för att stödja effektiv kommunikation. Den andra kursen jag håller i ger grundläggande kunskap inom området Internet of Things and People.

Text: Filippa Törnwall

Bild: Håkan Kogg Röjder