Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Hon är en av sju specialister i landet

2019-11-21

FORSKNING. Sveriges första sju diplomerade tandläkare i ämnet Odontologisk sömnmedicin examinerades i Uppsala 2019. Helen Petersson-Skantz är en av dessa och hon arbetar på Odontologiska fakulteten avdelningen för Orofacial smärta och käkfunktion. Utfärdare av diplomeringen är Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin (SFSS).

Odontologisk sömnmedicin bygger på en övergripande förståelse för patienter med sömnapné (andningsuppehåll och snarkningar) och dess följdsjukdomar.

Helen Petersson-Skantz– Många studier har gjorts på apné och samsjuklighet, säger Helen Petersson-Skantz. Samsjukligheten är utbredd. Ofta finns en säng- och livskamrat som får ett bättre liv om sömnen hos patienten blir bättre, men det finns också vidare konsekvenser som man ofta inte tänker på.

 Det har traditionellt varit ett begränsat fokus på sömnstörningar inom tandläkarutbildningen.

Man borde fokusera mer på just odontologisk sömnmedicin, tycker Helen. Behandling med intraoral apparatur är en värdefull metod och här finns de rätta verktygen för att kunna ge en bättre vård.

– Jag tycker det är bra att man antagit en ansvarsfull roll inom ämnet här på OD, säger Helen. Här är fakulteten också noga med att följa upp patienterna ordentligt. Vi tar framför allt remisser från öron-näsa-halsspecialister, eftersom patienterna då är ordentligt utredda och diagnostiserade.

 Hur kom du in på odontologisk sömnmedicin?
– När jag jobbade som tandläkare i Linköping kom jag att intressera mig för detta i början av 2000-talet. Jag gjorde ett eget forskningsprojekt och Folktandvården (FTV) tillsammans med forskningsrådet i Östergötland bidrog med forskningspengar. Det resulterade, under handledning av Professor Åke Tegelberg, i bland annat en artikel som publicerades i tandläkartidningen 2010.

För cirka två år sedan rekryterade professor Thomas List Helen till avdelningen för Orofacial smärta och käkfunktion för att kunna arbeta mer med apnépatienter.

Sömnmedicin har också gett upphov till identifiering av möjligheter att forska ytterligare kring ämnen man behöver veta mer om, till exempel trötthet, dagsömnighet och snarkningar.

ApneaLinkEtt moment som skiljer sig åt från det som tandläkare vanligtvis arbetar med är så kallad nattlig sömnregistrering. Då använder man hjälpmedel, till exempel ApneaLink. På så sätt får man ett objektivt svar på omfattningen av eventuella andningsuppehåll och syresättning. Detta är mycket viktigt och nu lägger man även ett ökat fokus på indikatorer som dagtrötthet, högt blodtryck och depression. Kopplingarna till den allmänna diskussionen om sömnens betydelse är uppenbar, säger Helen.

Jag tycker det är väldigt givande att behandla just apnépatienter eftersom patienterna ofta får en markant förbättrad livskvalité men effekten sträcker sig längre än så, då de ger en rad positiva effekter som till exempel minskade olycksrisker på grund av trötthet som är svåra att mäta men som existerar. Hela spännvidden skapar stora möjligheter för fortsatt forskning inom många områden. Detta ger god möjlighet för hela Malmö universitet, avslutar Helen.

Exempel på antiapnéskenor:

Antiapnéskenor