Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Budgeterat underskott vändes till oväntat överskott

2019-02-07

EKONOMI. Efter att de sista justeringarna gjorts till årsredovisningen 2018 har nu resultatet landat på ett historiskt överskott – 70 miljoner.
Det positiva resultatet beror till stor del på de 90 miljoner i ökat forskningsanslag som tilldelades av regeringen när lärosätet blev universitet 2018.

– Att vi nu har fått ett positivt resultat, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec, Malmö universitets ekonomichef, det är en konsekvens av långsiktigt arbete med rekrytering av kompetens och ambitionen att hålla en hög akademisk kvalitet. Det är ett uttryck för att man vill vara långsiktig i sina satsningar.

Rekryteringar tar dock tid och i synnerhet när man vill hitta rätt kompetens för att kunna leva upp till vår strategi 2022.

– Det har varit en ögonöppnare, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec. Det har varit svårare än man räknade med och tagit längre tid än vad som planerats för att få tag på rätt kompetenser. När man satte budgeten för 2018 var det inte helt klart att tillskottet skulle komma, i alla fall inte hur mycket. Man utgick från att man skulle få ett resultat som innebar att universitetet skulle använda sig av sitt myndighetskapital. Budgeten landade på minus 5 miljoner kronor. Sett i skenet av årets resultat var det en missberäkning.

Det är ett ekonomiskt konsekvenstänkande som råder på Malmö universitet då det som bekant är skattebetalarnas pengar som ska användas på det mest effektiva sättet. Pengarna ska göra så stor nytta som möjligt och jobba genom nödvändiga satsningar framöver.

Realistisk budget
Ur ett ekonomiskt perspektiv har verksamheten fått fram en expansiv budget som gör att lärosätet kan använda alla pengar vi får från staten 2019, externa forskningsbidrag och myndighetskapital. Malmö universitet förväntas nu göra sig av med mer än vad man lyckades göra av med under 2018. Men med tanke på hur svårt det har varit att rekrytera, tror Ingrid Bengtsson-Rijavec att det kommer bli svårt att uppnå de budgetmål man satt för 2019 och Malmö universitet kommer nog se ett överskott i förhållande till budget även 2019.

– Det är viktigt att vi jobbar med realistiska budgetar, säger hon. Det är ju ett ekonomiskt styrande dokument som departementen tittar på. Det får inte råda för stor diskrepans mellan budget och verklighet. Vi kan förklara diskrepansen som uppstått under 2018 men det kommer att bli svårare för oss att argumentera för utökade forskningsanslag för framtiden om vi fortsätter att uppvisa stora skillnader mellan budget och verkligt utfall. Det finns också en risk för att budgeten tappar sin dignitet som ett viktigt ekonomiskt styrdokument.

Vad som händer framöver
Det som nu blir extra viktigt är att se till att lärosätet får en bra uppföljning med tanke på den expansiva budget som är beslutad för 2019.

Om det skulle bli så att man lyckas leva upp till den budget man lagt så innebär det att universitetet har använt 49 miljoner av sitt myndighetskapital, det vill säga 49 miljoner kronor mer än vad som finns i anslagsmedel och en verksamhet som är 49 miljoner dyrare än vad man långsiktigt har råd med. Myndighetskapital är pengar som tar slut om det inte fylls på genom att det blir anslagsmedel över vid årets slut.

– Det är viktigt att inte använda myndighetskapitalet för vanligt drift, till exempel personalkostnader, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec. Frågan är nu var vi hittar skärningspunkten för intäkter och kostnader. Vi har fått in relativt mycket intäkter. Nu gäller det att hitta balansen.

– Budgeten är ett kvitto på hur man ute i verksamheten tror att året kommer se ut eftersom vi bygger budgeten underifrån från institution till fakultet till universitetsnivå .

Uppföljningen och dialogen med verksamheten kommer bli oerhört viktig för att man ska landa rätt med budgetarbetet 2020.

Är ett överskott på 70 miljoner uteslutande glada besked?
– Jag kan tycka att det är positivt att det ger oss utrymme att arbeta med rätt saker, och det stärker vår position som det universitet vi vill vara, avslutar Ingrid Bengtsson-Rijavec.

Text: Johan Portland