Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Pedagogiskt lagarbete ska stärka utbildningarna

2018-02-14

PEDAGOGIK. I fem års tid har medarbetare vid Fakulteten för hälsa och samhälle arbetat med att ta fram pedagogiska plattformar som ska stärka kvaliteten i utbildningarna. Det har även resulterat i en gemensam pedagogisk profil. Hittills är fakulteten ensam vid universitetet om att ha drivit igenom ett sådant utvecklingsarbete. 

Petri Gudmundsson

— Redan från början tänkte vi oss att vi arbetar tillsammans som i ett fotbollslag. Om alla känner till spelet så kan man samarbeta bättre än om man jobbar var och en för sig, säger Petri Gudmundsson, som har lett processen.

Han är lektor i biomedicinsk laboratorievetenskap och pedagogisk utvecklare vid Centrum för akademiskt lärarskap (AKL), en centrumbildning vid Malmö universitet som bedriver högskolepedagogisk kompetensutveckling. De senaste fem åren har han samordnat arbetet med att stärka det pedagogiska arbetet vid fakulteten.

— Den här processen har visat mig att det behövs tålamod och uthållighet i sådana här processer, men att det kan gå.

Olika metoder

Konkret har det lett fram till att varje institution vid fakulteten har tagit fram varsin pedagogisk plattform, som beskriver hur lärarna tänker kring det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det handlar om fyra olika institutioner med olika inriktningar och förutsättningar – biomedicinsk vetenskap, kriminologi, socialt arbete och vårdvetenskap.

Petri Gudmundsson, som själv är verksam vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap, berättar att hans institution har valt att lyfta fram några pedagogiska metoder som särskilt lämpliga att arbeta vidare med. Så kallad casemetodik, där studenten ställs inför realistiska problem, kan förbereda studenten inför det kommande yrkeslivet. Ett annat exempel är konceptet ”the flipped classroom”, som till exempel innebär att läraren använder sig av ny teknik för att spela in föreläsningar.

— Fördelen är att föreläsningen blir mer fokuserad och kan användas hur många gånger som helst. Men framför allt kan vi i våra riktiga möten med studenterna lägga mer tid på det som de uppfattar som knepigt, säger Petri Gudmundsson.

Levande dokument

Arbetet har dessutom lett fram till en gemensam pedagogisk profil, som beskriver hur fakulteten ska arbeta med pedagogiska arbetsformer för att främja studentens aktiva kunskapsutveckling.  

— Att göra det så pass grundligt är nog ganska ovanligt. Jag tror att vi inom universitets- och högskolevärlden känner oss lite obekväma med att prata om pedagogik. Många av oss är specialiserade inom ett särskilt ämne, och inte i högskolepedagogik.

Materialet finns tillgängligt för alla som vill läsa, studenter som lärare. Tanken är att det ska vara levande dokument, som ska uppdateras och revideras. Studenterna har inte medverkat i arbetet, men förhoppningen är att de ska vara med i framtiden.

Viktigt engagera alla

Hans tips till andra som vill följa efter är att se till att engagera alla i arbetet.

— Mitt tips är att involvera de som träffar studenterna i undervisningssituationer varje dag. Det ger bättre förutsättningar att påbörja ett utvecklingsarbete från en gemensam grund.

Han hoppas att fakultetens projekt kan bidra till att synliggöra arbetet med att stärka utbildningarna.

— Det måste synas i både ord och handling att man uppskattar det som görs. Det är viktigt att man premierar arbete med att utveckla våra utbildningar precis som man premierar forskning, säger Petri Gudmundsson. 

Text: Petra Olsson