Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Niagaraomtaget – studentmiljöer och glasväggar

2018-04-19

ARBETSMILJÖ. Under våren har arbetet med Niagaraomtaget fortsatt. Det pågår projekt och förändringar i hela huset som ingår i omtagsprojektet, och ett principförslag till konkreta lösningar när det gäller bättre kontorsmiljöer håller på att utarbetas. En knäckfråga är att behålla flexibilitet i byggnaden samtidigt som det ska finnas verksamhetsanpassade lösningar som passar individuella behov.

Kontorsytor med glasväggar

Principförslaget som projektgruppen arbetar utifrån när det gäller kontorsmiljöer är att använda glasväggar för att dela av och skapa lugnare miljöer och separera kontorsytor och gångstråk, det vill säga väggar av typen som redan finns till de kombinerade lunch- och mötesrummen. Detta för att behålla ljuset och luftigheten i huset men samtidigt kunna ha tysta arbetsplatser och minska behovet av separata tysta miljöer. Storlek på rummen innanför glasväggarna, hur många mötesrum som ska finnas kvar, och vilken ljudnivå som ska gälla ska kunna variera i olika miljöer. Ett exempel på hur inglasningen kan se ut finns på våning 9C där "vardagsrumsdelen" vid hissarna är inglasad. Ytan kan användas till arbetsplatser eller mötesrum och den resterande ytan framför hissarna kan användas som ”vardagsrum”.

Ekonomiska förutsättningar

Universitetets fastighetsekonom Mats Bengtsson har tillsammans med Ann-Marie Öberg, biträdande universitetsdirektör och Mats Lyberg, chef för byggnadsavdelningen, sett över de ekonomiska förutsättningarna för Niagaraomtaget och kommit fram till att de ombyggnader som diskuteras i Niagara ryms inom den befintliga budgetramen och inte ska behöva påverka kvadratmeterpriset för lokalerna.

Tätare och mer varierade studentmiljöer och entré

Nu drar arbetet med att förbättra studentmiljöerna i Niagara igång. Det handlar framför allt om att få fler och bättre studieplatser för studenterna, bättre belysning och mer varierade arbetsplatser, även för studenter som sitter ensamma. Det finns också starka önskemål, särskilt från studenter, om att flytta ner studentdesken till entréplan för att göra den mer åtkomlig för studenterna och underlätta för samarbete mellan den nuvarande receptionen och studentdesken. Att ha en studentdesk direkt i entrén är liksom den nya bokhandeln för kurslitteratur som finns sedan i höstas, steg på vägen till en tydligare akademisk identitet i byggnaden. Hur besökare även skulle kunna möta forskning i entrén är något som projektet arbetar med.

Ny belysning

Belysningen i Niagara har varit ett problem sedan inflyttningen och nu planeras ett byte av belysning för hela huset. Istället för nuvarande armaturer ska det finnas infälld ledbelysning, samma sort som idag finns på plan 5 hus C. Detta för att få arbetsplatser med bättre belysning och för att använda rymden och takhöjderna bättre, men framför allt ge byggnaden större flexibilitet. Det blir en initial kostnad som på sikt sparar in driftskostnader eftersom man inte behöver byta ljuskällor. Belysningen kommer att kompletteras med viss miljöbelysning för att få variation.

Varför tar det så lång tid?

Det har flera förklaringar, framför allt finns en stark vilja att det som görs ska bli riktigt bra. Byggprojekt har långa ledtider och det krävs entydiga beslut för att kunna starta ombyggnader och göra beställningar. Samtidigt pågår det redan ombyggnader och förändringar i Niagara, sådana som är beslutade sedan tidigare och sådana som hänger ihop med att lärosätet växer och organisationen förändras relativt snabbt. Dessa förändringar ska synkas med omtagsprojektet och fungerar också som en påminnelse om att huset måste behålla en grundläggande flexibilitet.

Text: Johanna Svensson