Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Ett år har gått – vad har hänt?

2018-11-09

ARBETSMILJÖ. Uppropen metoo och akademiuppropet blev en ögonöppnare för många och ökade synligheten för jämställdhetsfrågor i högskolesektorn. Medarbetarenkäten i våras bekräftade att trakasserier och sexuella trakasserier förekommer även på Malmö universitet.

Det är ett år sedan akademiuppropet kom i samband med den globala hashtaggen metoo där kvinnor delade med sig av sina erfarenheter av sexuella trakasserier. Uppropen blev en ögonöppnare för många och ökade synligheten för jämställdhetsfrågor i högskolesektorn.

– Jag tror att vi var många som kände att hur är det möjligt att detta kan ske i en miljö präglad av forskning och evidens. Samtidigt blev det äntligen pratbart – hur vi är och gör mot varandra när det är som sämst. Nu känns det angeläget att minnas och påminna oss om den kraft som fanns i förra höstens alla upprop, för att inte tappa fart eller glömma bort hur viktigt det är att fortsätta ha fokus på en arbetsmiljö där alla kan delta på likvärdiga villkor oavsett vem man är, säger Cristina Liljeroth, universitetets jämställdhetsstrateg. 

Kön vanligaste diskrimineringsgrunden

Universitetet hade ett tillägg till medarbetarundersökningen som genomfördes i våras som handlade om diskriminering, mobbning, trakasserier och sexuella trakasserier. Den visade att det fanns medarbetare som under det senaste året upplevt både sexuella trakasserier och andra trakasserier, och även personer som upplevt sig utsatta för diskriminering. Den diskrimineringsgrund som fick högst värde var kön. Enligt Springlife som genomförde undersökningen har Malmö universitet en högre andel medarbetare som angett att de upplevt sig utsatta för diskriminering på grund av kön än andra arbetsplatser som de samarbetar med och som använt likande frågor i sina medarbetarundersökningar. Vid samtal med Springlife framkommer att både män och kvinnor svarat att de upplevt sig utsatta för diskriminering på grund av kön, men att kvinnor är i klar majoritet relativt andelen anställda på lärosätet. Samma gäller för sexuella trakasserier. Samtidigt behövs fördjupad kunskap om utsattheten inom akademin överhuvudtaget.

– Det saknas aktuella undersökningar och forskning om förekomsten av sexuella trakasserier i akademin. Vidare saknas forskning och evidens om fungerande åtgärder och främjande insatser för att minska riskerna för sexuella trakasserier på jobbet och i studiemiljön. Glädjande är att universitetets rektorer sedan en tid för samtal med rektorer vid andra lärosäten i Sverige om hur vi ska kunna öka vår kunskap och medvetenhet om sexuella trakasserier och med en tydlig fortsatt målsättning att nolltolerans gäller för vår gemensamma miljö, säger Cristina Liljeroth. 

Så går arbetet vidare

Under hösten 2018 har universitetet startat ”Öppen dörr” för alla som jobbar eller studerar här. Öppen dörr är ett forum där medarbetare och studenter i ett enskilt möte har möjlighet att få prata om saker som hänt en själv eller någon annan. Tanken med Öppen dörr är att hjälpa till att visa på vad medarbetare och studenter ska respektive kan göra om de råkar ut för sexuella trakasserier.

Text: Johanna Svensson