Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Erasmus+ – för praktik och forskning i Europa

2018-11-01

FORSKNING. Malmö universitet är ett av endast två lärosäten i Sverige som 2018 fick beviljat stöd till två större projekt från Erasmus+ strategiska partnerskap. Projektkoordinatorer vid Hälsa och samhälle och Kultur och samhälle har vardera erhållit finansiering från Erasmus+ med 270 000 Euro motsvarande cirka 2,8 MSEK.

Erasmus+ bygger på EU-finansiering som främjar europeisk mobilitet på alla nivåer bland lärare, forskare och övrig personal.

– Det här ger en ny möjlighet att finansiera utveckling av utbildning och forskning, det betyder stora möjligheter att få sin forskning beviljad och det gäller ganska mycket pengar, säger Carolina Jonsson Malm, forskningshandläggare vid Malmö universitet. En förutsättning är att man riktar sig ut i samhällsrelevanta frågor och det finns en koppling till utbildning. Erasmus+ som finansieringsmöjlighet finns för de som vill söka forskningsmedel för att utveckla utbildningen. Det gäller även på doktorandnivå.

Grupperna som kan ansöka om Erasmus+-finansiering är lärare, forskare och annan personal. Enligt strategi 2022 strävar Malmö universitet efter internationalisering både inom forskning, utbildning och att finna synergieffekterna mellan de båda. Uppgiften är att visa hur forskningen skulle kunna tillämpas och hur man ska utbilda doktorander att dra nytta av den senaste forskningen. Det är inte ovanligt att konventionell forskning missar hur forskningsutbildningen kan innehålla forskning som en viktig del där lärandet står i centrum, både mellan doktorander och seniora forskare. Det är det transnationella lärandet som är huvudpoängen med Erasmus+-finansieringen.

De två forskarna som 2018 fått sina projekt delvis finansierade av Erasmus+ är Jonas Christensen vid Hälsa och samhälle (socialt arbete) för projektet AgeSam – Aging and Demographic Changes in late modern society och Elisabet Nilsson vid Kultur och samhälle (K3) med projektet VASE – Value Sensitive Design in Higher Education. 

Jonas Christensen menar att hans projekt har gynnats på flera sätt genom Erasmus+, bland annat har det bidragit till en fördjupad och breddad forskningssamverkan, utbyten, nätverk, synergier i ansökningar, publikationer och samarbeten vid seminarier.

– Utveckling av nätverket CareSam har i betydande delar möjliggjorts när vi sett potentialen i att utgå ifrån bilaterala Erasmus avtal, där lärarutbyten stimulerat kollegiala möten i både utbildning och forskning, säger Jonas Christensen. Nätverket har exempelvis haft bilaterala avtal när Malmö universitet inte haft samma ingång. Samarbetet har utvecklats i nätverket vilket har bidragit till långsiktighet och kontinuitet. Sedan starten av nätverket 2010 är cirka 60% av forskargruppen intakt.

Elisabet Nilsson, projektledare för VASE tillägger att det inte finns krav på att mottagaren av finansieringen skall publicera resultat i vetenskapliga tidskrifter eller presentera på konferenser som andra finansiärer har som grundläggande kriterier.

Det är en lite enklare procedur att söka ett Erasmus+-finansiering än att söka vanligare EU-projekt.

– Erasmus är inte lika komplicerat eller omfattande och dessutom kommer beskedet lite snabbare, vilket är fördelaktigt, säger Carolina Jonsson Malm. Man ska ansöka med tydliga svar på syfte, effekt och vilka synergieffekter projektet kan generera.

International Office är enheten vid lärosätet som kan ge särskilt stöd kring hur man ska tänka och vilken information man ska lägga fokus på.

– Vi vill att Malmö universitet är framgångsrika och knyter forskningen till utbildning men också samarbeten utanför akademin, säger Niklas Nannskog, internationell handläggare vid International Office vid Malmö universitet. Det är ett underutnyttjat sätt att finansiera den här typen av aktiviteter.

De två projekten som erhållit Erasmus+-finansiering 2018 är synnerligen samhällsrelevanta. AgeSam utvecklar metodik i vården för att skapa digitala hjälpmedel. VASE handlar om att skapa en större medvetenhet kring vilka värdegrunder vi utgår från när vi designar och på vilket sätt produkter och system på gott och ont påverkar samhället och hur vi lever.

– Erasmus+-programmet är egentligen främst till för kursutveckling, säger Elisabet Nilsson. För vår del i VASE-projektet så kommer publicering och konferenser ändå att vara del av vårt arbete då det är ett sätt att kvalitetssäkra det utbildningsmaterial som vi utvecklar inom projektet.

– Vi i AgeSams projektgrupp gjorde en inventering av alternativa vägar för finansiering inför ansökan, tillägger Jonas Christensen. Ambitionen var att finansiera fortsatt plattform och kontinuitet där vi kan knyta nätverkssamverkan, utbildning, forskning och praktik. Vi fann att Erasmus+ finansiering var den lämpligaste vägen.

Carolina Jonsson Malm pekar också ut en strategisk koppling till universitetsledningens ambitioner.

– Något att betona är att det ligger helt i linje med internationaliseringsstrategin som en del av den övergripande strategin, säger hon. Att öka andelen extern forskningsfinansiering, fokusera på samhällsrelevans, samhällsutmaningar och andra områden prioriterade av universitetet ligger helt i linje med Strategi 2022.

– Det övergripande målet med VASE är att utveckla utbildningsmaterial som lärare på design- och utvecklingsprogram kan ta del av och anpassa till sina respektive kurser, menar Elisabet Nilsson vid K3. Alla vi lärare på institutionen lyfter redan idag frågor om värdegrunder, etiska förhållningssätt och det ansvar som ligger hos designers vad det gäller konsekvenser av de system och produkter som vi utvecklar. Förhoppningen är att VASE kan bidra till att ytterligare höja kvaliteten på våra utbildningar och även de diskussioner som förs inom våra forskningsprojekt.

– Jag har under 10-tal år arbetat med internationaliseringsfrågor vid Mau, tillägger Jonas Christensen. Under den perioden har jag sett potentialen i att integrera forskning och utbildning genom tillvaratagande av bilaterala Erasmus-finansierad samverkan, vilket vi känner att vi gör på ett bra sätt. Jag har varit koordinator för nätverket samt projektledare för respektive delprojekt. Min egen forskning har möjliggjorts i hög grad på grund av nämnda Erasmus-samverkan, därutöver har jag genom åren genom Erasmus kunnat bedriva empiriska studier i pedagogisk forskning i utbildning och välfärdsfrågor då jag kombinerat Erasmus lärarutbyte och genomfört gästföreläsningar vid olika partneruniversitet.

Finansieringen från Erasmus+ täcker inte alla kostnader, vilket innebär att alla universitet som ingår i samarbetet måste gå in med en hel del medfinansiering. Om man sätter igång ett ansökningsarbete bör man planera in tid för att ordna med allt och se till alla mandat hinner skrivas under av rektorerna i god tid. För Elisabet Nilssons projekt är Mau koordinator vilket innebär ett stort administrativt ansvar.

– När vi skrev fram vår ansökan fick jag mycket hjälp från Internationella kontoret med all formalia och alla blanketter som skulle fyllas i, säger hon. En rekommendation är att kontakta någon som har skickat in en ansökan innan och be om tips. Ett annat råd är att titta på tidigare ansökningar och inspireras av hur de t.ex. formulerar sig kring spridning av resultat, projektledning och kvalitetssäkring. Man kan lära sig mycket från hur de lagt upp sina projekt, plocka idéer och anpassa till sitt eget projekt.

Text: Johan Portland