Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Beslutad arbetsordning ska leda till ökad kollegialitet på universitetet

2018-10-11

STYRDOKUMENT. Utökat mandat för fakultetsstyrelserna, färre gemensamma beredningar och kollegiala beslut i nämnderna på fakulteterna. Nu är den nya arbetsordningen beslutad och ska gälla från 2020.
– Med detta och påföljande planerade beslut tar vi flera steg mot utökad kollegial beredning och styrning vid vårt lärosäte, vilket är helt i linje med våra ambitioner i ”Strategi 2022”, säger Kerstin Tham.

Efter närmare ett års beredningsarbete fattade universitetsstyrelsen nyligen beslut om en ny, reviderad arbetsordning för Malmö universitet. Och jämfört med tidigare arbetsordning (beslutad 2012) innehåller det nya dokumentet (gäller från första januari 2020) flera förändringar.
En av de mer tydliga ändringarna är att fakultetsstyrelserna kommer att få fler beslutsbefogenheter när det gäller fakulteternas utformning och genomförande av kvalitetsarbete, inre organisation och ekonomi samt verksamhetsplanering och prioriteringar. Dessutom ska styrelsernas sammansättning ändras något jämfört med i dagsläget.
– En av de grundläggande tankarna i den nya arbetsordningen är att utbildnings- och forskningsfrågor ska hanteras och beslutas så nära verksamheten som möjligt. Det är där kunskapen finns om de olika specifika utvecklingsmöjligheterna.
– Det är viktigt att vi nu stärker det kollegiala inflytandet för att utveckla utbildningens och forskningens akademiska kvalitet, säger Kerstin Tham.

En annan förändring i den nya ordningen handlar om de beredande organen till rektor. Här är tanken att ”samverkansberedningen” ska upphöra vid årsskiftet samtidigt som de båda andra nuvarande beredningarna ändrar namn till ”beredningen för utbildning” respektive ”beredningen för forskning och forskarutbildning”.
Rektor ska även kunna tillsätta ytterligare rådgivande grupperingar inom andra, för lärosätet viktiga, områden – och det som står närmast på dagordningen i detta sammanhang är att Kerstin Tham avser att inrätta Rådet för samverkan, nyttiggörande och innovation samt Rådet för internationalisering och globalt engagemang.
Ytterligare en förändring i den reviderade arbetsordningen, enligt underlaget, är att beslut ”i beslutande nämnder och organ under fakultetsstyrelserna ska fattas kollegialt och inte av ordförande”.

Beredningen av den nya arbetsordningen har bestått av flera steg och pågått i flera år. Först sammanställdes en utredning om kollegialitet och linjestyrning vid lärosätet under ledning av Patrik Hall, professor i statsvetenskap, på uppdrag av förre rektorn, Stefan Bengtsson. Denna sammanställning låg sedan till grund för en arbetsgrupp – med bland annat ledamöter som hade utsetts av fakultetsstyrelserna – som skrev ett utkast under förra hösten, vintern och våren.
Detta förslag presenterades därpå för universitetsstyrelsen innan det gick ut på remiss till fakultetsstyrelserna, gemensamt verksamhetsstöd, biblioteket och kårerna. Med följd att det genomfördes vissa korrigeringar innan dokumentet samverkades med de fackliga organisationerna och slutligen hamnade på universitetsstyrelsens bord.  

Några steg för att ta denna processen vidare är att rektor Kerstin Tham har fått i uppdrag av universitetsstyrelsen att delegera till nuvarande fakultetsstyrelser att senast 1 april nästa år fatta beslut om sina efterträdare.
Samt att de sistnämnda, i sin tur, före nästnästa årsskifte ska fatta beslut om inrättande av de organ eller nämnder som ska finnas enligt den nya arbetsordningen. De ska samtidigt även ha fattat beslut om vidaredelegation inom respektive fakultet.
– Rektor avser att förlänga nuvarande fakultetsstyrelser till sista mars i nästa år. Detta för att ge fakultetsstyrelserna längre tid att utse valberedning och tid för valberedningarna att arbeta.
– Därefter är det viktigt att de nytillträdda styrelserna får god tid att internt arbeta med beslut om fakultetsgemensamma nämnder och interna delegationer innan övrigt beslutmandat, som regleras av arbetsordningen, flyttas från dekan, säger Paula Pragert, chef för ledningsstaben och samordnare i arbetsgruppen.
Kerstin Tham har även av styrelsen, i ett tilläggsbeslut, fått i uppdrag att återkomma till lärosätets högsta beslutande organ om hur kollegialiteten ska kunna stärkas på universitetets institutioner.  

Enligt den ursprungliga planen skulle den reviderade arbetsordningen ha börjat gälla från 1 januari 2019. Detta fick emellertid av olika anledningar skjutas fram till påföljande årsskifte.
En av dem som ingick i arbetsgruppen som tog fram utkastet var Magnus Erlandsson, statsvetare vid Fakulteten för Lärande och samhälle. Han ingick även i arbetsgruppen som tog fram utkastet till ”Strategi 2022”.
– Jämfört med hur vi arbetade fram den nya strategin så kändes denna process något mer snäv tidsmässigt. Med facit i hand hade det kanske varit bättre att skjuta på inrättandet något och haft ett lite mer luftigt tidsschema.
– Men jag tycker att slutresultatet blev bra och vi pratar ganska mycket nu, åtminstone på min egen institution, om hur vi ska kunna utöka det kollegiala inflytandet och beslutandet inom vår del av organisationen, säger han.      

Text: PM Eriksson