Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Jämställdhetstalen ökar igen

2018-10-25

JÄMSTÄLLDHET. Malmö universitet är inte en jämställd arbetsplats men som helhet går det åt rätt håll igen efter två års nedgång.

Resultatet för lärosätets jämställdhetsindex 2017 har kommit.

– Årets siffror visar på att vi som lärosäte sammantaget minskat skillnaderna mellan kvinnor och män, en förbättring kan ses i årets resultat. Samtidigt har vi fortfarande stora utmaningar som vi behöver arbeta vidare med för att kvinnor och män ska ha likvärdiga försättningar på sitt arbete, inte minst när det gäller möjligheterna att göra akademisk eller chefskarriär säger Cristina Liljeroth, jämställdhetsstrateg på Malmö universitet.

Lärosätet har mätt nyckeltal som gäller jämställdhet med hjälp av Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex sedan 2012 och för förra året går det att se en förbättring igen efter två år med försämrat resultat.  Vi har ingen jämställd arbetsplats men ligger bra till både jämfört med andra högskolor och universitet och jämfört med andra organisationer, av 246 medverkande arbetsplatser ligger vi på plats 28. Det är nio nyckeltal som slås ihop till ett index: könsbalansen i olika yrkesgrupper, i ledningsgruppen, karriärmöjligheter, ersättning/lön, ohälsa, föräldraskap, jämställdhetsarbete, fast anställning och heltidsanställning.

Arbetstid och karriär

Skillnaden mellan hur män och kvinnor tar ut föräldraledighet är mindre än medianvärdet i landet. När det gäller andelen som har en heltidstjänst på vårt lärosäte går utvecklingen åt fel håll, där är det nu 97,5% av männen och 91,7% av kvinnorna som har en heltidsanställning. Här skiljer vi oss åt mot övriga arbetsplatser som har betydligt lägre skillnader. Av männen är det en lägre andel som har en tillsvidareanställning i jämförelse med kvinnor. Här har en förändring skett över tid, år 2013 var det den omvända situationen på Malmö universitet.

Siffror som sticker ut

Det finns på Mau en underrepresentation bland kvinnor som är chefer i relation till andelen medarbetare som är kvinnor. När det gäller universitetets ledningsgrupp har kvinnor varit i majoritet under ett par år, här har en utjämning skett sedan förra året, även om kvinnorna är fler även i årets mätning (64% kvinnor och 36% män). Historiskt har lärosätets ledningsgrupp varit både mansdominerad under en rad år samt under ett per år varit kvantitativt jämställd.

– När det gäller möjligheten att göra akademisk karriär syns tydligt hur män och kvinnor inte har likvärdiga möjligheter att utvecklas. Här behöver vi som lärosäte kraftsamla för att bryta den utveckling som vi kan se, där andelen kvinnor som är professorer minskar. Det syns även i förra årets årsredovisning, säger Cristina Liljeroth.

Löneskillnaden kvarstår

När det gäller skillnad mellan mäns och kvinnors löner ligger högskolor och universitet sämre till än om en räknar in alla undersökta arbetsplatser, vårt lärosäte ligger i medianen inom vårt segment men det har inte förbättrats de senaste åren, kvinnor har 8-9 procent lägre medianlön än män. Medianlönen för kvinnor var 36.700 kronor och för män 40.200 kronor. Detta värde säger inget om ifall män och kvinnor har osakliga löneskillnader enligt diskrimineringslagen, utan värdet visar på att det finns strukturella skillnader utifrån vilka yrken kvinnor och män arbetar i och hur lönestrukturen ser ut i dessa yrken.

Sveriges resultat

Efter en minskning året innan har Sveriges jämställdhetsindex som helhet fortsatt att förbättras igen 2017. Jämställdheten ökar inom de flesta områden och när det gäller karriärmöjligheter, heltidstjänster och lön menar Nyckeltalsinstitutet att det handlar om relativt kort tid innan nyckeltalen är jämställda. Dock gäller det inte om man jämför löner som helhet, det handlar om löner inom organisationer, kvinnor arbetar i högre grad än män i organisationer med lägre löner.

Text: Johanna Svensson