Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Så processas ansökningar om nya program

2019-01-10

UTBILDNING. En ansökan om att inrätta ett nytt program utvecklas kvickt till en undersökning som kan likna en marknadsanalys. Faktorer som lönsamhet, målgrupp, samhällsbehov och ansökningsprognos blir nyckeltermer innan ärendet hamnar på rektorns bord. Hur ett nytt program skulle vara bra för omvärlden och varför det är viktigt att starta just det här programmet är ofta avgörande för bakgrunden till ett rektorsbeslut.

Som nyinrättat universitet har rektor nu även rätt att besluta om att ge examensrättigheter avseende ett huvudområde för utbildning på grund och avancerad nivå, förutom vad gäller examen inom professionsutbildningar.

En ansökan om nytt program startar på institution och fakultet men förankras i ett tidigt skede med rektor via fakultetens dialoger med rektor och rektors ledningsgrupp. Ekonomiska beräkningar behöver göras där det framgår vad det innebär i ekonomiska termer att driva ett nytt program. Detta berör överväganden kring regelbundna antagningar, prestationsgrad, HST, resursåtgång, etc. Fakulteten behöver avgöra hur väl ett nytt program ryms inom givna ekonomiska ramar.

Christel Bahtsevani är ordförande i programkommittén och vice ordförande i Malmö universitets beredning för utbildning.

Christel Bahtsevani, ordförande i programutskottet och vice ordförande i Malmö universitets utbildningsberedning

– Om vi startar ett nytt program, hur ser den potentiella målgruppen ut?, frågor hon. Detta kan till exempel visas i ansökan med jämförbara siffror från andra lärosäten. Det är även betydelsefullt att kunna lägga fram ett resonemang som visar hur attraktiv en utbildning skulle bli att söka.

Omvärldsanalysen ska utifrån att man har kontakter med det omgivande samhället innehålla intressegrupper, tankar för hur kunskaper och kompetenser ska se ut. Vilka möjligheter råder för studenterna efter ansökt program? Finns det färdiga analyser från departement eller arbetsförmedling som visar det omgivande samhällets behov av arbetskraft.

Steg 1-ansökan
En steg 1-ansökan inkluderar frågor och startar planering för om relevant kompetens av medarbetare finns tillgängligt, vilken struktur för ett programtänk är rimligt, finns behov av ett professionstänk, hur kan ett vettigt programupplägg se ut, beroende på grund/avancerad, hur leder programmet vidare i andra studier, och hur möter programinnehållet de nationella examensmål som måste uppfyllas (uppsatta i Högskoleförordningen).

– Annat av vikt är att man har en tydlig beskrivning av vilket huvudområde programmet ska anknyta till, säger Christel Bahtsevani. Det gäller att vara medveten om hur huvudområdet är eller ska definieras vid Mau och hur det anknyter till redan befintliga huvudområde inom Malmö universitet.

Är det ett huvudområde som har sin plats på universitetet? Hur skriver man fram forskningsanknytning av innehållet i programmet? Detta kan skrivas fram på lite olika sätt i förhållande till vilken typ av aktuell examen det gäller där såväl ämne som nivå på utbildningen får betydelse (grundutbildning, utbildning på avancerad nivå eller professionsutbildning).

Samtidigt som medarbetarnas kompetens ska kunna matcha huvudområdet behöver den också kunna bära forskningsanknytningen. Annars finns det risker för att utbildningen inte blir hållbar och attraherar fel målgrupp.

– Ett önskemål är att utbildningarna ska ha en framtid i samhället, säger Christel Bahtsevani. Därmed blir det viktigt att överväga om den nya utbildningen kommer att kunna bedrivas på ett hållbart sätt och då blir forskningsanknytningen viktig. Kommer utbildningen att generera studenter som är väl rustade för att kunna delta eller bidra till samhällsutvecklingen? Dessutom ska man kunna knyta strategierna till Malmö universitets strategier. Just nu handlar det om att skapa sammanhållna miljöer som gör det möjligt för studenter att förlägga hela sin akademiska karriär inom ett och samma spår.

Det är viktigt att man på fakulteten planlägger det hela i god tid, säger Christel Bahtsevani, och att man tar hänsyn till att det tar tid, att skriva ansökningar, inte minst för att människor och olika instanser behöver samarbeta vid framskrivningen. Och sen ska det processas på fakultetsnivå: ”Det här står vi bakom”.

Steg 2-ansökan
En steg 2-ansökan innehåller alla delar som en steg 1-ansökan innehåller men i fördjupad form, samt några fler delar.

En fullständig beskrivning av hela programmet och alla kurser ska presenteras. Ett förslag på  utbildningsplan och kursplaner för hela programmet behövs också (första årets kursplaner ska vara inrättade och fastställda). Där ska också medfölja en fördjupad redovisning av vilka lärare med vilken kompetens som ska delta i undervisningen och på hur många procent.

En steg 2-ansökan ska enligt nya riktlinjer också ha gått igenom en extern granskning. Minst två externa granskare ska ha bedömt utbildningen (när professionsutbildning ska ansökan även granskas av en representant för professionen). Granskarnas bedömning berör samma granskningskriterier som används inom universitetet och deras utlåtande ska medfölja steg 2-ansökan. Externa granskare kan exempelvis hämtas från andra lärosäten.

– Antalet ansökningar om nya program tenderar att öka från termin till termin, säger Christel Bahtsevani. Tidigare har det enbart gått att ansöka om ett steg per termin (steg 1 på höst och steg 2 på vår), men nu har fråga kommit från fakulteten om att få ansöka om både steg 1 och steg 2 till våren. I den mån det finns resurser att hinna med och att kunna prioritera detta så försöker vi anpassa tidsschemat till antalet ansökningar.

När utmaningar uppstår

Nämnvärda komplikationer kan ibland uppstå när inrättande ärende till sin natur inte riktigt följer sedvanliga former utan när någon form av anomali gör att ansökningsprocess och innehåll i ansökan måste anpassas. Exempel på ett sådant tillfälle kan vara kompletteringsutbildningarna till tandläkare och socionomer, eller när det rör sig om utbildningar med multipel examen i samarbete med andra lärosäten.

– Då utvecklar vi former som kan passa inrättade av just sådana utbildningsprogram, beskriver Christel Bahtsevani, med exempelvis annorlunda tidsplanering och innehåll i ansökningarna som kan anpassas efter det specifika behov som ibland styr enskilda program.

Text: Johan Portland