Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Niagaraomtaget: projektgruppen tar fram förslag på lösningar

2017-11-15

ARBETSMILJÖ. "Det vi håller på med nu är delvis att hitta gränserna för vad vi kan förändra i relation till byggnadens begränsningar och kvaliteter." Jesper Magnusson är en av lärarrepresentanterna i projektgruppen för Niagaraomtaget.

Jesper Magnusson är lektor vid Urbana studier och deltar i Niagaraomtagets projektgrupp som en av lärarrepresentanterna.

– Det har gjorts flera grundliga utredningar om vad personalen önskar och saknar och vi har ganska bra grepp om vad människor vill. Nu handlar det mer om att operativt ta hand om det som inte blev bra med Niagara.

– Eftersom jag är arkitekt förutom att vara representant från verksamheten kan jag kanske bidra med ett annat öga också, på gott och ont men förhoppningsvis mest på gott. Det vi håller på med nu är delvis att hitta gränserna för vad vi kan förändra i relation till byggnadens begränsningar och kvaliteter. 

Samtidigt som det finns en önskan om generella lösningar för att byggnaden ska vara så flexibel som möjligt behöver beslut fattas på lokal nivå poängterar Jesper Magnusson:

– Miljöerna fungerar olika – olika grupper fungerar olika och alla delar av huset fungerar inte likadant. Vissa delar av huset har mycket hög beläggning varje dag, andra har betydligt lägre, och det finns olika behov när det gäller att möta studenter till exempel. Det omtagsgruppen kan göra är att presentera alternativ, visa typexempel på hur olika miljöer kan organiseras och möbleras. Samtidigt får man inte låsa in sig i för individuella lösningar. Det är en svår balans.

Ett komplicerat pussel

– Det svåra är grundproblematiken att det finns väldigt många olika intressen, olika viljor hos olika miljöer och hos olika individer, som ska giftas ihop med en redan rätt komplicerad byggnadskropp. Husets form och husets utrustning och organisation är komplicerad i sig, den är inte riktigt så flexibel som man skulle önska och det är svårt att anpassa till allas önskemål. Den är vertikal också och det är svårt att koppla samman ytor vertikalt, svårt att koppla ihop olika grupper på olika våningar. Det är den stora utmaningen, det är ett komplicerat pussel. 

Vad är det som är kul med det här arbetet?

– Den här sortens utmaningar är per definition kul för att det är en svår nöt att knäcka. Det är roligt om det går att hitta en lösning som medarbetare och studenter uppskattar mer, och det är ett viktigt arbete, vi tillbringar ju mycket tid här i huset. För mig personligen är det roligt för att jag får ett bättre begrepp om hur hela verksamheten är organiserad. 

Och hur går det så här långt?

– Det går bra men kanske inte så fort som man skulle önska. Vi pratar och diskuterar, tar fram lösningsförslag, som ska diskuteras och utvärderas. Även om det går framåt så kan det gå bakåt en period för att sedan ta ett stort kliv framåt, det är ingen riktigt linjär process.

Tar fram förslag

Det kommer att hända mycket de närmaste månaderna. Projektgruppen arbetar med att ta fram förslag på miljöer och typlösningar och göra konsekvensanalyser.

– Det handlar inte bara om rumsindelning, det behövs riktiga förslag på miljöer, möbler och material för att vi ska närma oss beslut och genomförande, annars blir diskussionen om behov för abstrakt. Hur skapar vi de dynamiska miljöerna vi faktiskt behöver?

– Det här är en viktig fas men den allra viktigaste blir nog när man kommer ner på lokal nivå, hur man ska sitta i den miljö man jobbar. Man kan inte påverka allting men man kan påverka sin egen närmiljö. Identitet handlar om att ha rätt att bestämma om sin egen miljö i viss utsträckning. Nu finns det en otydlighet i vad som gäller – var man kan röra sig, ringa, sitta – det kan bli tydligare i och med den här processen.

Vad händer härnäst?

– Några från projektgruppen ska träffa alla institutioner och avdelningar, framför allt för att berätta om vad vi gör. Svårigheten är att hitta tillfällen i almanackan när alla kan. Sedan måste man ner på enhetsnivån för att kunna fatta beslut om hur man vill ha det. Och på övergripande nivå måste vi veta vilken budget som kommer finnas, budgeten avgör till sist vilka åtgärder som kan genomföras. Vad innebär det för ventilation och belysning om någon miljö vill ha massor av singelrum till exempel, och så vidare.

Text: Johanna Svensson