Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Högskolans lokaler – hur funkar det?

2017-02-10

LOKALER. Lokaler har varit en omdiskuterad fråga på Malmö högskola länge och i flera omgångar genom åren. För närvarande är i princip alla fakulteter inblandade i bygg- och förändringsprojekt som har med lokalerna att göra. Vilka faktorer påverkar lokalplaneringen och varför är lokalfrågorna så svåra?

Yttre förutsättningar – centralt läge och expansiv stad

När högskolan byggdes i slutet på 1990-talet placerades den i två delar av centrala Malmö, sjukhusområdet och Universitetsholmen. I takt med att Malmö högskola har flyttat in på Universitetsholmen samtidigt som Västra hamnen har etablerats och blivit en uppskattad del av staden, Citytunneln har byggts och Triangelområdet har utvecklats, har tomterna och lokalerna blivit mer attraktiva och dyrare. Läget och den eftertraktade marken påverkar också hur husen som byggs får se ut.

Amphitire

I december beslutade Malmö stad att markanvisningen för Kårhusets kvarter Amphitire förlängs. Det innebär att högskolan fortfarande har ensamrätt till att förhandla med Malmö stad om nybygge på tomten.

Lång planeringstid

En grundläggande förklaring till att det är svårt med lokaler är att våra bygg- och ombyggnadsprojekt är stora och tar tid. Ett hus tar minst fem år att bygga från beslut till inflyttningsklart, medan andra beslut och förändringar inom högskolans organisation – om nya satsningar, omorganisationer och utbildningsplatser, fattas och genomförs betydligt snabbare. Ändras förutsättningarna för ett byggprojekt krävs nya projekteringar och ibland även nya upphandlingar.

Susanne Wallmark, högskolans förvaltningschef, berättar mer om faktorer på olika nivåer som påverkar lokalbehovet de närmaste åren:

Utbildning, forskning, kostnader och arbetsmiljö

  • Det finns önskemål om att få ner lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna för att frigöra resurser till utbildning och forskning. 
  • Högskolans lokaler ska fungera bra för den verksamhet vi har och vill ha. Samtidigt visar en arbetsmiljöundersökning på Niagara att många medarbetare är missnöjda med den nuvarande arbetsmiljön.
  • Även rektor Kerstin Tham poängterar att arbetsmiljön är en viktig del i högskolans strategiska utveckling och att förändringar kan behövas för att verksamhetens behov ska tillgodoses. I inventeringen och analysen av framtida lokalbehov behöver verksamhetens karaktär, fbehov och den ökade digitaliseringen räknas in.
  • Sedan höstbudgetpropositionen förra året vet vi att Malmö universitet kommer att få 90 miljoner extra till forskning första året, 2018. Det bör medföra att vi ökar antalet anställda med minst 70 personer, men sannolikt många fler i takt med att vi också får mer externa medel. Hur många forskare och doktorander det blir, och med vilka inriktningar, beror på strategiska val både inom fakulteterna och i andra delar av organisationen.
  • År 2019 vet vi att utbildningsdelen ska minska med ett par procent på grund av att det tillfälliga förstärkta utbildningsanslaget upphör. Samtidigt kommer hela tiden önskemål om kompletterande utbildningar och olika snabbspår, det finns också diskussioner om en ny polisutbildning i Malmö högskolas regi på längre sikt.

Text: Johanna Svensson