Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Doktoranders upplevelser grund för förbättringsarbete

2017-11-02

FORSKARUTBILDNING. Doktorander på Malmö högskola är överlag mycket nöjda med högskolans forskarutbildning, visar en nationell enkätstudie. Samtidigt efterfrågas bättre handledning och introduktion.
– Det som kommit fram ur Doktorandspegeln är viktiga indikatorer för oss för att kunna prioritera, säger Christian Stråhlman, forskningshandläggare på universitetskansliet.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomförde för något år sedan en nationell undersökning om doktoranders upplevelser av sina studier. Resultaten presenterades i rapporten Doktorandspegeln och Christian Stråhlman har sammanställt den data som omfattar doktoranderna i Malmö. Han har i och med detta identifierat ett antal utmaningar.

30 procent av tillfrågade doktorander på högskolan säger att de i hög, eller mycket hög grad, har upplevt brister i handledningen som har varit till hinder i deras forskningsarbete.
– Handledningen är doktorandens viktigaste resurs. En fungerande handledarrelation är på något sätt själva förutsättningen för att det ska bli en kvalitet i forskarutbildningen. Att vi har så många som säger att de har problem med handledningen visar på att det verkligen är en prioriterad fråga, säger Stråhlman, forskningshandläggare för forskarutbildningen.

I dagsläget vet vi inte exakt vad det är i handledningen som doktoranden upplever som bristfällig. Det gör det svårt att angripa problemet. En faktor, menar Stråhlman, kan dock vara handledningens innehåll. Doktoranderna och handledarna har olika förväntningar på handledningen, vilket i sin tur skapar problem i hur väl det utformas, fungerar och tas emot. Men för att kunna åtgärda bristerna krävs det, enligt Stråhlman, mer information.
– Det finns en kunskapsbrist när det kommer till handledarnas uppfattning. Det vill vi ändra på och planerar att gå ut med en enkät till samtliga handledare.

En bra introduktion är A och O

Det andra problemområdet som identifierats är doktorandernas introduktion till forskarstudierna. Enligt Stråhlman är introduktionen A och O – det är då som doktoranderna får lära sig hur forskarutbildningen fungerar. Det är också under introduktionen som de blir varse om vilka skyldigheter och rättigheter som åligger dem, samt hur tidsplanen är upplagd.
– Utöver handledningen så är tiden den näst viktigaste resursen för doktoranderna. Allting som gör att doktoranden tappar tid, går in på fel spår, eller fastnar i administrativa problem är dåligt för forskarutbildningen.
– Man kan rätta till saker i början men när anställningstiden håller på att löpa ut, då man bara har tre månader kvar, då är det jättesvårt att göra något. Det måste vi undvika så långt som möjligt.

Introduktionsdagarna för doktoranderna behöver alltså utvecklas. En möjlig åtgärd, som Stråhlman lyfter, är att synliggöra de behov som finns hos fakulteterna, handledarna och doktoranderna.
– Vi måste ta reda på varför det är få som kommer på introduktionskursen. Jag skulle gissa att det kan bero på att introduktionsdagarna, på vissa fakulteter, inte har uppfattats som användbara, säger Stråhlman.
Han menar att det därför blir extra viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning så att introduktionen prioriteras och värdesätts på rätt sätt.
– Vi behöver diskutera vilka ansvar som ligger på den gemensamma nivån när det kommer till att introducera doktoranderna, samt vilket ansvar som åligger den enskilda handledaren.

Universitetsblivandet ställer nya krav

Såväl omfattningen som kraven på forskarutbildningen ökar i och med att Malmö högskola blir universitet. Det innebär också ett ökat behov av stöd. Christian Stråhlman uppger att det är bland annat det behovet som har initierad forskarutbildningsprocessen.
– Det är jag och Mona Holmqvist, professor på lärande och samhälle, som jobbar med det och det kommer att pågå under hela det här läsåret. Vi ska gå igenom områden där vi ser brister inom forskarutbildningen: hur vi sköter antagningen, kursutbudet, praktiska saker kring disputation och examen. Alltså ett väldigt brett angrepp.

En övervägande majoritet, 86 procent, av de tillfrågade doktoranderna vid högskolan ansåg att utbildningen de får är bra eller mycket bra. Trots det poängterar Stråhlman vikten av att fortsätta utveckla forskningsutbildningen för att även i framtiden ha ett bra kursutbud.
– Stödet ska inte påverka vad det är för innehåll i forskarutbildningarna, utan det har fakulteterna full frihet att göra. Men att systematisera stödet på ett sätt som gör det lite mer effektivt, lite vassare och lite bättre, det är prioriterat.

Fakta/Doktorandspegeln

  • Doktorandspegeln är en nationell undersökning som genomfördes 2015 av UKÄ.
  • Enkäten skickades ut till totalt 10 000 doktorander i Sverige med minst två terminers studier bakom sig, och minst 10 procents registrerad aktivitet.
  • 2016 gjorde UKÄ en nationell rapport om undersökningen.
  • Av de 4 751 doktorander som besvarade enkäten var 68 doktorander registrerade vid Malmö högskola. Detta ger en skattad svarsandel på 55,8 procent av de som ingick i urvalet, vilket är högre än det nationella genomsnittet (47,5 procent). 

Text: Kajsa Langer