Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Utbildningen

Forskarutbildningen bygger på en kombination av självstudier, grupphandledning, enskild handledning, seminarier och kurser. Forskarutbildningens innehåll ser därför olika ut för enskilda forskarstuderande, även de som studerar inom samma ämne. 

Hoppa direkt till avsnittet om:
Allmän studieplan
Individuell studieplan
Handledning
Examinator

Forskarutbildningskurser
Tillgodoräknande av kurser
Forskningsseminarier
Doktorandryggsäck
Forskningsetik  

 

I Högskoleförordningen anges de generella målen för utbildning på forskarnivå. De ämnesspecifika målen anges i respektive ämnes allmänna studieplan. Den individuella studieplanen är en överenskommelse mellan forskarstuderande, handledarna och fakulteten om det gemensamma målet för forskarutbildningen.

Allmän studieplan

För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas ska det finnas en allmän studieplan (6 kap. 26 § HF) som är fastställd av fakultetsstyrelsen. I den allmänna studieplanen ingår bl.a. huvudsakligt innehåll och upplägg av utbildningen och behörighet för antagning till utbildningen.

Individuell studieplan

Senast 3 månader efter antagning upprättas en individuell studieplan av doktorand,  handledare och examinator.  Den individuella studieplanen är ett viktigt formellt dokument som reglerar relationen mellan universitetet och doktoranden. Den bidrar till att säkra en god kvalité på forskarutbildningen samt säkra att doktoranden får en struktur och goda förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Därför ska den innehålla både universitetets och doktorandens åtaganden, men också en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen utgör ett viktigt verktyg för att stödja doktorandens progression och är ett instrument för årlig uppföljning.

Den individuella studieplanen ska uppdateras en gång om året. I samband med denna uppdatering ska även doktorandens finansieringsplan uppdateras.

Individuell studieplan upprättas efter en elektronisk blankett. Efter granskning av handledarkollegium beslutas den individuella studieplanen av ansvarig för forskarutbildningen på institutionsnivå.

Handledning

I samband med antagningen får varje forskarstuderande minst en handledare utnämnd, som har ansvaret att stödja forskarstuderande i starten av forskarutbildningen. Enligt Högskoleförordningen (6 kap. § 28) ska varje doktorand ha två handledare, varav en utses till huvudhandledare. Man kan utnämna flera handledare, till exempel om det behövs specialistkompetens i det aktuella avhandlingsprojektet. 

Huvudhandledaren ska vara minst docentkompetent. Minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. Könsbalansen beaktas när handledare utses och de föreslås av handledarkollegiet och utses av dekan. 

I början av studierna kan det vara en god idé att klargöra vad rollen som handledare respektive forskarstuderande innebär och vilka förväntningar man har på varandra. Riktlinjer för samarbete och åtaganden bör skrivas in i den individuella studieplanen som revideras årligen. Det är viktigt att fortlöpande utvärdera hur handledningsprocessen fungerar. Den forskarstuderande har det yttersta ansvaret för sitt forskningsarbete men ska inte gå vidare med planer som inte godkänts av handledare.

Handledarens uppgift är att stödja och uppmuntra den forskarstuderande, samtidigt som han eller hon hela tiden måste inta ett kritiskt förhållningssätt.  

Under studietiden ska handledaren bl.a.: 

  • stödja doktoanden i val av avhandlingsämne och se till att det är realistiskt och genomförbart
  • stödja doktoranden i forskningsetiska frågor
  • granska manuskript och annat material
  • rekommendera kurser samt relevant litteratur
  • stödja doktoranden i att etablera kontakter med andra institutioner och samarbetspartners i Sverige och utomlands
  • medverka till att doktoranden kan besöka och delta i internationella konferenser och möten
  • rekommendera fonder från vilka doktoranden kan söka anslag
  • beakta jämställdhets- och likabehandlingsfrågor

Behovet av handledning kan variera över tid. Det är handledares och forskarstuderandes gemensamma ansvar att handledningstillfällen kommer till stånd och att det man bestämt tillsammans följs upp. En plan för handledningen ska skrivas in i den individuella studieplanen.

Varje doktorand tilldelas 80 timmars handledning per år, vilken fördelas mellan handledarna. Detta ska räcka för samtliga handledarens arbetsuppgifter – handledningsmöte, läsning av den forskarstuderandes texter etc. Det är huvudhandledarens ansvar att tiden fördelas mellan samtliga handledare och dokumenteras i den individuella studieplanen.

Huvudhandledaren har det huvudsakliga ansvaret att godkänna avhandlingen inför examination.

Doktoranden har rätt att efter skriftlig begäran, ställd till handledarkollegiet, byta handledare. En kort motivering till bytet anges. Dekan beslutar om ändring av såväl huvudhandledare som handledare efter beredning i HK.

Indragning av rätt till handledning och andra resurser
Indragning av resurser kan ske om doktoranden åsidosätter sina åtaganden. Det är ytterst ovanligt att indragning av resurser sker. Rektor beslutar om indragning av resurser. 

Examinator

I samband med antagningen får den forskarstuderande en särskild utsedd examinator som säkerställer att ingående kurser är relevanta för doktorandens utbildning. Examinator följer progressionen och måluppfyllelsen i forskarutbildningens kursdel. 

Examinatorn är minst docent och har erfarenhet av att handleda doktorander inom aktuellt forskarutbildningsämne.

Forskarutbildningskurser

För doktorsexamen vid Kultur och samhälle krävs slutförda kurser om 60 hp. För licentiatexamen krävs 30 hp. Vilka kurser du ska gå bestämmer du tillsammans med din handledare och examinator. Kurserna ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Även deltagande i seminarier kan ge högskolepoäng.
Vid Malmö universitet finns ett utbud av fakultetsövergripande forskarkurser som ges i regi av universitetet.  Läs om de universitetsövergripande kurserna här

Dessutom ger de enskilda forskarutbildningarna egna kurser, som ofta är skräddarsydda i enlighet med ämnets allmänna studieplan. Det ger också kurser på forskarnivå i samarbete med andra lärosäten och i forskarskolor.

Läs om kurser på forskarnivå inom Fakulteten för kultur och samhälle här.

Fakulteten har ett ansvar för att de forskarstuderande ska kunna fullfölja sina studier enligt respektive individuell studieplan. 

Tillgodoräknande av kurser

Forskarutbildningskurser som ges vid Malmö universitet registreras direkt i Ladok. Huvudhandledaren och examinatorn godkänner att kurserna får ingå i examen. Doktoranden bör fortlöpande förankra sitt kursdeltagande hos dessa, helst i förväg.
Ansökan om tillgodoräknande av forskarutbildningskurser från andra lärosäten görs på särskild blankett som ska skrivas under av doktorand och huvudhandledare samt beslutas av examinator.

Forskningsseminarier

Seminarier arrangeras på institutionsnivå eller i samverkan mellan institutioner där doktoranderna presenterar sina pågående avhandlingsarbeten. Start seminarium, halvvägsseminarium och slutseminarium är obligatoriskt. Den studerande rekommenderas att delta i och medverka vid nationella och internationella konferenser.

Doktorandryggsäck

För att trygga doktorandens möjlighet att slutföra sina doktorandstudier garanteras doktoranden att kunna nyttja ett belopp om 50 000 kronor under studietiden med slutmål doktorsexamen och halva summa för licentiatexamen. Beloppet avser hela studietiden oavsett hur lång denna är. Mot summan avräknas kostnader och omkostnader som kopplas till doktorandens forskarstudier så som kostnader för:

  • Konferensresor
  • Kortare kontakt- och seminarieresor
  • Forskningsresor och fältarbete
  • Inköp av nödvändig litteratur och utrustning för avhandlingsarbetet
  • Doktorandkurser.
  • Andra utgifter som är nödvändiga för avhandlingsarbetet

Det åligger doktorand och handledare att planera så att avhandlingsarbetet kan slutföras med tillgängliga medel. Medlen kan utgöras av såväl externa medel som fakultetsmedel.

Forskningsetik

Vad gäller forskning som avser människor finns sedan den 1 januari 2004 en lag om etikprövning. Den omfattar forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter. Se Lag om etikprövning och Regeringens proposition 2002/03:50.

Den 1 juni 2008 har vissa ändringar i etikprövningslagen trätt i kraft, bl.a. har lagens definition av forskning ändrats för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Lagens tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. En ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde är att även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas. Se Proposition 2007/08:44.

Från och med den 25 maj 2018 gäller den nya Dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR), i alla EU:s medlemsländer. GDPR stärker rättigheterna för den enskilde vad gäller personlig integritet och medför en hel del förändringar för alla som behandlar personuppgifter. Läs mer om GDPR på Datainspektionens hemsida och på EUs hemsida.

Läs mer om etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen på Vetenskapsrådets sida CODEX.

Malmö universitet har inrättat Rådet för forskningsetik som ska arbeta för att främja god sed i forskning. 

Senast uppdaterad av Susanne Lundborg