Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Transnationalism och integration: Svensksomaliers globala klanstruktur

2003-2005

Med Asha Omar. Finansierat av Vetenskapsrådet.

Studien syftar till en fördjupad förståelse av förhållandet mellan transnationella relationer och integration bland exilsomalier i Sverige med fokus på familje- och klanstruktur.

Den somaliska gruppen i Sverige är speciellt intressant, då den ofta beskrivs som en av de mest svårintegrerade i samhället. Exilsomalier i Sverige befinner sig i skärningspunkten mellan det svenska samhällets integrationspolitiska åtgärder och en vidare transnationell gemenskap inom ramen för ett globalt omspännande klanbaserat nätverk. Projektet vill undersöka å ena sidan hur integrationspolitik och livsvillkor i det svenska samhället uppfattas och formar somaliers vardagsstrategier och å andra sidan vilken betydelse relationerna inom den somaliska diasporan har för vardagen i Sverige. Relationerna inom diasporan bygger fr a på en traditionell klanstruktur, men det är också uppenbart att denna transformeras i exilsituationen.

Trots att människor i alla tider skapat globala nätverk har senare tids kommunikationsmöjligheter gett upphov till mer omfattande och komplexa mönster av transnationella kontakter. Ett dagsaktuellt exempel på detta är hur svensksomaliska familjer använder institutioner som den numera rikskända informella banken al-Barakat. Globaliseringsprocesser som befrämjar supranationella lojaliteter kan ses utmana nationalstatens anspråk på inflytande över invånarna, och underminera integrationspolitiska mål som i första hand fokuserar en gemenskap inom nationalstatens ramar. Samtidigt har överstatliga nätverk som EU och dess internationalisering också effekter på sådana lojalitetsband. Medborgarskap i Sverige och ökad rörlighet inom EU ger möjligheter till fastare relationer och utbyte inom en i Europa förankrad somalisk diaspora. Medborgarskap i Sverige kan således vara mindre ett uttryck för orientering och tillhörighet i Sverige, och mer utgöra en tillgång i upprätthållandet av en transnationell livsvärld.

Den svenska integrationspolitiken, vars fokus flyttades från assimilation till integration i mitten av 1970-talet, syftar idag till en integrationsprocess som ska inbegripa både människor födda Sverige och de nyinvandrade invånarna. Ungefär ett decennium efter att den stora andelen flyktingar från Somalia kom till Sverige, betraktas fortfarande gruppen som en av de mest svårintegrerade. Arbetslösheten är mycket hög och många somalier vittnar om känslor av utanförskap och utsatthet. Det finns en mycket negativ massmedial bild av som inte underlättar individers försök att integreras. Integrationspolitikens mål om delaktighet och lika villkor rimmar illa med många somaliers reella livssituation och utanförskap i Sverige. Det finns samtidigt en stor brist på samhällsvetenskapliga ansatser i synnerhet ur ett inifrånperspektiv, att studera dessa villkor och hur somalier försöker bemästra dem. Det föreslagna projektet avser att göra detta i ett aktörsperspektiv: det vill belysa förhållandet mellan dessa villkor och betydelsen av transnationella släktskapsband. 

I Somalia är klanidentiteten helt central för en persons jagupplevelse och orientering i tillvaron. Klanstrukturens funktioner förändras delvis av de nya villkoren i exil, men klantillhörigheten fortsätter för de flesta somaliska immigranter att vara väsentlig, både materiellt och symboliskt, för de anpassningsstrategier vardagslivet kräver. Exempelvis kan strukturen fungera som informell välfärdsinstitution eller som resursbas för lojaliteter under konflikt. Projektet avser att fördjupa förståelsen av klanidentitetens roll och förändring i exil, och hur relationerna till klanfränder upprätthålls globalt. Av vikt är då också att se hur enskilda aktörer kombinerar klanstrukturens uppsättning av rättigheter och skyldigheter utifrån släktskap, med det svenska samhällets struktur, välfärdsinstitutioner och personbegrepp som betonar att rättigheter och skyldigheter är knutna till den enskilda individen och oberoende av släktskap utanför kärnfamiljens ramar.

I den somaliska exilsituationen i Sverige utmanas tidigare självklara genusrelationer. Kvinnorna får å ena sidan beskurna möjligheter att agera fritt i vardagen och att realisera långsiktiga projekt, då de förlorat de tidigare omedelbara kvinnliga nätverken av släktingar och grannar. Å andra sidan får många i exilsituationen en ökad handlingsfrihet då de kan planera tillvaron ekonomiskt oberoende av sina män. Många somaliska män har starka känslor av förlorad auktoritet inom familjen och förlorad status socialt. Påfrestningarna på etablerade könsroller har lett till ökade antal skilsmässor bland somalier i Sverige. En sådan dynamik och elasticitet inom somaliska hushåll är också kännetecknande för social organisation i Somalia, men den har förstärkts i exil. Klanstrukturen spelar en viktig roll som en vidare institution, för stöd och tillhörighet för enskilda och familjer. Pågående forskning antyder också att många, både kvinnor och män, bygger upp den sociala tryggheten inom translokala klanbaserade gemenskaper som även sträcker sig bortom nationalstatens gränser. En ytterligare fråga för projektet blir då bl a hur genusrelationer samverkar med klanbaserade (i grunden patrilinjära), transnationella relationer i formandet av kvinnors och mäns strategier och handlingsutrymme i vardagen.

Senast uppdaterad av Charlotte Löndahl Bechmann