Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Bengt Svensson, FD, professor i socialt arbete

 

 

Pundare, jonkare och andra
Jag blev fil.dr i april 1996 på en avhandling om narkomaners vardagsliv. "Pundare, jonkare och andra. Avhandlingen nominerades av Föreningen Grävande Journalister till guldspade för bästa journalistiska reportage i bokform 1996. Om du vill veta mer om den så kan du slå på "pundare, jonkare och andra" på sökmotorn Google så stöter du på flera reportage och recensioner om den. Här är en uppskattande recension av författaren Lasse Strömstedt från Svenska Dagbladet. Under fliken "ordlista" finns den lista över narkotikaslang som avslutar boken.

I artikeln Livet som narkoman sammanfattas avhandlingens viktigaste slutsatser. Den kommer från Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift vol 14. 1997 (4). Flera av personerna från avhandlingen finns också med i en artikel som publicerats i Socionomen 4/98. Den heter  Järngängets uppgång och fall och handlar om ett hembränningsprojekt.

Meddela mig om en länk inte fungerar. Jag har försökt att uppdatera alla länkar i juni 2014, men det kan fortfarande finnas några som behöver rättas till.

 

 

Min bakgrund

Jag är uppvuxen i Borås, med fyra års mellanspel i Broaryd i Småland i tidiga tonår. Flyttade till Lund 1966 och läste in en fil.kand-examen med sociologi som huvudämne. Mellan 1969 och 1989 arbetade jag som socialarbetare i Malmö, i huvudsak inom narkomanvård och på socialbyrå. Sedan 1989 har jag arbetat som forskare och undervisat om missbruk, sexualitet, utvärderingsmetodik och forskningsmetod.

Mina första tio år som forskare var jag knuten till Socialhögskolan i Lund. Sommaren 1999 flyttade jag över till  Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete.  I oktober 2002 utnämndes jag till docent i socialt arbete vid Lunds universitet och sedan april 2009 är jag professor i socialt arbete med inriktning missbruk, vid Malmö högskola.I december 2013 blev jag officiellt pensionär men jag fortsätter att arbeta i pågående forskningsprojekt på minst 30% fram till 2017 och medverkar också i undervisning. Min officiella titel är därmed professor emeritus.

I samband med pensioneringen publicerades en vänbok med femton mycket läsvärda texter till mig. Redaktörer var Björn Johnson och Philip Lalander. Boken "Med narkotikan som följeslagare" kan laddas hem här


Flikar

Mina forskningsprojekt, en lista över min publicerade forskning och länkar till debattartiklar som jag varit med om att skriva presenteras under flikarna. 

Om mina böcker

Utgångspunkten för ”Narkotikapolitik och narkotikadebatt” var en rapport som jag skrev på uppdrag av en statlig utredning ”Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet” (SOU 2011:68).  Eftersom utredningen inte ville ta med min text som en bilaga (vilket var den ursprungliga avsikten) lade jag ett par månaders ytterligare arbete på projektet och vände mig till Studentlitteratur som tackade ja till att ge ut den som bok. Läs boken och fundera sedan över varför Socialdepartementet inte ville publicera!

Boken om ”Rymmare” avspeglar ett intresse jag har haft för rymningar och rymmare ända sedan jag som barn läste ”Fem på rymmarstråt” av Enid Blyton. När jag forskade om tvångsvård för vuxna missbrukare insåg jag att den kanske viktigaste uppgiften för personalen var att förhindra rymningar. Och för klienterna var möjligheterna att rymma ett ständigt återkommande samtalsämne. Jag skrev en projektansökan och fick forskningsanslag. Boken är ett försök att kombinera avrapportering av ett spännande forskningsprojekt med en mer generell diskussion om rymningens plats och konsekvenser i kriminalvård och tvångsvård.

Pundare, jonkare och andra” har sålt i  5000 exemplar vilket är mycket för en fackbok och närmast unikt för en doktorsavhandling. När jag träffade Göran, en av bokens tio huvudpersoner, på Malmöfestivalen 2006 bestämde jag mig för att skriva till ytterligare ett kapitel och ge ut boken i ny upplaga. Jag har fortfarande regelbunden kontakt med Harry som är den av mina informanter som har fått mest utrymme i boken. Mina kontakter med övriga informanter är sporadisk. Tyvärr är boken nu slutsåld.  

Heroinmissbruk” är den bok som jag en gång i tiden blev forskare för att kunna skriva! Jag hade tänkt att min fältstudie som utmynnade i avhandlingen enbart skulle handla om "jonkare", dvs. heroinmissbrukare, men min handledare Sven-Axel Månsson fick mig på andra tankar och jag följde också "pundare", personer med amfetaminmissbruk.

Så dröjde det ytterligare några år tills jag 1999 träffade Philip Lalander på en konferens i Köpenhamn och vi skisserade ett projekt som handlade om heroinmissbruk i två svenska städer, Norrköping och Malmö. Han skrev ”Hela världen är din” om heroinscenen i Norrköping.  Jag skrev om heroinmissbruk i allmänhet och om heroinister från Malmö i min bok.

Mitt första forskningsprojekt efter att jag disputerade handlade om tvångsvård och var en etnografisk studie. Statens institutionsstyrelse beviljade pengar för tre års forskning på heltid. Tanken var att jag skulle följa Holmahemmet som låg utanför Höör. Men innan jag hann påbörja projekt så bestämdes att den institutionen skulle läggas ner. Det var tuffa tider för tvångsvården och stora nedskärningar. För att vara på den säkra sidan vände jag mig då till två institutioner. Både Lunden och Håkanstorp tackade ja och jag bestämde mig för att följa båda institutionerna och inte bara en.

Projektet landade i två böcker, först ”Vård bakom låsta dörrar” som handlar om kvinnoinstitutionen Lunden. Sedan ”Knarkare och plitar – tvångsvården inifrån” om en institution för män. Boken om Lunden skrevs framför allt sommaren 2001 då jag ställde in min semester för att bli klar. Det hade varit bra om jag lagt ytterligare ett par månaders arbete på boken men det fanns det inte tid till.  Boken om Håkanstorp blev mer genomarbetad och den står sig gott fortfarande i sin beskrivning av samspelet mellan klienter och i sin analys av villkoren för att bedriva tvångsvård. Jag har 900 sidor av utskrivna intervjuer från det projektet och ett par hundra sidor fältanteckningar! Inte så konstigt kanske. Jag bodde på institutionen vid nio tillfällen, fyra-fem dygn varje gång. En av de bästa recensioner som har skrivits om mina böcker är signerad Eva Kärfve, sociolog från Lund. Länk här . Boken är nu slutsåld.

Att komma för sent  så tidigt som möjligt” började som ett projekt på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Då var det Johanna (som är min dotter!) och jag som gjorde arbetet. Så fick vi ytterligare pengar och även Dolf Tops kopplades in. Jag är särskilt nöjd med prologen som har närmast poetiska ambitioner. Leta fram den!

 Under fliken "Aktuella forskningsprojekt" finns utdrag ur recensioner och i flera fall även länkar till dessa. Hittills har mina böcker blivit mycket positivt bemötta.

Senast uppdaterad av Bengt Svensson