Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Viktigt att stärka den kollektiva förmågan i utsatta områden

2017-01-30

FORSKNING. Varför begås det brott, var i Malmö begås det flest brott och varför begås det fler brott i utsatta områden än i andra? De frågorna söker och ger Manne Gerell svar på i sin doktorsavhandling Neighbourhoods without community. Den 3 februari 2017 disputerar han vid Malmö högskola. 

Manne GerellFör att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?

Kollektiv förmåga

– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell.
– En av avhandlingens främsta nyheter är att jag tror att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget jag förespråkar. Variationerna är stora inom dessa områden och då är det på mer specifika geografiska platser som vägen framåt finns. De människor som du delar samma offentlighet med och ser i vardagen kan du se som dina grannar.

Mer våld i utsatta områden

Manne Gerell slår alltså fast att det förekommer mer våld i utsatta områden. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det handlar istället om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att "kollektivet" reagerar.
– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte, tvärt emot vad jag trodde innan jag påbörjade arbetet med avhandlingen, samma koppling för bränder. Det finns det kanske på en för mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar och "enkel" förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.

Där många vistas

När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor. Det vill säga att i centrala Malmö inklusive Möllan och Värnhem, är förekomsten av våld förhållandevis stor.

Hur kan nedåtgående spiraler brytas?
– Det handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.

Våldbrott vid busshållplatser

Manne Gerell hoppas på att fler ska intressera sig för att forska kring mindre och mer specifika geografiska platser, istället för att titta på hela bostadsområden. Först då kan man skapa en djupare förståelse för hur våld och bränder uppstår. Själv ska han fortsätta forska på inslagen bana.
– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell. 

Text: Lotta Solding

Senast uppdaterad av Helena Smitt