Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Ny utredning väcker förhoppningar om ökade resurser till praktiknära forskning

2018-03-05

En ny utredning lägger fram förslag på hur lärosäten ska samverka med skolorna i praktiknära forskningsprojekt. Vid Malmö universitet finns förhoppningar om att detta ska ge bättre möjligheter för kompetensutveckling och ökade forskningsanslag.

Hedenborg_Linde-Laursen
Susanna Hedenborg och Anders Linde-Laursen hoppas på ökade resurser.

I morgon, tisdag, lämnar regeringens utredare Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, över sin utredning om ökad samverkan kring praktiknära forskning till Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning, vid en presskonferens.

Enligt Anders Linde-Laursen, dekan vid Fakulteten för lärande och samhälle, utgör utredningen en viktig pusselbit i ett större arbete med att förbättra svensk skola.

– Det är trevligt att en medarbetare från landets yngsta universitet deltar i ett angeläget arbete. Vi måste ha skolor som ger barnen förutsättningar att lyckas i det moderna samhället, som är mer komplext än någonsin, säger Anders Linde-Laursen.

Mer komplett bild

Utredaren har kartlagt några försöksverksamheter inom praktiknära forskning som Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet har i uppdrag att genomföra. De har tillsammans med övriga lärosäten och skolhuvudmän initierat samarbeten kring praktiknära forskning i skolan. Malmö universitet ingår i nätverket runt Uppsala.

Susanna Hedenborg, vice dekan och ansvarig för forskarutbildning vid Fakulteten för lärande och samhälle, hoppas att utredningen ska ge en mer komplett bild.

– Det växer fram väldigt många modeller kring praktiknära forskning just nu. Det blir spännande att se vilka modeller som finns och om det är vissa som är bättre än andra, säger Susanna Hedenborg. 

Systematiskt arbete

Syftet med praktiknära forskning är att förbättra undervisningen genom att forskningsfrågorna formuleras tillsammans med lärarna. Samverkan mellan lärosäten och skolor ska bidra till att stärka den vetenskapliga grunden som utbildning enligt skollagen ska vila på.

– Som lärare och skolledare ska man kunna forska om sin praktik så att man får en förbättrad praktik, men det krävs att man gör det på ett systematiskt sätt, säger Anders Linde-Laursen.

För ett år sedan kom Skolkommissionens förslag om att införa ett professionsprogram för lärare och skolledare som ska främja deras kompetensutveckling. Anders Linde-Laursen ser helst att den kommande utredningen bygger vidare på idéerna.

– Det är i skolan som kompetensutvecklingen ska äga rum. De lärare och skolledare som inte är disputerade ska lära sig forskningsmetodik och de som redan kan måste lära sig mer, punkt slut.

Kan öka yrkets attraktivitet

Susanna Hedenborg tror att möjligheten att engagera sig i praktiknära forskning kan bidra till att öka läraryrkets attraktivitet.

– Många unga är inte beredda att gå in i ett yrke och vara kvar där utan att det händer något. Samtidigt så behöver vi folk som är kvar och utvecklar både skola och vård. Då måste det finnas möjligheter till förbättringar och det kan forskning ge, säger Susanna Hedenborg.

I utredningsdirektiven lyfts det medicinska området fram som en miljö att hämta inspiration från. Susanna Hedenborg önskar att de hinder för samverkan mellan lärosäten och skolor som finns i dag försvinner.

– I dag är det svårt att skapa delade tjänster på samma sätt som inom det mediciniska området där man kan vara klinisk professor och samtidigt professor på ett lärosäte. Det finns inte i vår värld i dag, men det skulle skapa starkare band mellan skolor och lärosäten.

Långsiktig finansiering

Vid fakulteten finns en stark förhoppning om att utredningen ska leda till en långsiktig finansiering av praktiknära forskning.

– Alla människor går i skolan och i princip alla har idéer om hur skolan borde vara, men oftast är det inte grundat i forskning utan i egna erfarenheter. Det är oerhört viktigt att skapa en kunskapsbas om något som vi alla är med om, säger Susanna Hedenborg.

– Det är ett enormt problem att det är så lite resurser som går till forskning om skolan, som är så avgörande för vår framtid, säger Anders Linde-Laursen.

Text: Petra Olsson

Senast uppdaterad av Petra Olsson