Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Han undersöker hur fria vi blir av att utbilda oss

2018-03-12

Det finns en idé om att utbildning gör oss till fria individer som kan tänka och agera som vi vill. I en ny bok undersöker Johan Dahlbeck hur självständig människan egentligen blir av att sitta i skolbänken.

Johan Dahlbeck

I bokhyllan i arbetsrummet på Orkanen finns några böcker som ingår i bokförlaget Routledges mångåriga serie om pedagogisk filosofi. Nu har Johan Dahlbeck skrivit kontrakt för en kommande bok i serien.

Boken heter Education and Free Will, och undersöker idén om den fria viljan i utbildningssammanhang.

– Vi lever i en värld som bygger mycket på att vi ska göra val som samhällsmedborgare. Då blir det också viktigt att förstå vad det är för valmöjligheter vi har, säger Johan Dahlbeck, docent i pedagogik vid fakulteten lärande och samhälle, Malmö universitet.

Lång tanketradition

Det är inte bara inom vardagligt tal som vi talar mycket om frihet. Inom filosofin finns en lång tanketradition som bygger på idén om den fria viljan. Föreställningen genomsyrar även samtalet om vad vi ska ha utbildning till.

– Ett ganska vanligt svar på frågan om vad vi ska ha utbildning till är att människor blir autonoma av att utbilda sig. Tanken är att utbildning gör oss mer fria att tänka och agera.

Det här är en idé som Johan Dahlbeck vill vända och vrida på. Han tar ett exempel ur sin egen vardag. Varje gång han går till matbutiken så möter han en tiggare som står utanför affären. Varje gång ställs han också inför valet att göra något eller inte.

– Vad jag gör beror på en oändlig variation av påverkansfaktorer. Det kan handla om vädret, men också om sådant som vad jag har för bakgrund, vad jag precis varit med om, vad jag ska göra i affären och vad jag ser andra göra. Om vi utgår ifrån att vi inte har den typen av fri vilja som vi ofta tror att vi har, då kan vi börja lägga ner mer tankekraft på att försöka förstå varför vi agerar som vi gör.

Rädsla för determinismen

Föreställningen om den fria viljan är tydligt kopplad till moralfrågor. Inom utbildningsområdet kan det handla om att få barn att göra etiska val. Men kanske har vi inte alltid förutsättningar att välja det som kan tyckas rätt.

Och frågan är hur fria vi egentligen blir när läraren försöker forma oss till individer som kan agera fritt. Inom filosofin finns samtidigt en rädsla för determinismen, en världsåskådning som menar att naturen är orsaksbestämd.

– Den fria viljan är tydligt kopplad till moraliskt ansvar. Det är det som har fått många filosofer att rygga tillbaka från determinismen för då kan vi inte längre förutsätta att vi bär skuld för våra handlingar.

Tar Spinoza till hjälp

Johan Dahlbeck påstår inte att vi ska sluta sätta människor i fängelse eller upphöra med att ställa varandra till svars. Han vill försöka förstå på vilket sätt människor är determinerade och på vilket sätt vi är fria och vad detta får för konsekvenser för hur vi tänker om utbildning. Till sin hjälp tar han 1600-tals filosofen Baruch Spinoza, som han tidigare skrivit en bok om.

– Spinoza tror inte på den fria viljan, men han är ändå moralfilosof. Han argumenterar för att vi kan bli autonoma genom att få mer kunskap om världen. För honom är det ett etiskt projekt.

Boken publiceras sommaren 2019 och riktar sig till läsare med ett intresse för filosofi och pedagogik.

– Jag hoppas att boken kan problematisera sådant vi tar för givet när det gäller fri vilja och utbildning. Den kan också komma till användning i sammanhang där man diskuterar vilka mål som utbildning bör sträva mot. 

Text: Petra Olsson

Senast uppdaterad av Petra Olsson