Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Förskolan brottas med allvarliga problem

2018-08-28

Låg utbildningsnivå bland förskolepersonalen, stor personalomsättning, stora barngrupper med många småbarn, bristande ekonomiska förutsättningar och högt ställda förväntningar på personalen. Ekvationen går knappast ihop, visar en färsk forskningsrapport från Malmö universitet. 

Förskolforskarna Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson fick 2017 i uppdrag av Malmö stad att ringa in problemen med Malmös förskolor och komma med förslag till åtgärder. Anledningen var att sjukfrånvaron bland personalen skjutit i höjden. Jämfört med skolförvaltningens personal låg sjukfrånvaron på förskolförvaltningen i Malmö på en nästan dubbelt så hög nivå 2016. Ökningen har framförallt skett efter 2010.

Tallberg Broman och Persson har gått på djupet i sin studie. De har gjort statistikjämförelser mellan Malmö och övriga landet och intervjuat 40-tal personer i Malmö från olika personalkategorier alltifrån chefer till förskollärare som jobbar i förskolan. De kopplar sina resultat och resonemang till både tidigare och aktuell nationell och internationell forskning om förskolan.

Sven Persson_liten

— Ett dilemma som vi ser tydlig är att förskollärares uppdrag utgår från en nationell läroplan med högt ställda mål men att förskollärare arbetar under lokala förutsättningar, säger professor Sven Persson. Trots höga ambitioner tvingas man anpassa sig till blygsammare resurser.  

Frustration

ingegerdtb

— Många av de vi intervjuat känner otillfredsställelse och frustation över att inte räcka till, säger Ingegerd Tallberg Broman. De vill leva upp till läroplanens intentioner men känner att det saknas både tid och resurser.

Ett annat problem, enligt forskningsrapporten, är att det skett en tydlig försämring av förskollärarnas förutsättningar. Exempelvis har andelen utbildade förskollärare i Malmö sjunkit - från att utgöra hälften år 2000 till bara drygt var tredje år 2016. Den enskilda förskolläraren ska alltså leda en större grupp ofta outbildade, utveckla det pedagogiska arbetet och samtidigt ha ökat ansvar för utvärdering och för  dokumentation av det enskilda barnet. Samtidigt har personalomsättningen ökat.

— Det är bekymmersamt med både hög sjukfrånvaro, brist på vikarier och större andel outbildade , säger Ingegerd Tallberg Broman. Det påverkar kontinuiteten i verksamheten och inverkar självfallet på förståelsen för förskolans uppdrag, och kunskapen om barns utveckling och lärande. Dessutom består barngrupperna av en större andel småbarn under tre år som kräver helt annan omsorg och individuell uppmärksamhet.

Malmös sårbarhet

Ett tredje dilemma som forskarna pekar på är Malmös utsatthet.  Invånarna har lägre skattekraft än riksgenomsnittet. Här finns en större andel med utländskt medborgarskap, liksom barn i bidragshushåll än i övriga Sverige.

— Förskola och skola har ett kompensatoriskt uppdrag d v s att kompensera för skillnader i barns uppväxtmiljöer, säger Sven Persson. Vår studie pekar snarare på att förutsättningarna för att driva en kvalitativt bra förskola ser mycket olika ut. Inte minst har de enskilda förskollärarna betydligt sämre förutsättningar.

Den första rapporten är nu klar där forskarna ringat in problemområdena. Slutsatserna kommer att diskuteras med berörda. Forskarnas fortsatta arbete är att komma med förslag till åtgärder, vilket tas upp i en senare rapport. 

Text: Helena Smitt

Senast uppdaterad av Magnus Jando