Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Forskningsprojekt om snabbspår för nyanlända

2018-05-15

Ses nyanlända lärare och förskollärare som en resurs i klassrummet när det blir dags för praktik eller får de sitta av tiden? Det är en fråga som forskare vid Malmö universitet ställer sig i forskning om så kallade snabbspår för nyanlända. Projektet är del av en större satsning på forskning om arbetsmarknadsutbildningen för lärare och förskollärare.

snabbspåret_stor
Catarina Economou och Elin Ennerberg forskar om snabbspåret för nyanlända.

Nu undersöker forskare vid Malmö universitet vilka svårigheter och möjligheter som finns för lärare som deltar i arbetsmarknadsinsatsen. De kombinerar djupintervjuer med observationer i klassrummet vid den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Det är första gången som de aktivt studerar de nyanlända för att få en bättre bild av hur samspelet ser ut ute i skolorna.

– Får de bara sitta av tiden eller deltar de aktivt på skolan? Utnyttjas deras kompetens? Jag är intresserad av att se vad de får göra, säger Catarina Economou, post doc inom språk, lärande och integration vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet.

Olika syn på svenskkunskaper

Men forskningsprojektet handlar inte enbart om vad som händer i klassrummet. För att få en bättre bild av hur resan ser ut följer forskarna några av deltagarna under hela deras utbildning med praktik, språkträning och utbildning. Deltagarna kommer också att följas upp efter utbildningen.

Det material som hittills samlats in pekar på att de nyanlända har väldigt olika upplevelser. Framför allt verkar skolorna ha olika syn på hur viktigt det är med svenskkunskaper för att bidra i klassrummet.

– En del handledare ger uttryck för att deltagarna måste ha en korrekt svenska innan de kan undervisa. Sedan finns det skolor där man utnyttjar de nyanländas kunskaper i arabiska och engelska i undervisningen, säger Catarina Economou.

Kan bidra till förbättringar

Sociologen Elin Ennerberg bidrar med ett arbetsmarknadsperspektiv. Hon undersöker hur deltagarnas yrkeskunskaper utvecklas genom arbetsmarknadsutbildningen. Kunskapen kan ge nycklar till hur insatsen kan förbättras. För många deltagare har resan bara börjat i och med snabbspåret.

– Snabbspåret får ibland kritik för att inte vara särskilt snabbt. Vi behöver titta på det här på ett nyanserat sätt just eftersom det finns olika uppfattningar om hur en lyckad eller snabb integrationsprocess ser ut, säger Elin Ennerberg, post doc inom arbetsmarknad och migration vid Fakulteten för lärande och samhälle.

Överbrygga klyftan

Forskningsprojektet beräknas vara klart mot slutet av 2019 och är del av en större satsning på att bygga en forskningsmiljö där snabbspåret för lärare och förskollärare granskas ur flera olika perspektiv. Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med inriktning mot socialpolitik vid Malmö universitet, är också knuten till projektet.

– Det är viktigt att försöka överbrygga den klyfta som uppstår när människor med god utbildning kommer till Sverige men upplever att det är svårt att använda den, säger Susanna Hedenborg, vicedekan och ansvarig för forskarutbildningen vid Fakulteten för lärande och samhälle.

Text: Petra Olsson

Senast uppdaterad av Charlotte Orban