Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Ny bok: Radikalisering är inte enkelspårig

2018-02-01

Nu publiceras boken Expressions of Radicalization: Global politics, Processes and Practices, där forskare sammanfattar forskningsläget om radikalisering samt presenterar ny kunskap på området.

I 13 artiklar av 14 författare från Asien, USA och Europa sammanfattar boken forskningsläget och analyserar radikalisering i både sekulära och religiösa sammanhang. Boken innehåller empiriska fallstudier om radikala politiska rörelser så som hindunationalism, europeisk nyfascism och islamism/jihadism, religiösa gruppers syn på fred och högersvängen i den israeliska politiken, våld i samband med val, och diverse strategier för avradikalisering. 

Varför ger ni ut denna bok?


Kristian Steiner
Kristian SteinerKristian Steiner: Området är underbeforskat och begreppet radikalisering används ofta utan klar definition. Dessutom har den politiska, journalistiska och akademiska diskussionen kommit att handla om muslimsk radikalisering och om att utmejsla en profil för att kunna upptäcka potentiella terrorister. Vi vill vidga perspektivet.

Vad innebär radikalisering?  Vad innebär avradikalisering?

Andreas Önnerfors: Boken syftar till att kritiskt genomlysa dessa begrepp som så ofta förekommer förenklande i den samhälleliga debatten. Efter att ha läst forskningslitteraturen kom vi fram till att förklaringsmodellerna är för enkelspåriga. Istället måste (av)radikalisering förstås som ett invecklat samspel mellan idé och handling där både kognitiva faktorer och beteenden och deras relation sinsemellan tas i beaktande. Ofta har man också förbisett en mellannivå med äkta och föreställda grupper, som antingen ger sitt stöd eller utmålas som fiender och måltavlor för radikala handlingar.

Kristian Steiner: Det finns en återkommande tanke i västvärlden, att människor går från ideologisk indoktrinering till handling i en enkelriktad process. Det finns många orsaker till att människor begår terrorhandlingar och vägen dit ser mycket olika ut.

Finns det en risk att radikaliseringsbegreppet används som ett maktinstrument?

Kristian Steiner: Ja! Under senare år har ordet radikal i politiska och i massmediala sammanhang fått en negativ klang, nästan synonymt med våldsam. Om en individ eller grupp blir kallad för radikal kan det innebära ett stigma.

Radikalisering sägs vara ett svårbeforskat område. Varför?

Kristian Steiner: Det beror delvis på problemet med datainsamling. Vi kan studera radikala rörelsers massmediala propaganda genom att samla in stora mängder data på ett systematiskt sätt. Det är svårare att studera kommunikation som är interpersonell och de sociala processer som äger rum i slutna miljöer. Individens väg mot att acceptera radikala idéer och våldsamma metoder är en själslig process. Det säger sig självt att den är svår att beforska.

Andreas ÖnnerforsAndreas ÖnnerforsAndreas Önnerfors: Det finns idag en betydelsefull dynamik mellan radikalisering offline och online som behöver studeras noggrant. Vi måste bli tydligare och komma överens om vad som är måttet för radikaliseringen. Vi talar allt för sällan om ”normaltillståndet” från vilket de radikala sägs avvika. En stat som använder våld som strider mot mänskliga rättigheter kan också anses vara radikaliserad om vi med just detta menar att inte respektera andra människors rättigheter.

Vilka vanliga missuppfattningar finns när det gäller radikalisering?

Kristian Steiner: Jag skulle nog säga att det är hur universellt och allmänmänskligt det är. Det har förekommit eller förekommer i många miljöer.

Andreas Önnerfors: Och över tid. Gårdagens radikalisering kan bli morgondagens ortodoxi och sedan utmanas av nya radikala positioner.

Text: Daniel Harju

Senast uppdaterad av Daniel Harju