Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Svårt att få med alla elever trots goda intentioner

2017-12-04

FORSKNING: Även om lärare vill undervisa för att inkludera alla elever är det ingen lätt uppgift. Läraren ställs oftast inför olika dilemman. Det framgår i en färsk avhandling på Malmö högskola. 

Eleverna i klassrummet är ofta en heterogen grupp. Det menar Elaine Kotte, som i sin avhandling undersöker lärares uppfattningar om inkluderande undervisning och hur de planerar och genomför sina lektioner för att alla elever ska lära sig och utvecklas i skolan. Alltså vad innebär inkludering när man går ner på klassrumsnivå? Hur hanterar läraren att elever har olika förutsättningar?

Elaine Kotte arbetade länge som specialpedagog i skolan före doktorandstudier. Hennes avhandling ingår i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram ”Inkluderande lärmiljöer. I det projektet samverkade forskare från Malmö högskola med 12 kommuner och 31 skolor.

Först en enkätstudie

För att ta reda på hur lärare uppfattar inkluderande undervisning skickade Kotte först en enkät till samtliga lärare i projektet. De fick frågor kring inkluderande undervisning relaterat till bland annat deras ämne, deras planering och till specialpedagogiska kunskaper och resurser. Av enkätsvaren framgick att det stora flertalet var positiva till inkluderande undervisning, men de ansåg att det var ett svårt uppdrag att genomföra.
elaine_kotte_liten-Inkluderande undervisning är en komplex fråga, säger Elaine Kotte. Lärarna ska undervisa alltifrån elever som hinner göra uppgifter till elever som är i behov av särskilt stöd. Frågan är hur man ska räcka till för att både utmana och hjälpa alla elever i klassen?  

Kollegialt samarbete gynnar

Kotte gick sedan steget vidare och gjorde en fallstudie där 9 högstadielärare, i teoretiska och praktiska ämnen i tre skolor från olika kommuner, var med. Dessa hade uttalat att de var positiva till inkluderande undervisning.
Kotte studerade lärarnas uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete i strävan att inkludera eleverna i lektionsuppgifterna. Förutom möten, där lärarna diskuterade sitt arbete, skickade lärarna sina lektionsplaneringar till Kotte och till varandra. Emellanåt var de med på varandras lektioner. Kollegialt samarbete gynnade inkluderande undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?
- För att sträva att arbeta inkluderande måste man rikta in sig på samtliga elevers rätt till ett gemensamt socialt och kunskapsmässigt utbyte, säger Elaine Kotte. Man måste utgå från en demokratisk grundsyn.
- I fallstudien upplever lärarna dilemman och att de inte har tillräckliga verktyg. Det handlar om tid för planering och genomförande, tid att etablera bra relationer med varje elev, brist på lämpligt undervisningsmaterial, brist på fördjupade kunskaper i specialpedagogik, brist på tid till samarbete med specialpedagog m.m.
Lärarna påpekade även att jobba inkluderande är en process som aldrig tar slut, enligt Kotte. Det handlar om att  differentiera undervisningen som en bärande pedagogisk princip.

Så vem ska läsa din avhandling?
- Förutom forskare skulle jag gärna se att lärare i skolan och  studenter i lärarutbildning läste den, säger Elaine Kotte. Studien är också relevant för rektorer, förvaltningschefer och alla som är intresserade av inkluderande undervisning. 

Text: Helena Smitt

Senast uppdaterad av Helena Smitt