Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Plåster i stället för biopsi?

2017-10-30

Forskare vid Malmö högskola får nästan 15 miljoner kronor till ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram plåster för diagnos av hudsjukdomar. Forskningen, som finansieras av KK-stiftelsen, kommer att ske i samarbete med såväl industrin som forskare vid andra lärosäten. 

Förekomsten av hudsjukdomar har ökat kraftigt de senaste åren, idag är hudcancer bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. För att ställa diagnos krävs biopsier, det vill säga ett vävnadsprov. Kostnaderna för biopsier är höga, för patienten innebär det dessutom ofta väntetid för att få diagnos.
- Skulle vi kunna halvera antalet biopsier med hjälp av ett alternativt diagnosverktyg hade vi sparat många miljoner kronor om året. Patienten hade dessutom fått svar direkt och sluppit orolig väntan, säger Johan Engblom, professor vid Malmö högskola.

Prototyp om fyra år

Tillsammans med sina kollegor Tautgirdas Ruzgas och Anette Gjörloff-Wingren, också professorer vid Malmö högskola, inleder Engblom nu ett nytt forskningsprojekt som ska ta fram plåster för diagnos av hudsjukdomar.
- Målsättningen är att ha en färdig prototyp om fyra år som kan användas i kliniska tester, säger Ruzgas. 
Forskningsprojektet, ”Icke-invasiv monitorering av hudsjukdomars progression och läkning baserat på lågmolekylära biomarkörer”, är ett så kallat synergiprojekt och finansieras av KK-stiftelsen.

På jakt efter små molekyler

Forskningen kommer att ske inom tre olika områden. Det första handlar om att ta reda på vilka biomarkörer som är relevanta och hur relationen mellan dessa förändras vid inflammation och hudcancer.
- När man tar ett vävnadsprov undersöker man om relationen mellan vissa molekyler i vävnaden har förändrats. Dessa är stora molekyler som inte kan tränga genom huden. Vi vill undersöka om det finns mindre molekyler, som tar sig genom huden och som kan användas som biomarkörer. Det vill säga om relationen mellan de små molekylerna speglar förändringen i relationen mellan de stora, förklarar Ruzgas och Gjörloff-Wingren.

Locka och fånga biomarkörer

Det andra området som kommer att undersökas är molekylernas transport genom huden.
- Det handlar om att studera hudens egenskaper, hur olika ämnen penetrerar den, men också hur du kan påverka penetrationen med hjälp av olika ämnen. Man kan se det som ett sätt att locka ut molekylerna som fungerar som biomarkörer, säger Engblom.
Slutligen ska forskarna ta fram ämnen och beredningar som är tillräckligt känsliga för att fånga upp biomarkörerna.
Genom att samarbeta med industrin får forskarna tillgång till teknologi som kan stödja framtagningen av plåstret. För företagen handlar det å andra sidan om produktutveckling.

Text: Charlotte Löndahl Bechmann

Senast uppdaterad av Charlotte Löndahl Bechmann