Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Migrationsforskning behöver lyfta blicken

2017-12-18

FORSKNING. Det behövs mer forskning om migration och fokus på mer än Sverige. Där kan museerna spela en ny roll, menar två migrationsforskare vid Malmö högskola.

Migrationen är global. Den pågår hela tiden.
Det är en ständigt pågående process som vi behöver mer kunskap om. Efter 2015 då det kom många asylsökande till Sverige handlar det mest om flyktingar och integration i debatten här.

Christina Johansson och Pieter Bevelander

Migration omfattar också stora flyktingläger nära krishärdar, slaveriliknande förhållanden och tvångsflytt, människor som själva väljer att flytta till storstäder där det finns jobb och andra som sparat till en pensionärstillvaro i Spanien eller Thailand.
‒ Vi behöver lyfta blicken från den egna platsen och se hur fenomenet ser ut i världen, säger universitetslektor Christina Johansson.
Hon står tillsammans med kollegan professor Pieter Bevelander bakom boken Museums in a time of migration, som är en del av ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt om nya perspektiv och metoder för museer, om museerna som integrativa arenor. Det bedrivs inom ämnet internationell migration och etniska relationer.

En miljö där forskning och erfarenheter kan samspela

Det finns många migrationsmuseer i världen, framför allt i invandrarländer som USA, Kanada och Australien. I Sverige finns inget nationellt migrationsmuseum, men det finns långt framskridna planer på ett demokrati- och migrationsmuseum i Malmö.
Det vore positivt för migrationsforskningen, menar Pieter Bevelander. På Malmö högskola arbetar omkring 45 personer om året med migration på olika sätt, men det finns förhållandevis lite forskning som inte handlar om integration och Sverige.
‒ Det är ett underfinansierat område. Med ett museum i Malmö som jobbar nära forskningen skulle man kunna råda bot på det, säger han.
Några av de största nationella museerna i Sverige skapades kring förra sekelskiftet och hade fokus på nationsbyggande och att skapa föreställningar om att vi hör ihop. Sedan några decennier arbetar museerna mer med samtiden.

Boken handlar bland annat om hur museerna med hjälp av både vetenskap och erfarenhetsbaserad kunskap kan förbättra representationen av migranter, minoriteter och det mångkulturella. Migranternas egna erfarenheter och berättelser behöver komma fram på ett bättre sätt och det behövs mötesplatser.
‒ Museerna behöver bli öppnare och mer tillgängliga, säger Pieter Bevelander.
Christina Johansson hoppas på att museerna på detta sätt kan bli en mer attraktiv miljö för fler i samhället.
‒ En miljö där man känner igen sig och där forskning och erfarenheter kan samspela, säger hon.

Text: Helena Wennström

Senast uppdaterad av Charlotte Orban