Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Många utrikes födda överutbildade för jobbet

2017-11-24

FORSKNING. Invandrare som har en yrkesutbildning får mycket lättare jobb än de som har en generell utbildning. Utrikes födda arbetar oftare än inrikes födda på en lägre nivå än vad de har utbildning till. Men för deras barn som är födda i Sverige ser det bättre ut.

Det visar en ny avhandling av Imer-forskaren Inge Dahlstedt vid Malmö högskola. Inge Dahlstedt är samhällsvetaren som har grävt ned sig i siffrorna. Han har jämfört utbildning och jobb för knappt fyra miljoner personer i Sverige, varav knappt tio procent är födda utomlands.
– Utbildningen spelar roll. Har man en yrkesutbildning på universitetsnivå har man mycket större chans att få jobb, säger Inge Dahlstedt.
Att yrkesutbildning är en snabbare väg till arbetsmarknaden gäller inte bara för immigranter. Det ser likadant ut för alla som är födda i Sverige.

Man vet vad en elektriker kan
– Kanske tycker arbetsgivare att det känns osäkrare att anställa personer med generell utbildning. Är man elektriker eller läkare är det enklare att avgöra vad personerna kan, säger Inge Dahlstedt.
Den stora skillnaden i vilka jobb man får finns bland alla med generell utbildning. Inrikes födda har ofta en anställning som kräver högre kompetens än den utbildning de har. De gör efter hand karriär på jobbet och befordras.
För utrikes födda med generell utbildning är det precis tvärtom. Många är överutbildade för sin tjänst och de har även svårt att gå vidare.
– Jag tror att en stor del av de överutbildade har fastnat i inlåsningseffekter. De kommer inte vidare och det kan bero på signalproblem eller diskriminering, säger Inge Dahlstedt.

Jobbigt att komplettera utbildning
Att exempelvis utbildade ingenjörer kör taxi kan också bero på eget val, påpekar han. När man flyttar till ett annat land förlorar man automatiskt en del av sitt så kallade humankapital. Man måste lära ett nytt språk och lära om den del av yrket som är specifikt för ett visst land.
Det kan helt enkelt kännas för jobbigt att komplettera och validera utbildningar.

Är det ett problem att vara överutbildad?
– Det behöver inte vara det. Men man kan också se det som resursslöseri, både för samhället och individen. Här finns personer som redan har en utbildning som någon annan har bekostat. Den enskilde kan känna att arbetet inte ger så mycket, säger Inge Dahlstedt.

Bättre för immigranternas barn
Han blev positivt överraskad när han såg hur det har gått för immigranternas barn. De har i betydligt högre utsträckning jobb som motsvarar deras utbildning.
– Där är skillnaderna ganska små. För döttrarna till utrikes och inrikes födda skiljer det väldigt lite, säger Inge Dahlstedt.
I Sverige diskuteras oftast integration på kort sikt. Inge Dahlstedt menar att man också måste se hur det går på lång sikt. Kanske får den första generationen ”ta smällen”. Deras barn utbildas i Sverige.
– Barnen hämtar upp mycket. Om de lyckas blir integrationen lyckad, om de misslyckas – då har vi stora problem, säger han.
Det låter hoppfullt, men man kan också göra en negativ tolkning.
– För arbetsgivarna är utbildning i Sverige i viss utsträckning fortfarande viktigare än den kanske behöver vara, säger han.

Resultaten kan ge en delförklaring
Inge Dahlstedt är ganska ensam i Sverige om att ha studerat den här kopplingen mellan utbildning och kompetensnivån på arbetet för migranter. Han menar att resultaten kan hjälpa till att förklara varför vissa grupper har det svårt på arbetsmarknaden.
Hans forskning utgår från individer och arbetstagarens perspektiv. Än så länge är det få som har undersökt varför arbetsgivarna väljer som de gör när de ska anställa.

Studien gjordes på registerdata över personer mellan 25 och 64 år 2003 och 2007. Immigranterna i studien är födda i Jugoslavien, Chile, Bosnien, Polen, Tyskland, Irak, Iran, Libanon och Rumänien.

Text: Helena Wennström

Senast uppdaterad av Magnus Jando