Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Hyperlokala medier uppstår i nedläggningarnas spår

2017-10-31

FORSKNING. Nästan dubbelt så många gratistidningar som 2004 och nästan 100 nya hyperlokala sajter. Men ett 30-tal kommuner har varken lokalredaktion från traditionella lokalmedier, egna gratistidningar eller lokalsajter. Vissa bevakas på distans, men har ingen fast stationerad journalist. I 30 kommuner finns bara en hyperlokal nyhetsförmedlare. Det visar ett tvåårigt forskningsprojekt om det nya medielandskapet.

— Var fjärde kommun har liten eller ingen lokaljournalistik, det är förstås ett demokratiproblem, säger Sara Leckner, forskare inom medieteknikutveckling vid Malmö högskola.

Sara LecknerSyftet med projektet Hyperlokal publicering - lokala medier i nya former, som hon gjort tillsammans med Gunnar Nygren och Carina Tenor, forskare på Södertörns högskola, har varit att kartlägga hur det hyperlokala medielandskapet ser ut i Sverige. Var finns informationen för medborgarna om det inte finns någon etablerad press närvarande? Växer nya lokalmedier  fram där de traditionella lägger ned lokalredaktioner och minskar sin lokala bevakning? Vilka nya lokalmedier finns det och var finns de? 

Hyperlokal innebär här en nyhetsaktör som riktar sig till ett visst begränsat geografiska område, men kan se väldigt olika ut på olika platser i Sverige: allt från en gratistidning som främst består av annonser till en websajt som i stort liknar en etablerad nyhetssajt.

Originalmaterial och nyhetsvärde
Projektet har studerat nya typer av lokala och hyperlokala medier utifrån tre perspektiv: redaktionell hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och användarperspektivet, det vill säga hur läsarna värderar och eventuellt medverkar i nyhetskällan. Såväl tryckt media som hyperlokal etermedia eller sajter på internet ingick i kartläggningen, som gjordes 2015-2016. För de hyperlokala medierna satte forskarna upp vissa kriterier: nyhetskällan skulle ha visst originalmaterial och visst nyhetsvärde, ha under 25 anställda och tjäna mindre än tre miljoner. Ägaren skulle vara oberoende och alltså inte ingå i en större mediekoncern. Tidningarna skulle ha minst tolv utgåvor om året.
— Vi såg att gratistidningarna faktiskt dubblerats jämfört med 2004 till cirka 300, men också att nya lokala medier i hög grad uppstår kring storstadskommunerna där annonsmarknaden redan finns.

Undersökningen visar att över 30 kommuner saknar en journalist fast posterad på orten. Men Sara Leckner tillägger att situationen kan ha ändrats sedan undersökningen genomfördes 2015-2016. Sedan dess har t ex Skånska Dagbladet återupprättat sin lokalredaktion i Hörby.

Enkäter och intervjuer
Projektet grundar sig delvis på intervjuer med kommunikatörer i landets samtliga kommuner om hur de ser på den lokala mediesituationen.
— Generellt uttrycker de en oro över alla nedläggningar. Även de frågar sig vem som ska ta över nyhetsförmedlingen och granskningen. Ofta har kommunen delvis själv tagit över den rollen. Samtidigt uttrycker de en medvetenhet om att kommunal information aldrig kan bli oberoende rapportering och granskning säger Sara Leckner.

Journalister och glada amatörer
I underlaget ingår också enkäter med svenska nyhetsanvändare samt med företrädare för de hyperlokala medierna, bland annat om hur mycket av innehållet som utgörs av t ex politik eller näringslivsmaterial.
— Vissa tidningar liknar reklamblad medan andra är seriösa och har en kvalitet som ligger nära en vanlig lokal dagstidning. Många har läsarmedverkan och även om huvudparten av de hyperlokala medierna hade startats av personer med anknytning till professionell journalistik, består hyperlokala aktörer även av ”glada amatörer”, säger Sara Leckner.

Kan de nya aktörerna då fylla gapet efter nedlagda lokalredaktioner?
—Även om de fyller ett hål geografiskt är det förstås inte säkert att de gör det med ett kvalitativt innehåll. Men ekonomiskt klarar sig flera faktiskt ganska bra och bedömer att de kan leva vidare. Även om tillgången till kvalitativ lokaljournalistik är ojämnt fördelad skulle jag säga att det inte ser så hopplöst ut som man skulle kunna befara, säger Sara Leckner. Den hyperlokala sektorn är fortfarande under utveckling, så mycket kan hända.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Magnus Jando