Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Hur få NO-undervisning att inbegripa alla?

2017-11-15

FORSKNING: Vad kan man göra för att 11-åringars intresse för naturvetenskap ska fortsätta upp i gymnasiet?  Nu startar ett internationellt forskningssamarbete som ska skapa och pröva nya innovativa läromedel i mångspråkiga klassrum. Detta för att få fler elever att lyckas i naturvetenskap.

Huvudsökande och forskningsledare är professor Maaike Hajer, gästprofessor, vid Malmö universitet. Hon ska tillsammans med forskarkollegor vid Malmö universitet, Hojskolan i Innlandet i Norge och Hogeschool Utrecht i Nederländerna driva detta internationella forskningssamarbete som fokuserar på inkludering av flerspråkiga elever.

Särskilt utsatta

Tidigare studier visar att mellanstadieelever, oavsett språk- och klassbakgrund, tycker att de naturvetenskapliga ämnena i skolan är roliga och intressanta. Men det sker en tydlig utsortering ju högre upp i skolsystemet eleverna kommer. Många elever får allt svårare att förstå och lösa uppgifter inom naturvetenskap. Särskilt utsatta är elever som har andra modersmål än landets huvudspråk. De kanske rör sig mellan ett språk som talas hemma, ett annat i skolan och så det tredje mer abstrakta naturvetenskapliga språket. En medvetenhet och konkreta angreppssätt är av stor vikt för att skolan och lärare kan hantera mångfald inom klassrummet.

Maaike-Hajer_3liten- Jag är förvånad över att man gör så olika val i skolsystemet i de tre olika länderna, säger Maaike Hajer. Mångspråkighet behandlas helt olika när man jämför Sverige, Norge och Nederländerna.
I exempelvis Nederländerna ströps all modersmålsundervisning i skolan 2004, medan det i Sverige är relativt väletablerat. Hajer menar att modern forskning visar att modersmålsundervisning gynnar elever och deras delaktighet, vilket hjälper dem att förstå innehållet i olika skolämnen.

Tre forskningsteam i tre länder

Det blir nu tre forskningsteam som ska arbeta i de olika länderna och man gör det i samarbete med utvalda mellanstadieklasser på olika skolor. Forskningen ska bedrivas utifrån olika perspektiv; att mångspråkighet är en resurs i undervisningen, att språklig stöttning är en förutsättning för att lyckas och att planerad interaktion mellan elever, som del av NO-ämnesdidaktik, är en förutsättning för att både tala, argumentera, skriva och utveckla naturvetenskaplig förståelse. Språkutveckling och ämnesutveckling går alltså hand i hand, enligt Hajer.

-Den här studien bygger på våra tidigare studier om lärarens roll i språk- och kunskapsutveckling, säger Maaike Hajer. Men nu går vi steget vidare ända in i klassrummet för att se hur inkludering kan se ut och hur lärare planerar för att alla är med i flerspråkiga mellanstadieklassrum.

Innovativa läromedel

- Vi ska också skapa och pröva innovativa läromedel och jämföra och se hur lärarna lyckas i de tre utvalda länderna, fortsätter Haijer. Här jobbar de olika forskargrupperna med lärargrupper på 6-10 personer. Utbyten och jämförelser sker naturligtvis hela tiden mellan de tre länderna.

Forskargrupperna i de olika länderna vill alltså komma åt en inkluderande naturvetenskaplig undervisning. Vad händer i olika nationella sammanhang med elevers deltagande och deras förståelse när lärare arbetar utifrån nya innovativa läromedel?

Text: Helena Smitt

Senast uppdaterad av Helena Smitt