Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Aktuella samhällsfrågor bakom 2016 års bästa avhandlingar

2017-10-20

ÅRSHÖGTIDEN. Varför och var begås det flest brott i Malmö? Hur påverkar design och politik varandra samt hur avspeglas det i migrationspolitiken? Dessa frågor söker sina svar i de avhandlingar som utsetts till bästa avhandling 2016. Manne Gerell, som forskar om geografisk kriminologi, och designforskaren Mahmoud Keshavarz mottog sina priser på årshögtiden 2017.

Båda forskarna har sedan avhandlingarna skrevs fortsatt på inslagen bana och ägnar sig i dag åt fördjupad forskning inom respektive område. Manne Gerell är fortsatt knuten till Institutionen för kriminologi på Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Mahmoud Keshavarz har lämnat Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola och är numera postdoktor på Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.

För att förstå varför och var det begås brott valde Manne Gerell i sin avhandling att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Avhandlingen kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?

Fokus på gator och gårdar

– En av avhandlingens främsta nyheter är att jag tror att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget jag förespråkar. Variationerna är stora inom dessa områden och då är det på mer specifika geografiska platser som vägen framåt finns, säger Manne Gerell.

Som en naturlig följd av den slutsatsen tittar Manne Gerell i dag på betydligt mindre områden i sin forskning.
– Nu studerar jag dels våldsbrott vid busshållplatser i Malmö i ett projekt som är finansierat av K2, ett nationellt kunskapscentrum om kollektivtrafik. Och dels studerar jag skjutningar och användandet av handgranater i Malmö, Göteborg och Stockholm, med fokus på små områden. I det sistnämnda fallet vill jag försöka ta reda på hur vanligt det är att en skjutning följs av ytterligare en skjutning på samma plats, säger Manne Gerell och fortsätter:

Förstå utsatta områden

– En annan avknoppning från min avhandling är att jag försöker förstå utsatta områden. Här har jag precis inlett ett samarbete med polisen, där vi ska följa och försöka hjälpa till att förstå organiserad brottslighet i utsatta områden, i samverkan med lokala aktörer. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsberedskap, MSB.

Mahmoud Keshavarz utforskar i sin avhandling mobilitet och migrationspolitik, såväl i teorin som i praktiken. Han vill visa hur design kan bidra till att förstå bland annat fri rörlighet, med fokus på asylsökande, flyktingar och papperslösa migranter samt hur dessa grupper påverkas av och uppfattar pass, läger och gränser.

Design och politik

I avhandlingen pekar han bland annat på att design och samhällsvetenskap behöver öka såväl den teoretiska som den praktiska förståelsen för varandra.
– I min avhandling studerar, problematiserar och diskuterar jag vilka effekter olika praktiska handlingar inom mobilitet och migration skapar. Detta gör jag bland annat genom att beskriva hur pass reglerar vissa människors möjlighet att förflytta sig eller genom att beskriva hur vi upplever och närmar oss gränser. Jag använder design som en metod för att tänka nytt och annorlunda kring pass, flyktingläger och gränser, säger Mahmoud Keshavarz.
I sin nuvarande forskning fortsätter Mahmoud Keshavarz på samma spår. Han studerar bland annat praktiska och materiella frågor runt bland annat flyktingsmuggling, förfalskning av pass och tillverkning av flyktbåtar.

Att förstå gränser

– Jag vill belysa hur människor kämpar mot den nuvarande diskriminerande migrationspolitiken genom materiella praktiker och problematiserar kring kriminaliseringen av dessa praktiker. Utifrån detta vill jag fundera på hur vi förstår gränser och gränspolitiken. Varor och produkter kan fritt transporteras över världen, men arbetskraften bakom dessa produkter har inte samma möjligheter, säger Mahmoud Keshavarz och avslutar:
– När du tittar på migrationspolitiken från det perspektivet ser du att såväl regeringar som företag som säljer medborgarskap och så kallade ”flyktingsmugglare” är aktörer på samma arena, men det är bara en grupp som blir kriminaliserad.

Motiveringar:

Manne Gerell: ”Neighborhoods without community. Collective efficacy and crime in Malmö, Sweden.”

Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling, vars fyra delarbeten är publicerade i välrenommerade internationella tidskrifter. Den studerar utsatta bostadsområden och brottslighet i Malmö och bidrar till att öka kunskapen om de sociala processer som kan påverka brottsligheten i sådana områden. Avhandlingens rön är viktiga för förståelsen av den samhällsutmaning som utsatta bostadsområden utgör. För det första visar den att forskningen bör fokusera på små geografiska enheter för att förstå vissa brottsmekanismer – kanske utsatta gator eller kvarter snarare än bostadsområden. För det andra visar den på ett starkt samband mellan områden med koncentrerad ekonomisk och social utsatthet samt etnisk heterogenitet å ena sidan och gatuvåld å den andra. Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag till kunskapsutvecklingen både nationellt och internationellt.  Den tilldelas priset på grund av sin självständighet, originalitet och den metodologiska sofistikation som framkommer i avhandlingens delarbeten.

Mahmoud Keshavarz: “Design-Politics. An Inquiry into Passports, Camps, and Borders.”

Keshavarz' avhandling utforskar rådande mobilitets- och migrationspolitiska praktiker och uppmärksammar de sätt på vilka design och designhandlingar bidrar till att forma möjligheterna att förstå, tillgå och bebo världen. Avhandlingen angriper denna frågeställning genom ett särskilt fokus på asylsökande, flyktingar och papperslösa migranter och visar hur dessa påverkas av de materiella storheterna passet, lägret och gränsen. Avhandlingen tilldelas priset på grundval av sin teoretiska såväl som praktiska excellens, sin originalitet, elegans och samtidsrelevans.  Den uppvisar såväl bred som djup beläsenhet och överbryggar effektivt avståndet mellan en rad områden såsom interaktionsdesign, medie- och kommunikationsvetenskap, politiska studier, mänskliga rättigheter, migrationsstudier, antropologi och filosofi.

Text: Lotta Solding

Senast uppdaterad av Johanna Svensson