Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

GPS Seminar: Therese Hellberg

Tid: 2018-10-17 13:15 -- 2018-10-17 15:00
Plats: GPS Lounge, Niagara 9th floor, Nordenskiöldsgan 1
Målgrupp: Alla intresserade

Folkhemmet – kön och nationell identitet

Med Therese Hellberg

(Doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid K3; handledare: Kristin Järvstad, docent, GPS, Magnus Nilsson, professor, K3)

Kommentator: Victor Lundberg (Universitetslektor, GPS) 

Under seminariet diskuteras ett kapitel om folkhemmet som är en del av min avhandling med arbetsnamnet: I nationens tjänst? Folkhem, kön och nationell identitet i svensk litteratur 1940–1955. Kapitlet behandlar det nationella projektets konstruktion av svenskhet och genus som görs genom lagar och reformer och idén om en nationell gemenskap mellan åren 1940–1955.

Den nationella gemenskapen är föreställd och syftar till att skapa social sammanhållning och en känsla av tillhörighet. Det skapar också dikotomier mellan de som är en del av gemenskapen och de som inte är en del av den. Folkhemmet byggde på den föreställda idén om medborgarnas gemensamma ursprung.

Folkhemmets befolkningspolitiska mål var att vända trenden med minskad nativitet och att skapa en friskare befolkning. Det inbegrep nya lagar och reformer som skulle minska fattigdomen och underlätta för kvinnors reproduktion, samtidigt som dessa skulle hindra ”mindervärdiga” personer från att reproducera sig.

Det befolkningspolitiska idealet utgick från den borgerliga familjen och innebar bland annat att den ”friska”, heterosexuella och infödda svenska kvinnan skulle föda (flera) barn och arbeta oavlönat inom hemmets väggar med barnens uppfostran och hemmets trivsel, medan mannen skulle väcka kvinnans sexualitet inom äktenskapet och försörja familjen. Det borgerliga familjeidealet anammades av arbetarhemmen som – genom att få det bättre ekonomiskt – skulle ha råd att ha kvinnan som hemmafru.

I mitt forskningsprojekt undersöker jag prosafiktion och sakprosa skriven av förbisedda kvinnliga författare från den nämnda perioden. En central frågeställning är vad ett kvinnornas perspektiv medför för vår förståelse av denna tid som bland annat beskrivs som en tillbakagång för kvinnorörelsens kamp för jämställdhet när politisk propaganda återlanserade ”den lyckliga hemmafrun”. Materialet som analyseras är en del av det offentliga samtalet om ”svenskhet” och kvinnor och mäns roller i folkhemmet. Med ett kritiskt intersektionellt genusperspektiv studeras hur folkhemmets könkomplementära ordning och vithetsnorm reproduceras och utmanas i texterna och hur livsvillkoren för folkhemmets medborgare diskuteras och gestaltas avhängigt faktorer såsom kön, sexualitet, klass eller rasifiering. Dessutom utforskas mottagandet av dessa författare: hur tolkades och värderades texterna under sin samtid?

Författare som kommer att diskuteras är bland andra: Maj Hirdman, Inga-Lena Larsson, Gertrud Lilja, Ella Hillbäck och Birgit Tengroth.

Mer information om Therese Hellbergs forskning

Om du vill läsa texten innan seminariet, vänligen kontakta Therese på therese.hellberg@mau.se.

Senast uppdaterad av Daniel Harju