Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Varför ska jag göra något för miljö och hållbarhet? Och, hur?

Kontaktperson: Birgitta Nordén
Ansvarig: Birgitta Nordén
Samarbetspartner: LS/BUS och LS/SOL/RePESE: Research on Subject Based Teaching and Learning (SUBTL)
Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Tidsram: 2018-12-01 -- 2020-03-01
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle, Natur-miljö-samhälle
Hemsida: http://www.mah.se/utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/miljo-och-klimat/region-skanes-miljovardsfond/

Bland de utbildningar som ges har lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013) ett särskilt intresse av att utveckla kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis.  Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i.  Avgörande för i vilken utsträckning lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor, möjligheter att arbeta tvärs över samhälls- och naturvetenskaper, liksom med handlingsorienterad kunskap.

Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor  har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer (Askerlund, Almers, Hyltse-Eckert & Avery, 2014). Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik (Thulin, 2011; Edwards & Cutter-MacKenzie, 2013). Ytterligare ett problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper (Nilsson, 2012). En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Enligt Helldén (2013) är också barnens vardagstänkande och vardagsföreställningar betydelsefulla. Även de yngsta barnen kan urskilja de kritiska aspekterna för att förstå natur- och miljöfenomen, och då utveckla särskilda förmågor, vilket också har betydelse för hur lärarnas kompetens att undervisa samt kommunicera lärandeobjekt kan fortsätta att utvecklas. Relaterandet till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet, samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband.  

 

Projektet syftar till att ta fram lämplig verktygslåda för att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet i och mellan skånska förskolor samt på Malmö universitets (MaU) lärarutbildningar samt partners och olika aktörer. Förskolelärarstudenters erfarenheter och motivation för att öka förståelse och intresse för värdet av naturen, livskvaliteten, ekologiska samband och biologisk mångfald i en global-regional kontext undersöks. Olika  pedagogiska interventions- och implementeringsansatser för utveckling av didaktik och lärprocesser utifrån praktikutvecklande teorier analyseras för kunskapsbildning om hur att optimera sam-och framtida  utbildningsinsatser.  

Senast uppdaterad av Magnus Jando