Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Studenters representationer om centrala begrepp i en programutbildning

Kontaktperson: Per Germundsson
Ansvarig: Per Germundsson
Medarbetare: Ingrid Runesson
Finansiär: Malmö universitet
Tidsram: 2013-08-01 -- 2019-06-30
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete

Det pågår idag en diskussion om hur olika begrepp kan och bör används i socialt arbete, inte minst inom det fält som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Denna diskussion förekommer såväl inom vetenskapssamhället som hos utbildningsanordnare, olika verksamheter och i idéburen sektor. I utbildningar på högskolenivå presenterar och diskuterar lärare/forskare för utbildningen centrala begrepp, och ofta även vad det kan ha för betydelse vilka begrepp som används och hur de används. Sannolikt innebär denna fokusering på centrala begrepp att studenternas kunskap och uppfattningar om dessa begrepp förändras under de år som de går på högskolan. Det är angeläget att studera om denna förändring verkligen äger rum och vad förändringen i så fall innebär. Målet för studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett utbildningsprogram påverkar studenters uppfattningar om för utbildningen centrala begrepp.

I studien används teorin om sociala representationer som ger möjlighet att beskriva och förstå hur våra representationer, eller vårt vardagsvetande, byggs och förändras i socialt samspel med andra. Enligt teorin påverkar våra sociala representationer hur vi agerar i olika sammanhang.

Studiens respondenter är studenter på det treåriga programmet ”Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet”, vid Malmö universitet. Ett sätt att studera förändring av sociala representationer är genom associationsstudier. Studien bygger på att de antagna studenterna strax före programintroduktionen fyller i en enkät utformad som en associationsstudie kring fyra begrepp. Begreppen antas vara centrala för programmet och för studenternas förväntade yrkesutövande. Samma enkät fylls åter i efter tre år (på avslutningsdagen för utbildningen). Studien pågår 2013-2019 och innefattar fyra årskullar av studenter. Studien bygger på frivillighet och anonymitet. 

Resultatet kommer att publiceras och kan utgöra underlag för diskussion om hur utbildning påverkar studenters sociala representationer och hur de agerar i det kommande arbetslivet. Resultatet kan vidare ligga till grund för en fortsatt studie som fokuserar om studenternas förändrade sociala representationer leder till likriktning eller till utveckling av ett mer reflexivt förhållningsätt. 

Senast uppdaterad av Magnus Jando