Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Soparbete i hållbarhetsekonomin: Värdeomvandlingar av spillvatten och matavfall

Kontaktperson: Malin Ideland
Ansvarig: Malin Ideland
Medarbetare: Tora Holmberg och Claes-Fredrik Helgesson
Samarbetspartner: Uppsala universitet, Linköpings universitet
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2018-01-01 -- 2020-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle

Synen på sopor är paradoxal. Å ena sidan ses de som ett problem som måste hanteras, som symboler för en ohållbar konsumtion. Å andra sidan växer det nu fram en marknad kring avfallet, vilket innebär att det i vissa aspekter finns för lite sopor i samhället. Det som en gång varit sopor genomgår en materiell, ekonomisk och kulturell förvandling till att bli värdefull biogas, uppvärmning, gödningsmedel och så vidare. Det värdelösa och bortkastade blir värdefullt och åtråvärt. I denna nya ”sop-regim” växer nya värden, företeelser, ting och professioner fram, t.ex. i form av sopmäklare, sopimportörer och fluglarver som förvandlar spillvatten och matavfall till biogas.

Projektet undersöker de mångfacetterade värdeomvandlingar av biologiskt avfall i vad som ofta benämns som den gröna ekonomin. Särskilt intresserade är vi av de värdekonflikter som uppstår då samhället blir beroende av sopor, samtidigt som det ur hållbarhetssynpunkt finns ett behov av en minskad konsumtion. Hur hanteras dessa ekologiska, ekonomiska och kulturella konflikter och vad uppstår i och genom hanteringen av dem? Vilka nya praktiker och professioner blir viktiga? Vilka värden är det som smälter samman, krockar eller kanske bara skaver mot varandra? Hur hanteras dessa värdetransformationer av inblandade aktörer? Hur dras gränser mellan det värdefulla och det värdelösa, och vilka konsekvenser får dessa gränsdragningar ur ett hållbarhetsperspektiv?

Detta projekt syftar till att belysa strukturella paradoxer i sophanteringen inom den gröna ekonomin genom att undersöka konkreta praktiker av sop-omvandlingar. Genom denna studie vill vi öka förståelsen av vilken betydelse denna nya ekonomiska sfär får för dels synen på hållbar konsumtion, dels de aktörer som befinner sig i denna växande verksamhet. Empiriskt följer vi matavfall och spillvatten bortom hushållens hantering, och de processer, organismer och individer som omger dessa former av sopor i två olika etnografiska delstudier: 1) kommunal hantering av matavfall och spillvatten; 2) hur teknologiska innovationer för sophantering tar plats i forsknings- och företagssammanhang. Empiriska data kommer att bestå av intervjuer och observationer, men även relevanta dokument.

Analytiskt är projektet inspirerat av vetenskap-och teknikstudier (STS) såväl som värderingsstudier, vilka tillsammans ger möjlighet att studera hur omvandlingar av materialiteter, värden och arbeten går till i praktiken, sett i en organisations- och samhällskontext. Teorin bjuder även in till att inte bara studera mänskliga aktörer utan även alla de djur och organismer som används i samband med omvandlingar av organiskt avfall: fiskar, musslor, bakterier, fluglarver osv. Vad har dessa för betydelse i värdeomvandlingarna?

Description in English

Waste, including bio-waste, inhabits a paradoxical position. On the one hand, due to problematic consumption practices, we throw away too much. On the other hand, “waste workers” transform these unwanted bi-products of consumption, into valuable goods: bio-fuel and other sources of energy, top soil, and fertilizers. Thus, in terms of biodegradable and combustible waste, we are sometimes facing a surplus and sometimes lack and for example, national and international trading in waste is becoming normalized.The current situation implies a conflict between value orders, and this project investigates how waste and values are produced and handled in practice by waste workers, focusing in particular on practical management and processes of transformations regarding non-household food waste and waste water.

The aim of this project is to shed light on the structural paradoxes of waste management in the green economy by looking at the concrete practices of waste transformation. The project addresses the ways in which waste is handled from deposits to recycling and consumption and new deposits. By way of ethnography and interviews in 1) two Swedish cities, and 2) science and innovation projects in the green economy sector, the project uses the method of “trash-tracing”, following transformations of waste, work, and values. The project will deepen our understanding of the role of culture as well as market effects in the case of waste work.

Senast uppdaterad av Magnus Jando