Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Små barns digitala vardagsliv. DIGIKIDS Sweden

Kontaktperson: Ulrika Sjöberg
Ansvarig: Projektledare Helena Sandberg och Lunds universitet
Samarbetspartner: Helena Sandberg, Lunds universitet, Ebba Sundin, Högskolan i Halmstad
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2019-01-01 -- 2023-09-01
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Konst, kultur och kommunikation

Digitaliseringen har på en mängd olika sätt förändrat människors vardagsliv. Små barn går inte fria från denna omvandling. Redan i spädbarnsålder introduceras mobiltelefoner, surfplattor och andra skärmmedier, liksom applikationer och online-spel. Studier visar att hälften av alla 2-3-åringar använder internet dagligen, och att så många som 35 procent använder surfplattor (Davidsson & Thoresson, 2017).

Användningen av mobil teknologi antas öka i takt med att den digitala medieteknologin blir mer ”baby- och brukarvänlig”. Likväl utgör de yngsta barnens användning av digital medieteknologi en blind fläck på den vetenskapliga kartan. Det finns i dag god kunskap om skolbarns medieanvändning och internetbruk, men forskningen om våra allra yngsta medborgare, barn 0-3 år, är ytterst begränsad, nationellt och internationellt. 

Projektet Små digitala vardagsliv har som mål att fylla denna kunskapslucka. Projektet har ett vetenskapligt och ett policyorienterat syfte: dels ska projektet bidra teoretiskt och analytiskt till forskningen om hur medieteknologi används och tillskrivs mening i hemmet, dels ska projektet ge ett väsentligt kunskapsbidrag till policyutveckling rörande förskolebarns digitala kompetenser samt föräldraskap. Målsättningen är att tolka, förklara och förstå hur små barn introduceras till och tillägnar sig ny medieteknologi. Vi vill kritiskt analysera deras medievanor (praktiker) i en familjekontext, liksom hur teknologin strukturerar deras vardag i tid och rum. Vidare ska projektet generera kunskap och en ökad förståelse för barns aktörskap i relation till digital teknologi, genom att analysera hur små barn på olika och kreativa sätt använder ny medieteknologi.

Tidigare forskning om föräldrars inflytande på barns medieanvändning har framförallt fokuserat på begräsningar av mediers negativa inverkan på barn. Föreliggande projekt ska ge ett nytt bidrag till forskningen genom att fästa vikt vid föräldrars strategier för att möjliggöra barns tillägnande av teknologi för att uppnå positiva erfarenheter och lärande, och därigenom bidra till barns utveckling av aktörskap i förhållande till digital teknologi. Tidigare studier av nämnda målgrupp har huvudsakligen levererat kvantitativ data i form av statistik. Att små barn har tillgång till teknik innebär inte alltid att de använder den och variationerna i mediepraktiker antas vara stora i åldersgruppen, liksom i relation till familjens sammansättning, bakgrund, normer och mediemoral. Med en kvalitativ och tidsbegränsad etnografisk studie vill vi undersöka på djupet de nyanser och kvalitéer som präglar de yngsta medborgarnas tillägnande och användning av ny medieteknologi. Projektet som sträcker sig över fyra år omfattar en mindre grupp av individer bestående av 20 barn i åldern 0-3 år och deras familjer.

Description in English

Very young children gain access to and use digital technology, touchscreen tablets, apps, smartphones and the internet of things, in a pace and extension never witnessed before. In the tech-friendly country of Sweden, this transformation of childhood has hitherto been neglected in research, but calls for attention and needs to be critically analyzed.

The aim of the project is to gain new insights into the ways in which digital technology informs and permeates the everyday lives of children, 0-3 yrs. old. The project will investigate their digital media appropriation, practices and agency as well as parental mediation strategies, to advance our understanding of their implications on childhood and family life. Furthermore, the project highlights the status of childrens’ early digital literacy skills, thereby also identifying implications for policy in relation to education, parenting, and the media industry. The project will make empirical and analytical contributions to two strands of research: the domestication of technology research, and theories on parental mediation.

The project proposes a qualitative in-depth, and contextualized approach, focusing on 20 children and their families in a time-condensed ethnography, inspired by the well-researched ‘A Day in the life’ methodology, involving three visits in each family, and the construction of a thick set of data through interviews, survey, observations and video-recording the children in the domestic sphere.

Senast uppdaterad av Magnus Jando