Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Kropp, funktionsförmåga och kön i ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa

Kontaktperson: Elisabet Apelmo
Ansvarig: Elisabet Apelmo
Finansiär: Centrum för idrottsforskning
Tidsram: 2017-01-01 -- 2019-09-15
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete

Syftet med föreliggande projekt är att utforska vilka redskap för att undervisa elever med funktionsnedsättningar som svenska idrottslärare ges via ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa. 

Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska studenter för att erhålla en ämneslärarexamen visa ”sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser” samt ”fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas”. Tidigare svensk forskning visar dock att elever med funktionsnedsättningar som går i den ordinarie skolan ofta har negativa upplevelser av idrottsundervisningen, framför allt under grundskolans senare år. De känner sig exkluderade, utpekade och särbehandlade. Därtill framkommer att flickor har en mindre positiv upplevelse av ämnet än pojkar (båda utan funktionsnedsättning). Slutligen har tidigare internationell forskning visat att idrottslärare upplever att de saknar kunskap om, erfarenhet av och utbildning för att undervisa elever med funktionsnedsättningar. Hur uppfylls då Högskoleförordningens examensmål vid Sveriges ämneslärarutbildningar med inriktning idrott och hälsa?

Projektet följer sociologen Dorothy Smith, som betraktar texter som faktiska, mänskliga praktiker, vilka utgör bryggor mellan styrandeapparater (i detta fall lärarutbildningen) och människors vardag (idrottslärare och i slutänden elever). Dessa texter ingriper i, reglerar och koordinerar människors lokala praktiker. I textanalyserna utforskas vad som framställs som naturligt och självklart, liksom hur personer som representerar olika grupper skildras.

Studien är tredelad:

Del 1 analyserar kursplaner och litteraturlistor vid ämneslärarprogrammet med idrott och hälsa som förstaämne vid nio lärosäten. Hur och i vilken omfattning skrivs en inkluderande undervisning fram i kursplanerna och vilken litteratur används?

Del 2 analyserar kurslitteratur som behandlar undervisning av elever med funktionsnedsättningar, och som används vid ovannämnda utbildningar. Vilka antaganden om kroppar, funktionsförmåga och kön görs i texterna?

Del 3 fördjupar bilden av de redskap som ges för att undervisa elever med funktionsnedsättningar genom semistrukturerade intervjuer med programansvariga och/eller kursansvariga för de utbildningar som, utifrån kursplaner och litteraturlistor, ägnar mest tid åt inkluderande undervisning.

Senast uppdaterad av Ingrid Thulin