Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

VR 2016 Forskningsplan

I nationens tjänst? Beredskap, folkhem, kön och nationell identitet i svensk 1940-talslitteratur

Vem har rätt att kalla sig svensk(a)? Skall ’de andra’ – flyktingarna, främlingarna – inkluderas? Vad innebär egentligen svenskhet? Dessa frågor, högaktuella idag, diskuterades även på 1940- talet, inte minst hos en rad skönlitterära författare. Men det är manliga röster som har valts ut för att forma eftervärldens syn på decenniet: de manliga författarnas texter och ställningstaganden är väl kända och utforskade – Eyvind Johnsons allegori om Krilon, Pär Lagerkvists Dvärgen, Hjalmar Gullbergs dikt ”Spel på taggtråd”, Vilhelm Mobergs historiska drama Rid i natt. Detta vill föreliggande projekt ändra på genom att undersöka hur de kvinnliga författarna formulerade sig under det spänningsfyllda 1940-talet: vad har de att säga i frågor om beredskap, folkhem och svenskhet, kopplat till kön?

Syfte och mål

Projektets övergripande syfte är att med hjälp av ett förbisett material skapa ny kunskap om en komplicerad tid där både svenskhet och könens positioner är under diskussion. Huvudfrågan är: vad händer med begreppen nation och svenskhet när dessa kopplas till kön och etnicitet i en ideologiskt och politiskt laddad tid? Och med ett diskursanalytiskt angreppssätt: vad är det som inte utsägs i materialet? Vad tas för givet? Ett centralt begrepp för detta utforskande är motstånd: i vilken mån bjuder de litterära texterna motstånd mot hegemoniska nationella ideologier? I vilken mån skriver de in sig i dessa?

Texterna, samtidsromaner av kvinnliga författare från 1940-talet, kommer att analyseras via en intersektionell ansats med kategoriseringar som kön, sexualitet, etnicitet och medborgarskap i fokus. Dessutom tillkommer ett sekundärmaterial som utgörs av debattskrifter och upplysningslitteratur. Med hjälp av tidigare forskning om de manliga 1940-talsförfattarna kommer samtidigt en jämförelse att göras kring den så kallade beredskapslitteraturen – detta också för att se om en genrerevision är påkallad när de kvinnliga författarnas texter inkluderas.

Genusvetenskaplig teori och forskning kommer att användas för att synliggöra olika diskurser kring kön och nation i materialet, länkat till begreppen beredskap och folkhem som båda är starkt tongivande i nationsskapandet under 1940-talet. Genom tillvägagångssättet att låta fiktion och sakprosa växelverka med varandra vill projektet uppnå en mångbottnad och problematiserad syn på svenskt 1940-tal. Decenniet studeras också som en helhet eftersom de frågor som uppstår under krigstid fortsätter att vara aktuella även i efterkrigstid. Planeringen för det framtida Sverige börjar i sin tur mitt under kriget.

Projektet är indelat i två delar: huvudsökande kommer att ansvara för det material som relaterar till eller berör krigssituationen och därför har begreppet beredskap som utgångspunkt, en doktorand kommer att utses för att utforska materialet som rör folkhemmet och dess (åter)uppbyggnad. Nationskonstruktionen studeras på så sätt ur två olika aspekter.

Områdesöversikt

Projektet som helhet hämtar inspiration från forskning som undersöker nationen och dess ideologiska innehåll relaterat till kön (Ranchod-Nilsson & Tétreault 2000; Yuval-Davis 1997; Sharp 1996). En grundläggande utgångspunkt är begreppet kroppspolitik, från det engelska ”body politics” (Eduards 2007), eftersom detta visar på nödvändigheten i att knyta nationell tillhörighet och identitet till kön. Nationell tillhörighet formuleras olika beroende på kön och både skapandet och upprätthållandet av nationen är intimt förknippade med kvinnan, dels som reproduktiv varelse – här både i bemärkelsen barnafödande och -fostrande –, dels som symbolisk, idealiserad figur (Eduards 2007). Här måste understrykas att föreliggande projekt i hög grad även tar fasta på olika maskuliniteters betydelse för nationen som konstruktion, bland annat när mansgestalter som soldaten undersöks.

I tider av krig och konflikt får nationsbegreppet extraordinära betydelser och konsekvenser, inte minst i relation till kön. Detta har utforskats i en lång rad studier, främst internationella, men även svenska: vid dessa kritiska tidpunkter både cementeras och förhandlas de könsseparerade rollerna – så till exempel behövs också kvinnorna vid försvaret av nationen (Higonnet m. fl.1987; Koonz 1987; Bethke Elshtain 1987; Enloe 1990; Wingfield & Bucur 2006; Overud 2005; Kronsell & Svedberg 2012). Fienden, som uteslutande ses som en mansfigur, blir den som sexuellt kan ’ta’ och ’äga’ kvinnan, ytterst för att kränka fiendenationen, vilket placerar kvinnan som ett passivt offer (Bethke Elshtain 1987). Kvinnor i relationer med fiendemän blir därför de mest klandervärda, dels för att de går ’över gränsen’ både ideologiskt och nationellt, dels för att de är sexuellt aktiva. De betraktas automatiskt som kollaboratörer eftersom de så flagrant fläckar nationens heder och ära. Dessa kvinnor, de så kallade ”tyskjäntorna” under andra världskriget, har undersökts främst i danska, norska och franska historiska studier (Warring 1994; Pedersen 2006; Virgili 2000). Men frågan har även behandlats i svenska kvinnliga 1940-talsförfattares samtidsromaner, något som vidgar ramarna för beredskapstematiken eftersom andra länders ockupation och dess konsekvenser för kvinnor kommer i fokus (Stiernstedt 1942; Fischer-Hugne 1943; Söderholm 1946). En första genomlysning av dessa verk visar hur den nationella hedern kontamineras av ’otrogen’ kvinnlig sexualitet och att denna heder måste återupprättas av inhemska män (Järvstad 2013). I projektet kommer också begär i efterkrigstid att utforskas, men med delvis andra analysredskap (se nedan under Teori).

Som framgått är kön centralt på mer än ett plan i projektet – svenskt 1940-tal som litterär term blev ett begrepp redan i den samtida kontexten, men har hittills betraktats som en i stort sett exklusivt manlig angelägenhet, både i lyrikens och prosans form. Manliga författare har diskuterats som beredskapsförfattare, modernister eller existentialister (Landgren 1975; Carlstoft Bramell 2007; Möller 2009; Wiktorsson 2010; Mjöberg 1944; Sjöberg 1993; Stenström 1984). Den studie av de manliga prosaisterna som här är intressantast för mina syften är Wiktorsson (2010) som diskuterar både neutralitetsdiskursen och möjligheterna till motstånd i prosafiktion. Den enda 1940-talsprosa av kvinnliga författare som diskuterats i beredskapstermer är dystopin Kallocain (Mjöberg 1944; Brandell 1975) och Sigge Starks bygderomaner från krigstiden (Leffler 1993) – i övrigt lyser decenniets kvinnliga prosaister med sin frånvaro i forskning och litteraturhistoria. 1940-talets kvinnliga lyriker har avhandlats, bland annat i relation till den lyriska modernismen som ett maskulint litterärt fält, men relateras inte till beredskaps- eller folkhems-Sverige (Bränström Öhman 1998; Björklund 2004). Föreliggande studie vill därför både bidra med att synliggöra en del av den stora mängd kvinnliga prosaförfattare (strax under 400) som var verksamma under decenniet (Lamberth 1991) och utforska dessa som beredskaps- och folkhemsskildrare.

I internationell forskning finns en rad undersökningar med det explicita syftet att vidga definitionerna av krigs- och motståndslitteratur som tidigare varit oreflekterade genrer, byggda på mäns bidrag med berättelser från krigsfronten. Detta görs genom att utforska kvinnliga författares prosa från andra världskriget (Plain 1996; Hartley 1997; Lassner 1998; Atack 1986; Leigh Westerfield 2004). Även föreliggande projekt vill utforska en etablerad genre, beredskapslitteraturen, genom att rikta in sig på begreppet motstånd. Motståndsberättelser möter vi redan från första världskrigets Sverige hos olika kvinnliga författare (Qvarnström 2009). Tidigare forskning kring 1940-talets manliga författare finner tydliga ställningstaganden mot den officiella neutraliteten, som landets beredskap förutsätts bygga på. Hos dessa författare blir de demokratiska värderingarna och den nordiska sammanhållningen viktigare (Landgren 1975; Carlstoft Bramell 2007; Möller 2009; Wiktorsson 2010). Hur förhåller sig då de kvinnliga författarna från samma tid till neutraliteten? En första genomgång visar att några av dem är inne på samma spår (Järvstad 2014). Samtidigt radikaliserar dessa författare motståndet genom att antingen låta sina kvinnofigurer ta till dödligt våld för att motverka kriget eller låta soldatgestalterna lägga ner sina vapen och desertera.

1940-talet som köns- och folkhemspolitiskt projekt har utforskats dels genom individhistoriska studier som behandlar tongivande personer som Karin Kock, Signe Höjer och Alva Myrdal (Niskanen 2007; Berg 2009; Hirdman 1992 & 2006), dels genom kartläggningar av de (kvinno)politiska diskussionerna som började föras under 1930-talet och fortsatte under nästa decennium (Almgren 2006; Hatje 1974; Lövgren 1993). Både särarts- och likhetsfeministiska argumentationslinjer har lyfts fram i forskningen (Lindholm 1992; Bränström Öhman 1998). Här nedmonteras berättelsen om 1940-talet som ett stagnerat decennium när det gäller kvinnokamp, samtidigt som de diskursiva ramarna blir tydliggjorda: det är främst inom feminina domäner som hem, hushåll och barnuppfostran som kvinnorna förväntas göra sin långsiktiga samhälleliga och politiska insats. Detta innebär bland annat att frågan om hemarbetet som avlönat arbete också ventileras (Lövgren 1993; Niskanen 2007; Berg 2009). Parallellt förs dock en diskussion för att bibehålla den yrkesbredd för kvinnor som beredskapstiden medfört (Almgren 2006; Niskanen 2007), något som går mot den officiella politiska inställningen till beredskapsinsatserna som temporära (Overud 2005). Den tidigare forskningen har dock inte relaterat de kvinnopolitiska debatterna till skönlitteraturen och vad denna säger i frågor som rör folkhemmets (åter)uppbyggnad och konsolidering, något som föreliggande projekt ämnar göra. I det litterära materialet dominerar yrken som lärare, barnläkare, barnträdgårdsföreståndare, det vill säga sådana som endast innebär en förflyttning av de feminina, modrande kompetenserna ut i offentligheten, medan traditionellt maskulina positioner innehas av mansgestalterna (Thunberg 1942; Landquist 1943; Edqvist 1944; Hesslander 1945). Här finns alltså beröringspunkter med sakprosan. Ett motstånd mot det nationella projektet finns dock i skönlitteraturen, även om det vid en första anblick förefaller svagare än i beredskapstexterna (Lyttkens 1942; Fischer-Hugne 1946; Richert 1946). Dessa spår kommer att vidareutvecklas och fördjupas i doktorandens projekt, så även frågan om sexualitet, där den tidigare forskningen inte gjort någon genomlysning av 1940-talsmaterialets heteronormativa utgångspunkt.

Projektbeskrivning

Teori
I projektet kommer kön och etnicitet att utgöra huvudbegrepp när forskningsfrågorna skall besvaras. Olika teorier om dessa begrepp som antingen utvecklats eller omdefinierats inom det genusvetenskapliga fältet kommer att användas, företrädesvis från (idé)historia och statsvetenskap, med inriktning mot freds- och konflikvetenskap. Länkat till både kön och etnicitet kommer projektet att arbeta med representationer av ’de(n) Andra’, ’främlingen’ och ’Fienden’.

Begreppet kön används för att utforska vilka positioner kvinnor respektive män får både i det litterära materialet och sakprosan. Kön ses här inte som något statiskt begrepp med redan tillskrivna betydelser utan är tänkt att bidra till att spåra luckor och skevheter i relation till olika dominerande könsdiskurser både under och efter krigstid (Butler 2005). Till kön fogas kroppspolitik (Eduards 2007) eftersom nationen har en allt överskuggande betydelse i den svenska 1940-talskontexten. Frågan blir vilka mans- och kvinnokroppar som får skapa nationen och på vilka premisser. Underliggande finns begreppet svenskhet, som definieras som en etnisk position i projektet, med vithet som underförstådd grund. ’Svenskhet’ kommer också att användas för att utröna hur denna konstruerade identitet skapar gränser mellan ’oss’ och ’de Andra’. I historisk och statsvetenskaplig forskning förs en diskussion kring hur begreppet svenskhet främst har utkristalliserats i relation till olika grupper ’andra’, så till exempel i berättelsen om nationen Sverige där den svenska nationalkaraktären bland annat ställs mot den samiska (Hall 2002; Hallberg 2001). Även diskurserna som skapas i och kring svensk invandringspolitik ses som en bidragande faktor till en rad andrafieringar (Mörkenstam 2006; Byström 2006). I projektet kommer dock denna analys av svenskheten att kompletteras med genusvetenskaplig forskning med ett intersektionellt perspektiv för att ge en fullständigare bild (Ålund 2000; Molina 2007; Tolvhed 2008): hur bidrar kategoriseringar som etnicitet, ras, kön, sexualitet och klass tillsammans till att skapa bilden av svensken och svenskan och hur ser dessa representationer ut i beredskaps- respektive folkhems-Sverige under 1940-talet?

I 1940-talets svenska politik blir även frågan om den judiska gruppen och dess tillhörighet central (Kvist Geverts 2008). Nu blir ”främlingarna mitt ibland oss”, för att tala med Zygmunt Bauman (1989), ett påtagligt – och oroande – inslag. Baumans formulering har också tydlig relevans för det litterära materialet där de judiska flyktingarna dyker upp (Suber 1942; Stiernstedt 1942; Schoultz 1943), något som belyses i en artikel av huvudsökande (Järvstad 2015). Liksom ifråga om ’svenskhet’ är det dock viktigt att uppmärksamma att bilden av ’främlingen’ har en maskulin gestalt som utgångspunkt. Detta är märkbart även i forskningen som gjorts på svenska förhållanden (Andersson 2000; Carlsson 2004). Därför är det angeläget att se vilka representationer av judar och judiskhet relaterade till kön (Kaplan & Moore 2010) som det litterära materialet förmedlar, vilket kommer att få en fördjupad analys i projektet. Här kommer också att diskuteras hur utgivningen från de etablerade förlagen – som detta projekt utgår från – för första gången sker mot en tidsbakgrund där de antisemitiska uttrycken inte längre kan passera. Under kriget förs en uttalad debatt mot antisemitismen av en rad skriftställare (Brick (red.) 1943; Wahlström 1940), i vilken bland andra författare som Margareta Suber (1943), Marika Stiernstedt (1943) och Gurli Hertzman-Ericson (1943) deltar.

Begreppet maskulinitet kommer att spela en central roll i projektet. Maskulinitet relaterat till våld och militarism är en av utgångspunkterna (Hearn 2013). Under 1940-talet finns dessutom en mycket specifik fiendefigur: historiska studier visar hur Fienden under detta decennium nästan uteslutande är tysk och därför också knyts till den nazistiska ideologin (Byström 2006; Åmark 2011). Den ovan nämnda artikeln om ”tyskjäntorna” (Järvstad 2013) visar att det litterära materialets förhållningssätt under samma tid är att tudela bilden av Fienden i den gode tysken och den onde nazisten. I projektet kommer diskussionen kring nazisten som litterär figur att utvecklas. Här blir George Mosse en central forskare eftersom han i en rad studier analyserar den krigiska och, i dess extrema form, nationalsocialistiska maskuliniteten. Mosse länkar även den nazistiska mansbilden till både homosocialitet och homosexualitet: homosexualiteten blir här det mardrömslika hotet för den ideologi som på alla plan sätter ”Männerbund” högst (1985, 1990, 1999). I folkhemslitteraturen är mansfigurerna delvis annorlunda, men fortfarande utgör våldet ett fundament, så till exempel då förföraren/älskaren utsätter kvinnan för övergrepp (se nedan).

Som en parallell kommer begreppet femininitet att utforskas, framförallt i folkhemsdelen, och då tydligt kopplat till begär och (reproduktiv) kropp. Här är frågan om abort, som finns representerad både i fiktion och samhällsdebatt, central: en omdebatterad abortlag träder i kraft 1939, som dock inte hindrar att antalet illegala aborter ökar. Att föda i nationens namn är inte en självklarhet (Lennerhed 2002 & 2008). Därför menar till exempel Alva Myrdal i Folk och familj att ett långsiktigt samhälleligt arbete behövs för att råda bot mot ”aborteländet” som blivit en utväg istället för preventivmedel (Myrdal 1944). Fiktionen i sin tur ger ett spektrum av svar, både på den linje som Myrdal förespråkar och den som förordar kvinnans absoluta bestämmanderätt (Göransson-Ljungman 1942; Richert 1942; Fischer-Hugne 1946). Ett tydligt begär hos kvinnofigurerna finns framskrivet i 1940-talets prosa, till skillnad från i svensk litteratur ett par decennier tidigare (Järvstad 2008). Denna sexualitet är dock till för mannen, vilket kommer att utforskas: liksom i Hollywood-filmen, framställs kvinnogestalterna som utställningsobjekt för den manliga blicken, ett begrepp hämtat från feministisk filmteori (Mulvey 2001). I projektet finns också plats för kritiska vithetsstudier eftersom kvinnorna i fiktionen är underförstått och självklart vita, men samtidigt bärare av ett (svenskt) sundhetsideal som föreskriver en vältränad, solbränd kropp (Mattsson & Pettersson 2003). Sammanhanget är starkt heteronormativt och den manliga överordningen förefaller självklar, vilket gör att sexuella övergrepp mot kvinnor naturliggörs eller utförs av så kallade ”asociala” individer i de fiktiva texterna (Stadener 1944; Cullborg 1945; Stiehler 1950; Forsberg 1950), något som även bekräftas av synen på förövare i en juridisk diskurs under svenskt 1940-tal (Ekström 2002). Frågan är om det under detta decennium överhuvudtaget finns utrymme för något annat begär än det som riktas mot den heterosexuella tvåsamheten. I denna kontext blir även självtillfredsställelsen problematisk (Edqvist 1946). För analysen av den förgivettagna normaliteten och eventuella ”queera läckage” kommer queerteori att bli ett viktigt analytiskt redskap (Butler 2005; Rosenberg 2002; Laskar 2005).

Metod och material
Primärmaterialet kommer att analyseras med ett narratologiskt angreppssätt med fokus på frågorna om verklighetsåtergivning och fokalisation. Studien bygger på samtidsprosa, en textform som mer öppet än många andra förhåller sig till ”verkligheten” (Jonsson 1992; Danius 2009). Förintelsen blir det mest komplexa exemplet: hur går 1940-talets kvinnliga författare tillväga när de prövar att skildra erfarenheter från koncentrationsläger och förföljelse, när de vill avge vittnesbörd (Suber 1942; Stiernstedt 1947; Hertzman-Ericson 1950)? Dessa försök till gestaltning har fått en första genomlysning (Järvstad 2015) med hjälp av forskning kring fiktion och självbiografiskt material med utgångspunkt i Förintelsen (Waxman 2006; Ohlsson 2002; van Alphen 1997; Horowitz 1997). Forskningen opererar bland annat med begreppet stumhetens trop: många av dessa texter karakteriseras av tystnader och avbrott både på handlingsplanet och hos enskilda karaktärer som inte förmår berätta. Det kan också vara frågan om stumhet på en semantisk nivå: detta är omöjligt att sätta ord på eller återge på ett begripligt sätt (Ohlsson 2002; van Alphen 1997; Horowitz 1997). Narratologiskt blir dessutom frågan om intern och extern fokalisator intressant (Danius 2013): ur vems perspektiv görs försöken att gestalta dessa trauman? Ur den utsattas inifrånperspektiv? Med hjälp av en berättarinstans? Bortom denna kamp för formuleringar av trauman blir stumhetens trop också intressant på en mer övergripande nivå, kopplat till tystnader i 1940-talsmaterialet och kombinerat med ett diskursanalytiskt angreppssätt: vad är det som tystas i de olika narrativen från 1940-talet, vad är det som är omöjligt att utsäga?

Studien kommer även i hög grad att analysera (re)presentationer av kroppar och också här blir fokalisationen central: vems ögon ser och vad får läsaren se via dem (Danius 2013)? Det innehåll som de kvinnliga kropparna fylls med är betydligt mer sexualiserat än de manligas, både ur berättarinstansens och olika, manliga och kvinnliga, karaktärers synvinkel. Detta skapar ett spänningsförhållande gentemot den massivt heteronormativa bakgrunden, något som kommer att studeras i folkhemsdelen och då kombineras med teorin om ’den manliga blicken’: vad innebär det att kvinnliga kroppar erotiseras även av kvinnliga interna fokalisatorer med en blick som förefaller styrd av ett maskulint definierat begär?

Den specifika svenska situationen under krigsåren medför även med nödvändighet ett visst metodologiskt förhållningssätt till det fiktiva materialet från denna tid (Wiktorsson 2010). Som nämnts ovan, blir de kritiska texterna viktiga att undersöka som ”motståndsberättelser”, för att tala med Qvarnström (2009). I Sverige finns under denna tid goda publiceringsmöjligheter jämfört med stora delar av övriga Europa. Censuren spelar dock in, åtminstone fram till och med 1942, och är något som författarna måste förhålla sig. Detta faktum, som ytligt sett kan betraktas som begränsande, leder vidare till frågan om (ökad) kreativitet under tryck (Wiktorsson 2010), en fråga som kommer att vidareutvecklas i projektet. Här blir realism-aspekten än en gång central: hur arbetar de kvinnliga författarna i en kritisk ådra när de, till skillnad från sina manliga kolleger, inte väljer allegorins, den historiska romanens eller lyrikens form?

Sekundärmaterialet kräver en särskild kommentar: projektet kommer här att göra en djupdykning i arkiven för att finna det debatterande och upplysande materialet på bred front. Vissa delar av sakprosan har figurerat i tidigare forskning, men, som nämnts ovan, inte i jämförande analyser med skönlitteratur, vilka alltså kommer att utföras här. Under 1940-talet finns en rad krafter i rörelse som vill forma den ideala kvinnliga folkhemsmedborgaren och det finns även en rad fora för att föra fram olika åsikter. I detta material handlar det till exempel om Fredrika Bremer- förbundets enkät om kvinnors deltagande i samhällslivet som summeras och kommenteras i Vad 900 kvinnor tycker (Hofsten 1943) eller upprop mot den ”enbart maskulina regimen” där kvinnor uppmanas att ta sitt ansvar för att bygga upp efterkrigssamhället (Nyblom 1944). En deterministisk bild av kvinnan, grundad på biologi, framtonar (Nordlund m fl 1949), men samhälleliga strukturer som missgynnar kvinnor lyfts också fram (Rössel 1945). Indirekt frammanas (skugg)bilder av den svenske mannen som den (icke-)kompletterande parten. Även här, vid analysen av detta material, är diskursanalys tänkt att fungera som en övergripande metod för att hjälpa till att spåra spänningar inom och mellan de tongivande konstruktionerna av nationsmedborgaren som kvinna – eventuellt i relation till en man – men också de tystnader som råder.

Tidplan
Medel söks för fyra år. Projektet kommer att genomföras av Kristin Järvstad (50%), som är huvudansvarig för projektet, och en doktorand (100%). Järvstad arbetar med det material som kan knytas till beredskap och krig, doktoranden med det material som behandlar folkhemmet och dess (ideala) medborgare.

Del 1 (2017). En fullständig inventering av svenska kvinnliga författares prosaproduktion under 1940-talet färdigställs för att därur sålla fram de samtidsanknutna texterna, relaterat till både beredskaps- och folkhemsfrågorna. Detta innebär ett stort kartläggningsarbete eftersom flera hundra kvinnor är verksamma (Svenskt författarlexikon 1900-1940 respektive 1941-1950). En rad exempel på romaner har getts i projektbeskrivningen.

En inventering kommer även att göras, främst av doktoranden, av det rikliga sekundärmaterial som finns särskilt på det folkhemspolitiska området. Exempel har getts under ”Metod och material”.

Här görs också en kartläggning av den teoretiska litteratur och forskning som bedöms som relevant för projektet, både övergripande och specifikt för antingen beredskaps- eller folkhemsdelen. Exempel härpå har getts i ”Områdesöversikt”, ”Teori” samt ”Metod och material”.

Del 2 (2018-2019). Här utförs själva analysarbetet. Järvstad arbetar med teman som beredskap, (anti)våld, antisemitism och förföljelse med både maskulinitet, femininitet, klass, etnicitet och ras som genomgående inslag. Doktoranden fokuserar teman som abort och moderskap, det heteronormativa begäret, vilket även inkluderar övergrepp och våldtäkt, och de kvinnliga yrkes- och ansvarsområdena, kombinerat med en diskussion av (det könade) svenska medborgarskapet som knutet till funktionsfullkomliga och vita kroppar. Analyserna av de fiktiva texterna fördjupas med hjälp av sekundärmaterial och relevant teori.

Ett par av beredskapsfrågorna har redan ett visst underlag i Järvstads artiklar (2013; 2014; 2015). Dessa artiklar kommer att skrivas om och färdigställas som kapitel till en monografi.

Del 3 (2020). Här sammanställs projektet, dels i en doktorsavhandling, dels i en monografi.

De båda delundersökningarna skrivs igenom och får sin slutliga form med introduktions- och avslutningskapitel.

Genomförande 
Med både en forskare på halvtid och en doktorand på heltid finns mycket goda möjligheter att färdigställa projektet på utsatt tid.

Tre artiklar har, som nämnts, också publicerats av Järvstad (2013; 2014; 2015).

Järvstad har dessutom under många år forskat inom litteraturvetenskap med en genusvetenskaplig orientering och har tidigare genomfört två stora projekt på svensk litteratur, dels ur ett genreperspektiv (Järvstad 1996), dels ur ett tidsperspektiv (Järvstad 2008). Ansvarig för projektet har alltså betydande vana sedan tidigare att kartlägga, överblicka och tolka ett stort primärmaterial. Härigenom kan också doktoranden få ett viktigt stöd i genomsökandet av arkiven när den fullständiga inventeringen av de olika materialen skall genomföras. Järvstads förtrogenhet med genusvetenskaplig forskning och teori är även till stor nytta för genomförandet av föreliggande studie. Doktoranden förutsätts också ha god vana av textanalys och vara väl förtrogen med genus- och intersektionalitetsteori.

Projektorganisation
Som nämnts ovan, genomförs projektet av två forskare på 50 respektive 100% under fyra år.

Doktoranden kommer att skriva ett antal refereegranskade artiklar (4-5 stycken, open access), varav åtminstone en i en internationell tidskrift. Också huvudansvarig forskare kommer att producera en internationell artikel – detta görs för att sprida resultaten som har ett internationellt intresse (se nedan, under ”Betydelse”). Järvstad har dessutom ett brett nationellt och nordiskt nätverk bland genusforskare genom sitt ordförandeskap vid Genusvetenskapligt kollegium vid Malmö högskola. Detta kommer att utnyttjas för spridning av resultat och för medarrangemang av och medverkan vid vetenskapliga konferenser inom relaterade ämnesområden och/eller där utgångspunkten är feministisk textanalys i olika former. Även populärvetenskapliga presentationer kommer att göras.

Projektet kommer i sin helhet att resultera i två monografier, varav en är en doktorsavhandling.

Betydelse

Angående projektets betydelse för forskningsområdet måste understrykas att det handlar om ett pionjärarbete eftersom primärmaterialet, samtidsromaner från svenskt 1940-tal av kvinnliga författare, är outforskat. Detta projekt utgör på så vis ett viktigt bidrag till forskningen och kommer också att kunna lägga grunden för en rad framtida studier eftersom det utgår från ett så brett material.

Dessutom kommer projektet att generera ny kunskap om en spänningsfylld tid när svenskhet är i fokus som aldrig förr, både under den direkta beredskapstiden och efter kriget då byggandet av den goda nationen fortsätter. Projektet har också utomvetenskaplig betydelse eftersom det bidrar till att nedmontera svenskhet och lyfter fram begreppet som en kontextberoende konstruktion – detta som motvikt till populistiska tankegångar om svenskhet som liktydigt med eviga och omistliga värden. På grund av sitt breda upplägg, material- och innehållsmässigt, har projektet även goda möjligheter att attrahera en läsekrets både inom och utom akademin som intresserar sig för studier i litteraturvetenskap och genusvetenskap, men också (idé)historia och freds- och konfliktvetenskap.

Därutöver kommer projektet att ge viktiga bidrag till forskningen, dels ur ett nordiskt, dels ur ett internationellt perspektiv – detta eftersom frågan om beredskap inte har någon motsvarighet i de ockuperade eller krigförande länderna under samma tid. Det förhållandevis unika i det svenska litterära materialet bygger också på möjligheterna till utgivning och spridning under krigstid, även om en anpassning till censuren delvis sker, vilket gör att studiens resultat kan komplettera den internationella forskningen kring den motståndslitteratur som ges ut i vissa av de ockuperade länderna.

Preliminära resultat
Som nämnts har tre artiklar publicerats (Järvstad 2013; 2014 samt 2015, de två senare referee- granskade). Innehållet i dessa har framkommit i områdesöversikten och projektbeskrivningen.

 Litteraturförteckning
Almgren, Nina, Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen. Statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget, Umeå 2006

Alphen, Ernst van, Caught in History. Holocaust Effects in Contemporary Art, Literature and Theory, Stanford 1997

Andersson, Lars M., En jude är en jude är en jude – representationer av ”juden” i svensk skämtpress omkring1900-1930, Lund 2000

Att vara kvinna. Elva radioprogram kring temat att vara kvinna idag (av Elsa-Brita Nordlund m fl), Sthlm 1949

Atack, Margaret, Literature and the French Resistance. Cultural Politics and Narrative Forms, Manchester 1989

Bauman, Zygmunt, Auschwitz och det moderna samhället, Gbrg 1994 (1989)

Behind the Lines. Gender and the Two World Wars, red. Margaret R. Higonnet m. fl., New Haven & London 1987

Berg, Annika, Den gränslösa hälsan. Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen, Uppsala 2009

Björklund, Jenny, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen: Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, Uppsala 2004

Brandell, Gunnar, Svensk litteratur 1870-1970, del 2: Från första världskriget till 1950, Sthlm 1975

Bränström Öhman, Annelie, Kärlekens ödeland. Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism, Sthlm/Stehag 1998

Butler, Judith, Könet brinner. Texter i urval av Tiina Rosenberg, Sthlm 2005

Byström, Mikael, En broder, gäst och parasit: uppfattningar och föreställningar om utlänningar, flyktingar och flyktingpolitik i svensk offentlig debatt 1942-1947, Sthlm 2006

Carlsson, Carl Henrik, Medborgarskap och diskriminering: östjudar och andra invandrare i Sverige 1860-1920, Uppsala 2004

Carlstoft Bramell, Anna-Karin, Vilhelm Moberg tar ställning. En studie av hans journalistik och tidsaktuella diktning, Sthlm 2007

Cullborg, Majken, Barbacka, Sthlm 1945

Danius, Sara, “Realismens estetik” i Samtal i rörelse. Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft, red. Marie Cronqvist, Gbrg & Sthlm 2009

Danius, Sara, Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga, Sthlm 2013

Edqvist, Dagmar, Osynliga stängsel, Sthlm 1944

Edqvist, Dagmar, Musik i mörker, Sthlm 1946

Eduards, Maud, Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor, Sthlm 2007

Ekström, Simon, Trovärdighet och ovärdighet. Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott Stockholm 1946-1950, Hedemora 2002

Elshtain, Jean Bethke, Women and War, NY 1987

Enloe, Cynthia, Kvinna, giv akt! Militariseringen av kvinnors liv, Gbrg 1990 (1983)

Fischer-Hugne, Carin, Ditt folk är icke mitt, Sthlm 1943

Fischer-Hugne, Carin, Ingen man väntar, Sthlm 1946

Forsberg, Astrid, Kvinnan och tistlarna, Sthlm 1950

Gender and Jewish History, red. Marion Kaplan & Deborah Moore, Bloomington (Indianapolis) 2010

Gender and War in Twentieth-Century Eastern Europe, red. Nancy W. Wingfield & Maria Bucur, Bloomington, (Indianapolis) 2006

Göransson-Ljungman, Kjerstin, En dotter född, Sthlm 1942

Hall, Patrik, Den svenskaste historien. Nationalism i Sverige under sex sekler, Sthlm 2000

Hallberg, Peter, “Mirrors of the Nation: The Construction of National Character and Difference in the Historical Writings of E. G. Geijer” i Scandinavian Journal of History 2001: 1

Hartley, Jenny, Millions Like Us. British Women’s Fiction of the Second World War, London 1997

Hatje, Ann-Katrin, Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen, Sthlm 1974

Hearn, Jeff, ”Män, maskuliniteter, krig och militarism” i Internationella relationer – könskritiska perspektiv, red. Paulina de los Reyes m. fl., Sthlm 2013

Hesslander, Ingrid, Grönt gräs på rot, Sthlm 1945

Hertzman-Ericson, Gurli, Hjälteglorian, Sthlm 1950

Hertzman-Ericson, Gurli, inlägg (utan titel) i Mot antisemitismen – svenska författare uttala sig, red. Daniel Brick, Sthlm 1943

Hirdman, Yvonne, ”Alva Myrdal – en studie i feminism” i författarens Den socialistiska hemmafrun och andra historier, Sthlm 1992

Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta – studier i svensk folkhemspolitik, Sthlm 1990 Hirdman, Yvonne, Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal, Sthlm 2006

Horowitz, Sara R., Voicing the Void. Muteness and Memory in Holocaust Fiction, Albany 1997

Jonsson, Stefan, ”Realistisk aktivitet – för en ny estetisk attityd” i Att läsa världen. Ny litteraturkritik isystemskiftenas tid, red. Göran Greider & Björn Gunnarsson, Gbrg 1992

Järvstad, Kristin, Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900-talets Sverige (diss.), Sthlm/Stehag 1996

Järvstad, Kristin, ”Beredskapstider: om kön, nationalitet och medborgarskap i samtidsromaner från svenskt 1940- tal” i Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning, red. Eva Heggestad, Anna Williams & Ann Öhrberg, Sthlm 2013

Järvstad, Kristin, Den kluvna kvinnligheten. ’Öfvergångskvinnan’ som litterär gestalt i svenska samtidsromaner 1890-1920, Sthlm/Stehag 2008

Järvstad, Kristin, ”I krigets skugga. Våld, antivåld och kön i fiktiva texter från svenskt 1940-tal” i Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014

Järvstad, Kristin, ”Att vittna om sin tid: framställningar av antisemitism och förföljdas erfarenheter i svensk 1940- talsprosa” i LIR.journal 5, 2015

Koonz, Claudia, Mothers in the Fatherland. Women, the Family and Nazi Politics, NY 1987

Kronsell, Annica & Svedberg, Erika, ”Introduction” i Making Gender, Making War, red. Erika Svedberg & Annica Kronsell, London & NY 2012

Kvist Geverts, Karin, Ett främmande element i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna 1938- 1944, Uppsala 2008

Lamberth, Pia, ”Som ensamma fyrar i natten? En främst kvantitativ undersökning av kvinnliga svenskspråkiga författares aktivitet 1900-1949” i Tidskrift för litteraturvetenskap nr 3 1991

Landgren, Bengt, Hjalmar Gullberg och beredskapslitteraturen. Studier i svensk dikt och politisk debatt 1933-1942, Uppsala 1975

Landquist, Solveig, Medicin och kärlek, Sthlm 1943

Laskar, Pia, Ett bidrag till heterosexualitetens historia – kön, sexualitet och njutningsnormer i sexhandböcker 1800- 1920, Sthlm 2005

Lassner, Phyllis, British Women Writers of World War II: Battlegrounds of Their Own, Basingstoke 1998

Leffler, Yvonne, ”Passioner och hembygdsromantik: Sigge Starks romaner under tiden 1938-1945” i Literature as Resistance and Counter-Culture, red. András Masát & Péter Mádl, Budapest 1993

Leigh Westerfield, L, ’This Anguish, Like a Kind of Intimate song’. Resistance in Women’s Literature of World War II, Amsterdam 2004

Lennerhed, Lena, Historier om ett brott: illegala aborter i Sverige på 1900-talet, Sthlm 2008

Lennerhed, Lena, Sex i folkhemmet. RFSU:s tidiga historia, Hedemora 2002

Lindholm, Margareta, Elin Wägner och Alva Myrdal. En dialog om kvinnorna och samhället, Gbrg 1992

Lyttkens, Alice, Syndafall, Sthlm 1942

Lövgren, Britta, Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40-talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut, Sthlm 1993

Making Gender, Making War, red. Erika Svedberg & Annica Kronsell, London & NY 2012

Mattsson, Katarina & Pettersson, Katarina, ”Crowning Miss Sweden. National Constructions of White Femininity” i NORA nr 4 2007

Mjöberg, Jöran, Dikt och diktatur, Sthlm 1944

Molina, Irene, ”Intersektionella rumsligheter” i Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007

Mosse, George L., Fallen Soldiers. Reshaping the Memory of the World Wars, NY & Oxford 1990

Mosse, George L., Nationalism and Sexuality. Middle-Class Morality and Sexual Norms in Modern Europe, Madison & London 1985

Mosse, George L., The Fascist Revolution. Toward a General Theory of Fascism, NY 1999

Mot antisemitismen – svenska författare uttala sig, red. Daniel Brick, Sthlm 1943

Mulvey, Laura, ”Visuell lust och narrativ film” i Feministiska konstteorier 6, Sthlm 2001

Myrdal, Alva, Folk och familj, Sthlm 1944

Möller, Håkan, Pär Lagerkvist: från författarsaga till Nobelpris, Uppsala 2009

Mörkenstam, Ulf, ”’Önskvärda och icke önskvärda folkelement’. Den normativa argumentationen i svensk invandringspolitik 1900-1950” i Historisk tidskrift för Finland nr  3 2006

Niskanen, Kirsti, Karriär i männens värld. Nationalekonomen och feministen Karin Kock, Sthlm 2007

Nyblom, Elsa, Kvinnans hem är världen, Sthlm 1944

Ohlsson, Anders, ”Men ändå måste jag berätta”. Studier i skandinavisk förintelselitteratur, Nora 2002

Overud, Johanna, I beredskap med Fru Lojal: behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget, Sthlm 2005

Pedersen, Terje, ”Tyskerjenter i Norge. Reaksjoner og klippeaksjoner 1940-46”, masteroppgave Oslo universitet 2006

Plain, Gill, Women’s Fiction of the Second World War. Gender, Power, and Resistance, Edinburgh 1996 Qvarnström, Sofi, Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget, Hedemora 2009

Richert, Ebba, Ta hand om Ulla! Ett ungt äktenskaps historia, Sthlm 1942

Richert, Ebba, Svara mig östergök!, Sthlm 1946

Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, Sthlm 2002

Rössel, James, Yrkesval och arbetsinsats. En aktuell kvinnofråga, Sthlm 1945

Schoultz, Solveig von, Kalla honom Viktor!, Sthlm 1943

Sharp, Joanne, “Gendering Nationhood. A Feminist Engagement with National Identity” i BodySpace. Destabilizing Geographies of Gender and Sexuality, red. Nancy Duncan, London 1996

Sjöberg, Birthe, Sivar Arnér – den livsbejakande nihilisten, Lund 1993

Stadener, Ingegerd, Kvarnlyckan, Sthlm 1944

Stenström, Thure, Existentialismen i Sverige. Mottagande och inflytande 1900-1950, Uppsala 1984

Stiehler, Marianne, En stjärnmannekängs självbekännelser, Sthlm 1950

Stiernstedt, Marika, ”Antisemitismen – en tryckande skam” i Mot antisemitismen – svenska författare uttala sig, red. Daniel Brick, Sthlm 1943

Stiernstedt, Marika, Attentat i Paris, Sthlm 1942

Stiernstedt, Marika, Banketten, Sthlm 1947

Suber, Margareta, Vänd ditt ansikte till mig, Sthlm 1942

Suber, Margareta, ”Varför har judendomen blivit ett problem?” i Mot antisemitismen – svenska författare uttala sig, red. Daniel Brick, Sthlm 1943

Söderholm, Margit, Dit du går, Sthlm 1946

Svenskt författarlexikon. Biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. Del 1. 1900-1940, utarbetad av Bengt Åhlén, Sthlm 1943

Svenskt författarlexikon. Biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. Del 2. 1941-1950, utarbetad av Bengt Åhlén, Sthlm 1953

Söderholm, Margit, Dit du går, Sthlm 1946

Thunberg, Elswig, Lena Rindeners fall, Sthlm 1942

Tolvhed, Helena, Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948-1972, Umeå 2008

Vad 900 kvinnor tycker. En rundfråga av Fredrika-Bremer-förbundet, bearbetad av Birgitta von Hofsten, Sthlm 1943

Wahlström, Lydia, Livsrummet och dödszonen i nazismens världsåskådning – en översikt, Sthlm 1940

Warring, Anette, Tyskerpiger – under besættelse og retsopgør, Kbhvn 1994

Waxman, Zoë Vania, Writing the Holocaust: Identity, Testimony, Representation, Oxford 2006

Wiktorsson, Per Anders, Den utvidgade människan. Om Eyvind Johnsons Krilontrilogi, Sthlm/Stehag 2010

Virgili, Fabrice, Shorn Women. Gender and Punishment in Liberation France, Oxford & NY 2002

Women, states, and nationalism: at home in the nation?, red. Sita Ranchod-Nilsson & Mary Ann Tétreault, London 2000

Yuval-Davis, Nira, Gender and Nation, London 1997

Ålund, Aleksandra, ”Etnicitetens mångfald och mångfaldens etnicitet: kön, klass, ras och identitet” i Etnicitetens gränser och mångfald, red. Erik Olsson, Sthlm 2000

Åmark, Klas, Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen, Sthlm 2016

Senast uppdaterad av Magnus Jando