Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv.

Kontaktperson: Ann-Sofi Ljung Svensson
Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Tidsram: 2018-01-01 -- 2020-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Konst, kultur och kommunikation

”Hem till gården. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litterärt och populärkulturellt perspektiv” är en kvalitativ genrestudie i litteraturvetenskap. Studien utgår från nutidsrelevanta texter och perspektiv, som dels sätter in genren i ett svenskt litterärt och populärkulturellt sammanhang, dels utforskar idyllgenrens samhällskritiska potential och estetiska karaktär. Tesen är att idyllgenren används för att utöva djupgående kritik mot det moderna samhället genom att gestalta och diskutera mer eller mindre utopiska samhällslösningar. Under 1900-talet har kritiken i idyllens form ofta riktats mot den svenska välfärdsstaten, dvs. folkhemmet. Lösningarna har förlagts till landsbygden, och omfattar ekokritiska perspektiv. En dubbel bindning mellan ideologi och estetik tillhör idyllgenrens konventioner och har varit tydlig genom historien. Men det är oftast de estetiska och nostalgiska dimensionerna i genren som framhålls, medan den subversiva kraften förbises eller avfärdas. Med utgångspunkt i hermeneutisk och socialkonstruktivistisk teori och med en diskursanalytisk metod undersöks fem författarskap från tidigt 1900-tal fram till idag: Karl-Erik Forsslund, Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, vissångaren Bernt Staf och bloggaren Clara Lidström. Urvalet speglar även en populärkulturell medieutveckling. Idyllgenren har varit lågt värderad i svensk litteratur under 1900-talet, men står alltjämt att finna i mer populärkulturella sammanhang.

Description in English

”Back to the homestead. The idyll as a critical and aesthetic discourse in Swedish literature” is a genre study in the field of comparative literature. Highlighting works from different periods the study puts the idyll into a context of Swedish literary history and popular culture, drawing attention to its relevance for contemporary discourses, i.e. ecocriticism. A link between ideology and aesthetics is a defining feature of the idyll. But it is often just the nostalgic and aesthetic dimensions that are given prominence when the genre is discussed, while its utopian and critical potential is overlooked.
The basic assumption of the study is that the idyll has been, and is, used to articulate a far-reaching critique of modernity, by depicting and advocating alternative life styles and ways of organizing society. During the 20th century, the resistance often has been directed to the Swedish welfare state, i.e. ‘folkhemmet’. The alternatives have been set in the countryside.
The study is underpinned by social constructivist and hermeneutical theories. The method is based on critical discourse analysis. Five authors are put to the forefront: Karl-Erik Forsslund (1872-1941). Vilhelm Moberg (1898-1973), Astrid Lindgren (1907-2002), Bernt Staf (1945-2002) and Clara Lidström (1986-). These authors share a number of basic genre traits, but they also illustrate how the idyll as a disrespected genre has adapted itself to the development of popular media outlets – from the novel to the blog via the LP-record.

Senast uppdaterad av Magnus Jando