Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Dilemma i förskollärares uppdrag - en studie mot bakgrund av ökad psykisk ohälsa hos förskollärare

Kontaktperson: Ingegerd Tallberg Broman
Ansvarig: Sven Persson
Samarbetspartner: Malmö Stad
Finansiär: Malmö Stad
Tidsram: 2017-10-01 -- 2018-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle, Barn-unga-samhälle

Psykisk ohälsa har under de senaste åren varit i fokus i diskussionen om de ökade sjuk­skrivningarna bland personal i kontaktyrken. Yrken med nära kontakter med brukare av olika typer av välfärds­tjänster löper hög risk att påbörja sjuk­fall med psykisk diagnos. Gruppen för­skol­lärare och fritids­pe­dagoger är överre­presen­terade i försäkringskassans statistik och för dessa har risken att drabbas av en långvarig sjukskriv­ning med en psykisk diagnos ö­kat kraftigt under de senaste fem åren. Vi har en relativt god kunskap om de övergripande mekanismerna och faktorerna som har bi­dra­git till den­na utveckling av sjukfrånvaro inom kontaktyrken. Vin­gårds (2015) systematiska forsknings­översikt om psy­kisk ohälsa och arbetsliv pekar på att psy­kiskt ansträng­an­de arbete, höga krav och låg kont­roll, en obalans mellan ansträngning och belöning, är faktorer som kan knytas till psykisk ohälsa och sjukskriv­ning. Bristande balans mellan krav och egen kontroll i arbetet med små möjligheter till utveckling, olika syn på arbetets innehåll, rollkonflikter och relationsproblem lyfts återkommande fram i forskningen (exempelvis Ar­bets­­miljö­upplysningen, 2017; Vingård, 2015).

Lärarförbundet (2017) har i större enkätun­dersökningar tillfrågat för­skollärare vilka som är de största problemen som de möter i sin roll som förskollärare. Arbetsbelastning och arbetstid är här de mest framträdande faktorerna. 70 pro­cent av förskollärarna uppger att stora barngrup­per är det största problemet i förskollärares yrkes­vardag. Sjukfrånvaron är hög inom försko­lans område, och från tidigare lägre siffor har sjukfrånvaron hos gruppen förskollärare ökat markant. Från personal- och sjukfrånvaroredovisningar för 2016 kan vi utläsa att Malmö följer den allmänna trenden av ökad sjukfrånvaro i förskolan. Förskoleförvaltningen hade under 2016 den högsta sjukfrånvaron i Malmö stad, i genomsnitt var 8,81 procent av per­sonalen frånvarande på grund av sjukdom. Jämförande siffra på grundskoleförvaltningen är 4,90.

Denna här aktuella studien genomförs i samverkan med Malmö stad och kan ses som för­djupning av de mer generella och övergripande under­sökningar som gjorts. Vi fokuserar, utifrån tidigare forskning (Persson & Tallberg Broman, 2002, 2015a,b, 2016), dilemman i för­skol­lärares uppdrag, så som de kommer till uttryck i fokusgruppssamtal med förskollärare, biträdande förskolechefer, förskolechefer, och HR-personal i Malmö. Deras uppfattningar om och erfarenheter av bakgrunderna till den ökade sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa samt vilka åtgärder som kan minska sjukfrånvaron utgör det empiriska underlaget till denna studie.

Vår teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppet plats (space) i Lefebvres (1991) mening. ”Platsen” ses som en social en komplex social kon­struk­tion, med materiella, mentala och sociala dimensioner baserad på värden och me­nings­skapande.  Vi upp­märk­sammar spännings­förhållande mellan dessa olika dimensioner, framför allt mellan den före­ställda planerade platsen förskola, och den levda platsen, vilket vi ser som ett sammanhang för professions­dilemma.  

  • Den föreställda planerade platsen: motsvarar ett abstrakt platsbegrepp, en plats av planerare och experter (exempelvis uttryckt i styrdokument, eller på lärarutbildningsnivå) (motsvarar ”the conceived place”).
  • Den levda platsen: motsvarar vardagsliv, inkluderar också sociala dimensioner av tankar, känslor och erfarenheter (motsvarar ”the lived place”).

Syfte med studien är:

  • att skapa ökad kunskap om och förståelse för dilemman i förskol­lära­res upp­drag mot bakgrund av förskollärares ökade psykiska ohäl­sa och sjukfrån­varo,
  • att i workshops med förskollärare, biträdande förskolechefer, förskolechefer samt HR-personal och med lärare vid förskollärarutbildningen diskutera före­byggande åtgärder utifrån det insamlade materialet.

Vår studie är ett bidrag till forskningen om förskolan som institution och om förskol­lärares uppdrag i förändring. Det innebär en specifik uppföljning av tidigare projekt om förskolläraruppdraget i förändring (se litteraturlistan). Det bidrar till fördjupad kun­skap om professionella dilemman relaterat till förutsättningar för förskollärares arbete och om förskolan som institution.

 

Description in English

In this study, we analyze the dilemmas of preschool teachers' assignments that are expressed in focus group discussions with preschool teachers, deputy preschool leaders, preschool leaders, and HR staff. Requirements and prerequisites in the profession as well as what creates the dilemmas in the assignment are analyzed from the experience of different staff groups.  Our study is a contribution to professional research and the knowledge of professional dilemmas. The theoretical point of departure is the concept space (Lefebvre, 1991). The space is a socially complex social construction, with material, mental and social dimensions based on values and meaning construction.

The aim of the study is two-folded:
• to create increased knowledge and understanding of the dilemmas in preschool teachers´ assignment in the light of their mental health and the  increased sickness absence
• to take preventive measures based on the collected material and discussions in workshops.

Publikationer inom projektet

 

Publikationer som föregått projektet och lett fram till det (urval):

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2002). ”Det är ju ett annat jobb”. Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 257–278.

Persson, S. (2010). Förskolans Janusansikte i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. I S. Persson & B. Riddersporre (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Jönsson, Ingrid, Sandell, Anna & Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Change or Paradigm Shift in the Swedish Preschool? Article_journal Sociologia, Problemas e Práticas. No 69. Pp. 47-62.

Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn. Innebörder och indikationer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Persson, S. (2015). Pedagogiska relationer i förskolan. I: I. Tallberg Broman (red.). Förskola – tidig intervention (ss. 121–140). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2015a). Det professionella uppdraget. Del 2. Presentation vid Vetenskapsrådets resultatdialog. Malmö: Malmö högskola.

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2015b). Professionalization processes and gender issues - the establishment of ECEC workforce in Sweden. In V. Campbell-Barr & J. Georgeson (Eds). International Perspectives on Early Years Workforce Development.(pp. 56-68). Norwich: Critical publishing.

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2016). Att kommunicera skillnad och motstånd. Förskollärarstudenter och förskolepersonal om förskolans viktigaste uppgift. Konferenspaper. Malmö: Institutionen för Barn Unga Samhälle.

Tallberg Broman, I. (2016). Förskolan och dess ledarskap i fokus och förändring. I: Maria Jarl & Elisabet Nihlfors (red.). Ledarskap, utveckling, lärande. s. 222–244. Stockholm: Natur & Kultur.

Tallberg Broman, I. (2017). Att utveckla profession och ledarskap i förskolan. I L. Rubinstein Reich, I. Tallberg Broman och A.-C Vallberg Roth, Professionell yrkesutövning i förskola – kontinuitet och förändring (ss. 37-57). Lund: Studentlitteratur.

Senast uppdaterad av Catarina Christiansson