Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Digitala kränkningar och nätmobbning – En ny arbetsmiljörisk inom skolan

Kontaktperson: Rebecka Cowen Forssell
Ansvarig: Rebecka Cowen Forssell
Medarbetare: Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson
Finansiär: AFA försäkring
Tidsram: 2020-01-15 -- 2023-01-15
Forskningscentrum: Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA)
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Urbana studier

Digitala kränkningar och nätmobbning är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. Kränkande beteenden via digitala kanaler såsom e-post, SMS eller sociala medier sker mot olika professionella grupper men skolledare och lärare har pekats ut som särskilt drabbade. 

Lärare och skolledare har en påfrestande organisatorisk och social arbetsmiljö med stora utmaningar i relation till hot och våld (AFA Försäkring, 2018). Hanteringen av aggressioner från tredje part (klienter, kunder, elever, föräldrar) inom människobehandlande organisationer har närmast fördubblats mellan åren 2010 till 2015 och främst sker ökningen inom skolväsendet (Eurofond, 2015). En orsak är digitaliseringen som förutom att skapa ökad tillgänglighet av skolchefer och lärare, erbjuder föräldrar och elever ett nytt sätt att kommunicera. Uthängning på sociala medier samt kritiskt formulerade e-post och SMS från föräldrar efter arbetstid är således ett nytt riskområde för skolpersonalens arbetsmiljö.

Syfte
Digitala kränkningar och nätmobbning sker i relationen människa, organisation och teknik varpå traditionella metoder för att förebygga mobbning på arbetsplatser är otillräckliga. Medan förekomsten och de negativa effekterna av nätmobbning är kända, saknas det i dag vetenskapligt förankrade metoder för att arbeta förebyggande och hantera nätmobbning på arbetsplatser när det uppstår.

Projektet syftar till att 1) genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever skapa en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning. 2) Baserat på resultatet utveckla generellt gångbara metoder för att motverka och skapa beredskap mot digitala kränkningar och nätmobbning i skolor.

Description in English

Digital harassment and cyberbullying are examples of digitalisation’s negative effects on work environment and health. The phenomenon has been actualised in the light of increased digitalisation of working life and society at large and is a problem that can be presumed to grow. Harassing behaviour through digital channels such as e-mail, SMS or social media occurs against various professional groups, but school administrators and teachers have been identified as particularly affected.
 
Teachers and school administrators have a strenuous organizational and social work environment with major challenges in relation to threats and violence (AFA Försäkring, 2018). The handling of aggressions from organisational outsiders (clients, consumers, students, parents) within human service organizations has almost doubled between 2010 and 2015, and the increase is mainly in the school system (Eurofond, 2015). One reason is digitalisation which, in addition to creating increased accessibility of school principals and teachers, offers parents and pupils a new way of communicating. Doxing on social media as well as critically-worded e-mails and text messages from parents after working hours is thus a new risk area for the school staff's work environment.

Purpose
Digital harassment and cyberbullying occur in the relationship between human, organization and technology; whereby traditional methods of preventing workplace bullying are insufficient. While the prevalence and negative effects of cyberbullying are known, there are no scientifically established methods for preventing and managing cyberbullying in workplaces when they occur.

The project aims to 1) create an increased understanding of the complexity of digital harassment and cyberbullying through interviews and focus groups with school leaders, teachers, parents of pupils and pupils; and 2) based on the result, develop generally viable methods to counter and create readiness for digital harassment and cyberbullying in schools.

Senast uppdaterad av Magnus Jando