Universitet 2018 – fira med oss

Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Att organisera utmattningssyndrom – Rehabkoordinatorernas roll i styrningen av sjukskrivningsprocessen.

Kontaktperson: Stig Westerdahl
Ansvarig: Stig Westerdahl
Medarbetare: Daniel Nyberg, Tuija Muhonen, Hope Witmer, Anders Edvik, Kettil Nordesjö och Christina Scholten
Samarbetspartner: Region Skåne och Arbetsförmedlingen
Finansiär: Urbana Studier, Malmö universitet
Tidsram: 2018-03-29 -- 2021-03-31
Forskningsprogram: Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA)
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Urbana studier

Projektets syfte är att studera utmattningssyndrom ur ett organisations- och genusperspektiv. Den allt vanligare sjukdomen drabbar mest kvinnor och kräver rehabiliteringsinsatser med en rad aktörer (anställd, arbetsgivare, Försäkringskassan och vårdgivare). Utifrån den nyligen introducerade funktionen rehabiliteringskoordinator ska projektet studera hur dessa samverkansprocesser kan bidra till en framgångsrik behandling.

Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos, men också ifrågasatt jämfört med somatiska sjukdomar och diagnoser där det är enklare att enas kring underliggande problem och en plan för återgång i arbete. Patienten utsätts inte bara för fysiska och psykiska utmaningar, utan också för en stigmatisering orsakad av den allmänna debatten kring sjukdomen. Denna osäkerhet öppnar upp för förhandlingar, i vilken diagnos och rehabilitering formas.

Huvuddelen av forskning kring sjukskrivning bedrivs utifrån kunskap om medicinsk behandling och rehabilitering. Vi ska studera hur utmattningssyndrom formas i samverkansprocesser och hur sjukdomen i dessa görs synlig och möjlig att behandla. Genom att följa rehabkoordinatorer och intervjua inblandade analyseras de utmaningar den nya funktionen möter, hur professionen formas samt hur rehabiliteringsprocessen fungerar ute på arbetsplatserna.

Projektet ska identifiera faktorer som stärker organisatorisk samverkan och därmed möjliggör återgång till arbete. Särskilt strategier och metoder för en mer jämställd arbetsmiljö ska utvecklas och tillsammans med samarbetspartners ska forskare utvärdera rehabkoordinatorns roll och utveckla arbetsmaterial för att minska sjukfrånvaro kopplad till utmattningssyndrom.

Studierna av rehab-koordinatorer drivs mer specifikt utifrån följande syften:

  • Identifiera de fundamentala problemen i rehabiliteringsprocessen
  • Utveckla en modell för förståelse av samverkan kring omstridda diagnoser
  • Utvärdera den nya yrkeskårens möjligheter att koordinera sjukskrivningar
  • I samarbete med Region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen identifiera rikta insatser mot de könskodade orsakerna till utmattningssyndrom.

Projektet är en kvalitativ studie med två forskningsansatser; en fallstudie med inriktning mot sjukskrivna och en etnografisk studie av sjukskrivningsprocessen med fokus på rehabkoordinatorer.

Läs ansökan/Read the proposal

Description in English

This project addresses Chronic Fatigue Syndrome (CFS) from an organisational and gender perspective. CFS is an increasing and gendered diagnosis, with rehabilitation efforts dependent on the collaboration between a range of actors (employee, employer, doctors, the Swedish social insurance agency, and rehabilitation organizations). By focussing on the newly introduced function of Rehabilitation Coordinator, the project will identify the collaboration processes hindering and enabling successful rehabilitation efforts and return to work.

CFS is a relatively new diagnosis, but has fast become a serious and gendered societal challenge in Sweden, commonly referred to as ‘burnout’ or ‘hitting the wall’. The difficulty in diagnosing and the problems with rehabilitation also makes it a contested disease. The patients are not only facing extensive physical and psychiatric challenges, but also problems associated with the debates about the disease within medical and public discourses. This uncertainty opens up the local situation for negotiations between the different involved actors in constructing the diagnosis and managing the rehabilitation. This situation can be contrasted with short-term illnesses (e.g., a cold or food poisoning) or long-term illnesses (e.g., a broken leg or cancer), where the different actors readily agree upon the underlying problem and a return to work plan.

While most of the research in this area have been conducted with a medical or therapeutical approach, we aim to study how CFS is managed through various organisational processes. By researching the newly introduced function of “Rehabilitation Coordinator” (“rehab-koordinator”) at local health clinics with the help of interviews and observations, we will explain how CFS through the collaborative efforts is made ‘visible’ and addressed through rehabilitation. Considering that CFS is more common among women than men, and that earlier studies and reports  show that there are gender differences concerning the rehabilitation process, it is important that the research highlights the power structures related to gender but also to ethnicity, sexual orientation, socioeconomic group and age.

In researching the role of rehabilitation coordinator in the organization of CFS, the specific project objectives are:

  • Identifying the fundamental problems in the rehabilitation process
  • Developing a model for understanding collaborations of contested issues
  • Evaluating the new occupation’s influence in coordinating and addressing sick leave.
  • In collaborations with Region Skåne, Försäkringskassan, and Arbetsförmedlingen, identifying relevant processes to address the gendered causes of CFS in organizations.

The project is a qualitative study where two approaches will direct the work: case studies based on patients with sick leave and ethnographic studies of the rehabilitation.

Senast uppdaterad av Johanna Svensson