Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Att göra Allmänning/ar

Kontaktperson: Karin Grundström
Ansvarig: Veronica Wiman
Medarbetare: Cecilia Wendt
Samarbetspartner: Alvesta utställningshall
Finansiär: Statens konstråd
Tidsram: 2018-08-15 -- 2019-09-01
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Urbana studier

Att göra allmänningar/ar är ett forskningsprojekt i mötet mellan arkitektur och konst. Syftet med projektet är att undersöka historiska förändringar på två allmänningar och dess konsekvenser för människors tillträde och appropriation av allmänna platser i det nutida stads/landskapet. Projektet är en del av utställningen PROCESSER som kureras av Veronica Wiman vid Alvesta konsthall.

Allmänning är en plats-specifik term som avser mark som används och ägs gemensamt. Allmänningar har existerat i Sverige sedan medeltiden. Det har funnits kronoallmänningar, lands-, härads- och sockenallmänningar som utgjort platser för förflyttningar och för gemensamt bruk av marken. På landsbygden förekommer fortfarande allmänningar och även i staden finns grönytor och platser som är gemensamma och kallas för allmänningar.

Sådana allmänna platser är betydelsefulla för rumslig rättvisa; för människors deltagande i samhällsutveckling och politik och för människors rekreation och hälsa. Idag pågår en motstridig process då nya allmänna platser/allmänningar planeras i stad och på landsbygd samtidigt som tillträde till allmänna platser begränsas genom privatisering, staket och grindar. I projektet ”att göra allmänning/ar” studerar vi denna motstridiga process genom att utforska allmänningen som både begrepp och praktik: Hur har allmänningen definierats historiskt och vad utgör en allmänning idag? Vilka allmänna landområden har varit tillgängliga för människors förflyttningar historiskt och var rör sig människor genom stads/landskapet idag? Hur brukas allmänningen idag och vem har tillträde?

Projektet är grundat i en fenomenologisk, processinriktad forskningstradition med konstnärligt utforskande och kartläggning som huvudsaklig ansats. Baserat på en transect genom det skånska stads/landskapet undersöker vi två allmänningar: Beträdorna i Djurslöv och Enskifteshagen i Malmö. Metodologiskt har projektet tre ingångar: kartering, grävningar och videoinspelningar. Kartering sker genom ett brett utforskande av kartor i olika skalor och material: bl. a. historisk-morfologiska kartor; mobiler; litteraturlistor; historiska kartor och föreskrifter över användning. Dokument från karteringen grävs ner på de två allmänningarna och efter några månader under mark grävs de upp och ställs ut. Grävningar, historiska och digitala kartor utgör sedan grunden för videoinspelningar. Sammantaget syftar processen för det första till att synliggöra relationen mellan karta, jord, plats och användar-värde och för det andra att skildra begreppet allmänning i ett historiskt och samtida perspektiv.

Inom ramen för utställningen PROCESSER som pågår 2018 – 2019, arbetar vi kontinuerligt med karteringar och grävningar. Resultaten visas och diskuteras i utställningar, workshops och seminarier.

Description in English

Allmänningen revisited [att göra allmänning/ar] is an investigation based in architecture and art. The aim of the project is to investigate historical changes in two allmänningar [commons] and the consequence it has on peoples’ access and appropriation of public places in the current urban/rural landscape. Allmänningen revisited is part of PROCESSES, an exhibition curated by Veronica Wiman at Alvesta konsthall.

‘Allmänning’ is a place-specific term for land used and owned in common. Allmänningar have existed in Sweden since the Middle Ages. Kronoallmänningar, lands-, härads- and sockenallmänningar have been places for movement and shared use of land. In rural areas, there are allmänningar used for movement and shared agricultural practices and in urban areas the term is used for shared ‘greens or commons’. These shared places are important for spatial justice; for peoples’ participation in democratic development and politics, and for peoples’ recreation and health. Today, we see a contradictory process: on the one hand allmänningar/commons are privatised and fenced off and on the other, new allmänningar/commons are planned and constructed. We use this contradictory process to investigate allmänningen as both concept and practice: how has allmänningen been defined historically and what constitutes an allmänning today? Which common land has been accessible for peoples’ movement historically and through which common, urban/rural landscape do people move today? How is the allmänning used and who has access?

The project is grounded in a phenomenological, processual research tradition with artistic investigations and mapping as main approaches. Based on a transect through the Scanian landscape, the research team investigates two allmänningar/commons; Enskifteshagen in Malmö and Beträdorna in Djurslöv. The investigation has three methodological starting points: cartography, digging and video. The cartographic method comprise the creation and use of maps in various scales and materials; for example historical-morhpological maps; mobiles; literature reference lists, historical maps and regulations of use.

The cartographic material from the two allmänningar has been dug down, unearthed after a few months and then exhibited. The cartographic material, images from the digging and digital maps together form the material for videos. In all, the process will leave earthen traces on the maps, contributing first, to making explicit the relation between earth, land, maps, place and use-value and secondly, to the shifting conceptualisations of common/allmänning in the land regime of the 2010s.

Throughout the time period of the exhibition PROCESSES in 2018–2019, we continuously work with cartography and digging. The results are shown and discussed at exhibitions, workshops and seminars.

Senast uppdaterad av Magnus Jando