Utskrift från Malmö universitets webbplats www.mah.se

Susanna Hedenborg

Bokstafetten Susanna HedenborgSusanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap och docent i ekonomisk historia.

Hennes forskningsområden är hästsport, arbetsmarknad, barndomshistoria, historiedemografi och genushistoria. Susanna är medlem i redaktionskommitten i Revue d'histoire Nordique, hon granskar artiklar för Journal of Sport History, International Journal of the history of Sport och Sport in History. 

 Orange prick Orange prick 
Viktigaste barnboken:

De vita björnarna

Åsa Nelvin: De vita björnarna

De vita björnarna är en bok som jag läste, läste om och läste om igen. Illustrationerna är gjorda av Hans Arnold och påverkade säkert hur jag upplevde innehållet. Det är en skrämmande bok, där fasan kallas 'den grå'. I boken ska en liten flicka lämna en ring till de som är de riktiga kungarna och drottningarna i en sagolik värld. Till skillnad från i många andra böcker misslyckas flickan med sitt uppdrag-kanske var det det som, tillsammans med de många otäcka äventyren på vägen, fick mig att fastna för boken. Som läsare får man även ställa sig frågan om flickan verkligen upplevde det som hände, eller om allt var en dröm. Det här var författarinnan Åsa Nelvins debutbok. Hon gav ut den redan som 18-åring år 1969. Drygt 10 år senare, 1981, begick hon självmord.

 Orange prick Orange prick 
Hästböcker:

Brita och silver

Lisbeth Panke: Britta och Silver

Böckerna om Britta och Silver läste jag som så kallad hästtjej. Det finns många hästboksserier, men den här var speciell eftersom den handlade om ridskolans värld - den värld som de flesta svenska hästtjejer växer upp i. I de engelska hästböckerna presenteras hästar, flickor och pojkar i helt andra sammanhang. I Britta-böckerna fanns det rädsla, problem, sammanhållning och konflikter i stallet. Jag tror att det är därför böckerna gjorde avtryck hos mig. För några år sedan gjorde jag en studie som handlade om de mest populära hästböckerna och vad de förmedlade i form av stallbackskultur. Boken om Britta och Silver var nummer ett hos dem som var födda på 1960-talet.
 

Dressyr

Kyra Kyrklund: Dressyr med Kyra

Efter några års uppehåll från ridsporten blev jag en så kallad återvändare. En återvändare är en hästtjej som kommer tillbaka till ridskolemiljön som vuxen. När jag började rida under tidigt 1970-tal rådde en starkt maskulint kodad militär miljö i stallet. Ridläraren var en före detta militär och hanteringen av hästar handlade mycket om kommandon. Jag tror inte jag blivit en återvändare om inte kulturen ändrats och Kyra Kyrklunds bok är ett tydligt exempel på detta. Istället för kommandon var nu kommunikation centralt. I boken handlar det mycket om att förstå hur en själv påverkar hästen och vilka tolkningsramar hästarna har.

 Orange prick Orange prick
Att växa upp under en annan del av 1900-talet:

Barnen i 67:an

Liza Teztner: Barnen i 67:an

I böckerna om barnen i 67:an presenteras andra världskriget genom barns ögon. Barnen som till att börja med bor grannar i Tyskland upplever kriget på helt olika sätt. Någon blir kvar i Tyskland, någon kommer på grund av sin judiska bakgrund till Amerika och någon hamnar i Norden. Genom sin empatiska förmedling av de olika villkor som barnen ställdes inför lyckades Teztner övertyga mig om det absurda med hur vi delar vår värld i vi och dem utifrån utseende eller tro.

 Morante

Elsa Morante: Historien

Att läsa om andra världskriget kan en göra på många olika sätt. Morantes bok väckte starka känslor eftersom den fångar strukturerna genom den lilla människans perspektiv. Genom att följa medlemmarna i en liten familj - en mor och hennes två söner framträder en bild av Italien under kriget som förmedlar hur krig påverkar relationer, miljöer, möjligheter och ramarna för vår existens. För mig ställde den även politiska frågor på sin spets genom att tydliggöra olika politiska ideologier och deras effekter för vanliga människor

 Orange prick Orange prick 
På väg att forma sitt liv:

Doris Lessing

Doris Lessing: Martha serien

I Lessings bokserie om Martha är världen en helt annan än idag. Jag har den som en favorit eftersom den ger några nycklar till kolonialtiden, apertheidtiden och det brittiska imperiets tid och dess fall. Här finns mycket samhällskritik men i böckerna står kvinnors erfarenheter i centrum, precis som i Lessings andra böcker. Det är dessutom en historia om en ung kvinna uppvuxen i Afrika, som flyt tar till London-precis som Lessing själv.

 Maken

Gun-Britt Sundström: Maken

Denna bok läste jag slutet av gymnasiet och blev helt övertygad om att jag skulle fortsätta läsa på universitetet. Huvudpersonen blir doktorand i en tid när doktorandstudierna var helt annorlunda från hur de är idag. Den som ville doktorera talade med institutionens professor och skrev helt enkelt in sig på forskarutbildningen. Försörjningen fick man hitta själv. Eventuellt kunde institutionen erbjuda några timmars tjänstgöring. Avhandlingen tog den tid den tog. Kvinnan som boken handlar om försöker forma sitt liv, men vet inte riktigt vad hon vill vare sig när det gäller arbete eller relationer.

 Orange prick Orange prick
Feministisk samhällskritik:

Glaskupan

Sylvia Plath: Glaskupan

På baksidan av min upplaga av Glaskupan har kritikern Ruth Hallden skrivit att boken handlar om en ung kvinna som drabbas en svår psykisk störning. Jag minns inte att det var så jag tänkte om boken när jag läste den första gången. Kanske minns jag fel, men jag kommer ihåg det som en bok där huvudpersonen är kritisk till sin samtid. Inte minst kritisk till de föreställningar om kön som var rådande i det amerikanska efterkrigssamhället. Nog minns jag att hon hamnade på mentalsjukhus och jag visste att Plath hade begått självmord. Men mina starkaste minnen handlar snarare om att boken är en skarp skildring av de förväntningar som läggs på unga vuxna. Jag var ung tonåring när jag läste den. Idag hade kanske huvudpersonen kanske kunnat räddas med nya psykofarmaka istället för upprepade elchocker.

Amelie Skram

Amelie Skram: Professor Hieronymus

Skram föddes i mitten av 1800-talet i Norge och dog i början av 1900-talet i Köpenhamn. Hon kritiserade sin samtids äktenskapssyn. Denna bok kom ut efter det att hon själv hamnat på ett så kallat sinnessjukhus. Om man läser boken med dagens ögon skulle man kanske diagnosticera Skram som utbränd, eller som en person som hamnat i djup konflikt med sin samtids normer. Boken är en stark kritik av dåtidens psykvård. Och på samma sätt som Glaskupan får den läsaren att ställa frågor kring hur vi hanterar psykisk sjukdom, och vad som räknas som sjukt och friskt.

Dorothy Sayers

Dorothy Sayers: Gaudy night

Sayers huvudperson är oftast Lord Peter Wimsey, en engelsk lord som löser deckarmysterier. Böckerna är en mild satir över det engelska klassamhället i en tid när det brittiska imperiet börjar falla samman. Här skymtar den så kallade förlorade generationen, som breder ut sig i en annan av mina favoritböcker, Brideshead revisited (Evelyn Waugh). I Gaudy night är det inte Wimsey utan Harriet Vane, som senare blir Wimseys fru, som är huvudpersonen. Handlingen utspelar sig på ett kvinnocollege i Oxford dit Harriet Vane återvänt och tvingas lösa ett mordmysterium. Gåtans lösning är kopplad till kvinnors rätt att studera vid universitet-en sentida rättighet om man jämför med mäns rätt till högre studier.

webb_bokstafett_susanna_drottningfällan

Laurie R King: Drottningfällan

King är deckarförfattare och jag läser många deckare. Att jag fastnat för just hennes böcker har att göra med perspektivet. I sin serie om Mary Russell ifrågasätter King C Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Genom att Doyle varit kvinnofientlig, eller i alla fall ointresserad, har nämligen Doyle (enligt King) missat att Holmes hade en kvinnlig assistent, som senare blev hans fru. Denna briljanta kvinna, som förutom en viktig akademisk karriär, hjälper till med lösningar av olika fall, är dessutom en person som matchar Holmes intellekt. King har också skrivit en serie om en kvinnlig lesbisk polis - den första boken i denna serie kom samma år som Anne Holts bok om en liknande karaktär. Hon har även skrivit om en kvinnlig religionshistoriker som hjälper den amerikanska polisen att lösa ett fall kopplat till en nyreligiös rörelse. Jag tycker att det är spännande att deckargenren många gånger är en samhällskritisk genre.

 Orange prick Orange prick
Kön och sexualitet:

The Twyborn Affair

Patrick White:The Twyborn Affair

I boken leker och ifrågasätter författaren våra föreställningar om kön. Huvudpersonen är kvinna respektive man i olika delar av boken. Boken kom 1979. jag började i gymnasiet och frågan om kön och sexualitet debatterades mycket i min skola eftersom det var först under detta år som den medicinska klassificeringen av homosexualitet som psykisk störning togs bort. Vi gjorde flera enkäter i skolan som handlade om synen på sexualitet och varför det verkade så viktigt att fråga om någon fått en flicka eller pojke när de fött barn. Framtiden verkade lite ljusare och möjligheterna fler för fler.

Winterson

Jeanette Winterson: Written on the body

Det här är en av de mest fantastiska kärleksskildringar jag läst. Den handlar om längtan och kärlek. Sjukdom och sorg. Kropp, hud och frånvaro. Saknad, närhet och möten.

 Orange prick Orange prick
Myllrande historier:

100 år av ensamhet 

Midnattsbarnen

Gabriel Garcia Marquez: 100 år av ensamhet

Salman Rushdie: Midnattsbarn

I både Marquez och Rushdies böcker är det myllret av personer och glädjen över att lyssna till berättandet av absurda historier som lockade mig. Historieberättandet finns i min familj - fast i muntlig form. Det tog många år innan jag förstod att min morfars historier om sin egen uppväxt var hämtade ur Twains böcker om Tom Sawyer och Huckleberry Finn; och att min pappas historier om det lilla trollet i tekannan var en förenklad version av Sagan om ringen.

 Orange prick Orange prick
Fackböcker:

Muntlig skriftlig kultur Walter Ong: Muntlig och skriftlig kultur
När jag läste boken Muntlig och skriftlig kultur fångades jag av tankarna kring det skriftliga språkets betydelse. Frågan om vad det egentligen spelar för roll om vi läser eller lyssnar till andra människors tankar ställs på sin spets. Ong talar om den muntliga kulturen som beroende av tradering; vi berättar och berättar om, och om, och om igen. I den skriftliga kulturen är informationssökandet viktigare och att veta var vi kan hitta något. Den skriftliga kulturen ger också större möjligheter för kritiskt tänkande och reflektion menar Ong och skisserar en historisk samhällsutvecklingen utifrån sina tankar om olikheterna i dessa kulturer. Boken ger även möjlighet att fundera kring uppdelningen mellan vuxenvärlden och barnvärlden som tydliggörs när den skriftliga kulturen blir allt mer dominerande - i Sverige från sent 1700-tal; och vad som händer med denna uppdelning när den muntliga kulturen blir viktigare igen när TVn tillgängliggjorde information för alla.
 
Människans rikedomar

Leo Huberman: Människans rikedomar

Hubermans bok är en klassiker om man vill förstå hur världen är uppbyggd med hjälp av marxistisk teoribildning. Redan i bokens inledning målar han upp en bild med en taxiåkande skådespelare som går ur bilen utan att betala och börjar, utifrån denna bild, ställa frågor om försörjning, ekonomi och vad som skapar värde i ekonomin. Svaret i Hubermans bok är arbete. Läsningen av Huberman bidrog starkt till att jag intresserade mig för ekonomisk historia och frågor om försörjning och resursernas fördelning. Ekonomi betyder hushålla, och det kan en göra på många olika sätt. Vilket sätt en gör det på har att göra med politiska val.

Who pays for the kids?

Nancy Folbre: Who pays for the kids?

Den klassiska ekonomiska teorin kan sällan förklara varför några tar hand om barn, diskar och städar och andra inte; och varför dessa några ofta är kvinnor. Folbre diskuterar feministisk ekonomi i denna bok på ett smart sätt. Genom att låtsas gå i dialog med olika ekonomer, eller ekonomiska teoriers sätt att förklara världen, gör hon ekonomisk teori begriplig, rolig och samtidigt möjlig att ifrågasätta genom en grundläggande samhällelig företeelse; nämligen den att vi får barn och att någon måste ta hand om dem, men vem betalar?

Samoa

Margaret Mead: Growing up in Samoa

Socialantropologi var mitt första ämne på universitetet och jag tyckte att det var fantastiskt roligt att börja plugga. Tänk att få läsa böcker, diskutera dem och skriva om dem....på heltid! Under den första terminen hade vi dessutom en helt fantastisk lärare - Don Kulick - som i varje föreläsnings första timme lyckades övertyga oss om en teori som förklarade varför människor gjorde som de gjorde och gör som de gör. Under den andra timmen monterades teorierna obönhörligen ned. Meads bok var en av de klassiker vi läste och om man sätter den i sitt tidsmässiga sammanhang är det fascinerande att tänka sig en kvinna som skrev om att hur någon upplever sin uppväxt är strängt beroende av kontexten - i strid med sin samtids utvecklingspsykologi.

Family fortunes

Leonore Davidoff and Catherine Hall: Family Fortunes

När boken Family Fortunes kom utgjorde den en kritik av historikers sätt att tolka vad kvinnor respektive män i borgarklassen gjorde genom ett raster av tankar kring den privata respektive offentliga sfären. Genom att ha sin bas i familjehistorisk forskning visar författarna på alternativa tolkningsmöjligheter när det gäller ekonomiska beslut. De visar att män, som till synes verkade i städer, i produktionen, i handel, var starkt beroende av hustrur, systrar och andra kvinnor, som till synes verkade i en privat sfär. Sfärerna gick helt enkelt ihop. I boken framkommer även religionens roll när det gällde ekonomiska beslut-religion hade dittills inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom feministisk forskning.

   
Senast uppdaterad av Maria Brandström