Fritidsvetenskapligt program - LGFRV
Fritiden blir allt viktigare för oss. Från att ha varit något som alltid stod i relation till arbete, har fritiden blivit en allt mer självständig del av människors liv. Vår identitet behöver inte längre självklart vara förknippad med yrke eller position i arbetslivet. Nu kan vi ha flera identiteter, t.ex. idrottare, rappare, biker, seglare, campare, musik/konst/teater/operaälskare, motionär, släktforskare, rollspelare eller kanske t.o.m. äventyrare. Fritiden som identitetsskapare rymmer så mycket och känner inga genus-, generations-, eller etniskt relaterade gränser och den ekonomiskt relaterade gräns som tidigare varit så tydlig blir allt suddigare. Detta innebär inte – vilket är själva poängen med den explosionsartade utveckling sektorn genomgått under senare år – att vi alla har samma möjligheter till- eller samma vilja att aktivt utnyttja vår fria tid, tvärt om det är i dessa skillnader explosionens epicentrum finns. Den fria tiden är en angelägenhet för oss alla och en var efter tycke och smak.
Det utbud av varor och tjänster som är relaterade till fritiden tycks heller inte se några gränser. Visst tillbringar svensken fortfarande mycket tid framför TV:n, men den har fått konkurrens, inte bara av en annan typ av bildskärm, utan av fysiska och själsliga aktiviteter. Exempelvis har antalet evenemang ökat både i antal och beträffande besökare. Likaså finns det idag ett brett och varierat utbud av permanenta institutioner och anläggningar redo att ta hand om oss och våra behov av upplevelser, förströelse, kunskap och välmående. Äldre former såsom t ex bibliotek, badhus och idrottsanläggningar uppdateras för att möta vår tids krav, medan nyare former som t ex äventyrsanläggningar och temaparker poppar upp runt om i landet.
Fritidssektorn är fyllt av nya utmaningar. Sektorns betydelse, form och innehåll har förändrats i och med framväxten av det service- och kunskapssamhälle vi ser idag. Nya aktiviteter och rum för dessa har uppstått och det har skapats en betydelsefull ekonomi kring den fria tiden. Den fria tiden kan användas på många olika sätt: till social samvaro, fysisk aktivitet, rekreation, konsumtion, avslappning, turism, kulturella aktiviteter, självförverkligande och så vidare. Till detta kommer fritiden ökande betydelse för identitetsskapandet, dvs något vi tar på verkligt allvar. Fritid är således en omfattande och viktig dimension av människors liv – i vardag, politik, stat, kommun och på marknaden – vilket lett fram till ett ökande samspel mellan fritidens aktörer och samhällets institutionella aktörer inom skola och arbetsliv.
Fritid är ett komplext kunskapsfält. Därför är det viktigt att det finns välutbildade personer med kompetens att analysera, planera, leda och utveckla fritidssektorn och människors fria tid. Det fritidsvetenskapliga programmets mål är att förmedla de teoretiska och praktiska kunskaper och kompetenser som fordras för detta arbete. Programmet riktar sig med andra ord främst till dem som vill arbeta med fritidsrelaterade frågor inom offentlig förvaltning, organisationer och föreningar, privata företag eller som forskare.
Vad är en Fritidsvetare?
De studenter som tar examen i Fritidsvetenskap kan med rätta betitla sig som Fritidsvetare. Men vad menas egentligen med detta? Ja, ett entydigt svar är svårt att ge eftersom utbildningen ger stora möjligheter för studenterna att specialisera sig inom skilda områden. Det finns dock några grundläggande och gemensamma mål som alla våra studenter ska ha uppnått vid examensdagen – mål som är nödvändiga för en framtida yrkeskarriär inom det breda fritidsfältet. För det första har en Fritidsvetare goda kunskaper i en rad fritidsrelaterade ämnesdiscipliner (alltifrån sociologi, kulturgeografi till ekonomi, juridik och statsvetenskap). För det andra har en Fritidsvetare tillägnat sig ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt samt stor öppenhet för olika perspektiv på fritid. Denna analytiska förmåga är en förutsättning för att man skall kunna hantera och förstå den fria tiden som ett mångfacetterad samhälls- och kulturfenomen i en ständigt föränderlig värld. För det tredje – och slutligen – förenar en Fritidsvetare det akademiska och teoretiska sammanhanget med en praktisk förståelse av det breda kunskapsfältet fritid. Man blir inte en god Fritidsvetare enbart genom omfattande litteraturstudier - inte heller räcker det med lång praktisk erfarenhet inom fritidssektorn. Det är först när teori och praktik förenas som man får en fördjupad förståelse för den fria tiden i vid mening.
Är Fritidsvetenskap en yrkesutbildning?
De flesta yrkesutbildningar är tydligt inriktade mot ett specifikt yrke. För en person som t ex utbildar sig till tandläkare är det relativt enkelt att föreställa sig den framtida arbetsmarknaden eller den kommande yrkeskarriären. Inom det breda fritidsfältet finns det dock inte ett yrke – det finns istället en uppsjö av olika yrkesmöjligheter och arbetsuppgifter (tjänsteman, administratör, planerare, utbildare, projektledare, forskare mm). Mot denna bakgrund är Fritidsvetenskapligt program inte att betrakta som en yrkesutbildning i traditionell mening. Däremot är det ett program som både ger övergripande kunskaper inom det breda fritidsfältets många olika delar och stora möjligheter till specialisering. Oavsett vad du tycker är mest spännande inom fritidsfältet – att leda individer och grupper, planera och leda projekt, hantera ekonomi och juridik, göra egna utredningar o s v – bygger utbildningen på progression och fördjupning vilket möjliggör för dig att utveckla din kompetens i de frågor som du intresserar dig för och som du avser att bli yrkesverksam i. Programmet är alltså fyllt av möjligheter – men det ställer även krav på ditt aktiva engagemang och intresse.