Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Co-labs skapar samhällsförändring

Torsdag den 22 oktober arrangerades höstens andra träff i seminarieserien Crossing Borders. Under rubriken ”Co-lab som verktyg för att tackla komplexa samhällsproblem” belystes några exempel på designdriven innovation och co-labs i Malmö. 

Eftermiddagen inleddes av Per-Anders Hillgren (designforskare från Mötesplats Social Innovation och Malmö högskola) som berättade om designprocesser och designlabb. Han nämnde bland annat att EU nyligen tagit fram en handlingsplan för designdriven innovation och att de ser design som en ny motor för att förnya offentlig sektor. 

– Många designlabb arbetar för att öppna upp nya processer och för att få fler medborgarröster hörda. Det är dock viktigt att inte bara se till här och nu samt inte heller fastna för mycket i lösningsfällan. Vi måste våga utmana och bygga kunskap för framtiden, sa han. 

Per-Anders berättade om den förstudie om designlabb som Mötesplats Social Innovation gjort, som resulterade i att satsa på att stödja befintliga labb genom co-labs snarare än att starta ett nytt och stort nationellt designlabb. 

Därefter vidtog diskussion mellan Per-Anders och hans tre panelmedlemmar: Helen Hansson, chef för vård och omsorg i Malmö stadsområdesförvaltning söder, Lina Gustafsson från Rädda Barnen och Oscar Pelin från Innovationsplattform Malmö Sydost. 

Utmanar ledningssystem 
– Det vore korkat av oss att inte använda den kunskap som våra medarbetare har. Att arbeta som vi gör innebär dock att vi utmanar ledningssystem och hela strukturen. Det gäller att skapa incitament för att skapa ett klimat för förändring, något vi arbetat med länge inom stadsdelsområde söder, sa Helen Hansson. 

Oscar Pelin menade att utmaningarna oftast, oavsett process, handlar om ägandeskapsfrågor, befintliga strukturer och lagstiftning. I nästa fas av Innovationsplattform Malmö Sydost kommer de att i än större utsträckning arbeta vidare med att få med medborgarna i alla steg av innovationsprocessen. 

Lina Gustafsson menade att idéburen sektor absolut har en roll att spela i dagens processer av samhällsförändring, men att det inte alltid är givet vilket den rollen är. 

– Den största utmaningen är att skapa lärande över sektorer. Men hur får vi med Malmöborna på ett schyst och bra sätt i de här läroprocesserna? sa hon. 

Därefter cirklade diskussionen om bland annat innanförskap och utanförskap, om normer och vem som sätter dem samt om dagens fasta strukturer och hur vi ändrar dem. Såväl Per-Anders som de tre paneldeltagarna verkade överens om att vi just nu är inne i ett successivt paradigmskifte inom offentlig sektor. Men frågan är vem som äger frågorna och vem eller vilka som formar lösningarna. 

Lindängens förändringar Efter en kort paus tog Bjarne Stenquist, utvecklings-strateg från Malmö stad, över som moderator, för att borra lite djupare in i vad som hänt i Malmös stadsdel Lindängen under de gångna åren. Lindängen är sedan 2010 en del av Malmö stads Områdesprogram och ett antal labbliknande processer pågår i området. Det finns ett stort engagemang i området och förändringsarbetet genomförs i nära samarbete med medborgarna. 

I panelen fanns: Jörgen Andersson, chef för Framtidens hus i Lindängen, Carolin Tandefelt som representerade nätverket Gatukraft Lindängen, Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdeschef i Malmös stadsområde Söder och Olof Andersson vd på fastighetsbolaget Trianon. 

– Som jag ser det så handlar det inte om att någon ensam ska fylla ett tomrum, utan på Lindängen så gör vi det tillsammans. Vi vill flytta tillbaka god service i närområdet och jobbar hela tiden aktivt med vårt förhållningssätt. Jag har inte svaret på vad som är bra för medborgarna; det tar vi reda på tillsammans, sa Jörgen Andersson. 

Carolin Tandefelt berättade om hur de startat sitt nätverk och om hur de jobbar. – Vi har fokus på Lindängen och utmanar kommunens struktur; vi har ett territoriellt fokus istället för att tänka i stuprör. Utmaningen är jobba tillsammans med näringslivet, idéburen sektor och medborgarna i det jag kallar samhandling. Här gäller det att vi kliver av våra stolar och möter människor i ögonhöjd. Vi definierar inte verkligheten på egen hand, sa Lena Wetterskog Sjöstedt. 

Skapa kollektiv styrka 
– Vi vill förändra bilden av miljonprogrammet, även för oss själva. Vi vill skapa trygghet och kollektiv styrka och visa för offentlig sektor att de inte ska glömma bort oss som bor här när det gäller fysisk förändring, sa hon. 

Olof Andersson från Trianon berättade att de under sju år har rustat upp, sanerat och energieffektiviserat sina fastigheter. Allt i samarbete med såväl Framtidens hus, Innovationsplattform Malmö Sydost, kommunen som de boende. 

– Vi har anställt åtta av de boende i vårt företag. För närvarande bygger vi bland annat nya bostäder i området, vilket är den första nyproduktionen i området på 37 år. Den förändring vi gjort hade aldrig varit möjlig utan samverkan. Vi måste vara lönsamma och leverera samhällsnytta för att vara långsiktiga, sa han. 

Diskussionens engagerade virvlar dök sedan ned i ämnen som: trögheten med att få igång ett samarbete med arbetsförmedlingen, vikten av att arbeta långsiktigt, att ha tillit till andra och att ha tålamod samt att jobba i tomrummen mellan organisationerna. 

Fakta 
Crossing Borders arrangeras av: Malmö högskola, Mötesplats Social Innovation, Region Skåne, Malmö stad, Länsstyrelsen Skåne, ISU och Nationella Healthy Cities nätverket. Seminariet sändes live och går även att se i efterhand, här

Text & foto: Lotta Solding

 

 

 

Senast uppdaterad av Jeanette Persson