STUDENT.Ylva och Emma är två vanliga studenter på Malmö högskola. Fast inte riktigt vanliga -  just nu har de ansvar för en internationell TV-konferens med 340 internationella gäster i fyra dagar!

Det finns praktik och praktik, examensjobb och examensjobb. Ylva Lidén och Emma Ahnljung på Malmö högskola har fixat den stora TV-mässan som pågår nu onsdag kväll till och med lördag i Orkanen. 

Circom heter konferensen där TV-folk från hela Europa (340 stycken) möts, går på seminarier, diskuterar, äter, bor, pratar…  …och vad de än gör så har Ylva Lidén planerat och har total koll på det.  

Ylva Lidén som går tredje och sista året på Scenproduktionsprogrammet är assisterande projektledare.

	Ylva Lidén, 24 år, är projektledare för den jättelika TV-konferensen i Orkanen som på allvar inleds på torsdag och pågår till lördag.

– SVT sökte studenter som ville var med och hjälpa till. Min programansvarige, Jonas Löwgren, föreslog att jag skulle kunna gå in som projektledare. Och eftersom konferensen innebär en massa scener och publik så har vi också fem jätteduktiga scenproduktionsstudenter från ”åren efter mig” som hjälper till.

Ylva började den 2 januari med ett skrivbord, en telefon och en dator på SVT här i Malmö. Hon har varit med och planerat och ”har koll på vad som händer”.

– Framförallt är det mycket jobb – egentligen slutar du aldrig jobba eftersom telefonen är med hela tiden. Man måste vara flexibel, alltid. Man kan aldrig stänga av den. 

Som alla projekt tyckte Ylva att det var kul och spännande i början…

– Sedan tycker man det går allt för lugnt och blir frustrerad för att det inte händer något. Sedan får man alltid jättemycket att göra och det är samtidigt kul och hemskt för då har man vant sig vid det lugna tempot!  Och nu, det här är det absolut roligaste men det är samtidigt skitjobbigt. Det här är ju vad man planerat i fem månader men just fattar jag inte hur snabbt dagarna har gått.

Det har blivit otaliga telefonmöten och videokonferenser.

– Sista veckorna har det blivit 9-10 timmar varje dag. I kväll, onsdag och under resten av konferensen blir det nog 14-15 timmar per dygn. 

340 gäster, fyra dagar, fyra stora salar fyllda med ständigt pågående, parallella seminarier och workshops och tusentals saker som bara måste klaffa. 

– Men det är jättekul. Att få chansen att få göra sin praktik på SVT är fantastiskt och väldigt mycket värt!

Har Ylva koll på allt som händer är det Emma Ahnljung som fixat allting som inte rör sig. Allt tryckt och webbaserat material, plus vepor och mycket annat har hon, student på andra året av DKV-programmet (Design och visuell kommunikation) själv designat.

	Karta från en av Emma Ahnljungs broschyrer

Emma vann tävlingen om den grafiska profilen, ”i väldigt hård konkurrens”, enligt arrangörerna.

Malmö högskola är också representerat på seminarierna av Elisabet M Nilsson som berättar om Arabic Game Jam medan Måns Adler redogör för ”Engaging The audience”. Asta Wellejus är transmedieproducent  men samtidigt projektanställd på MEDEA under det här året för att bl.a. arbeta med  Connecivity Lab.

Man kan följa prisutdelningar på torsdag kväll på SVT Play från kl 21.00! Föredragen, på engelska, spelas in och finns sedan tillgängliga och textade på SVT om cirka en vecka.

SAMVERKAN. Elbilsrallyt Köpenhamn-Malmö, via HH-leden, avgjordes i helgen. Malmö högskolas rektor Stefan Bengtsson, i par med Malmös miljökommunalråd Karolina Skog, ledde på upploppet men stoppades av ett ”rödljus”.

– Det var en märklig upplevelse att sitta i en bil som inte människor flyttar sig för. När vi skulle köra ut från parkeringen gick ingen undan – ingen hörde oss.

Rektor Stefan Bengtsson var entusiastisk co-driver i ett av ekipagen vid helgens Öresund Electric Car Rally från Köpenhamn till Malmö via Helsingör/Helsingborg. I par med Malmös miljökommunalråd Karolina Skog  ”körde” de  sträckan Sundstorget i Helsingborg – Stortorget i Malmö.

	Rektor Stefan Bengtsson var co-driver i en av elbilarna. Här passerar man Glumslövs backar.

Målet var att köra två specialsträckor, Helsingborg-Landskrona och Landskrona- Malmö med en snitthastighet som skulle ligga så nära 43 km/h som möjligt och där 15-20 specificerade punkter på kartan skulle passeras (i en del fall också i en viss riktning).

– På sista sträckan var vi nära den totaltid på 70 minuter som motsvarar den snitthastighet vi skulle ha. Ett sista rödljus på Norra Vallgatan där ett antal elbilar skulle svänga upp mot målet på Stortorget ställde till det och vi missade med några minuter.

– Jag har ganska begränsad tidigare erfarenhet av att åka i en elbil. Känns lite konstigt att åka i ett helt tyst fordon och man inser att vi när vi rör oss i trafiken till stor del använder hörseln för att få en uppfattning om vilka fordon som finns omkring oss.

En av de verkligt tuffa, tysta, starka elbilarna

Vi lär tvingas byta trafikbeteende när elfordonens antal ökar vilket de, är Stefan övertygad om, kommer att göra.

– Övergången från förbränningsmotorer till elmotorer kräver inte bara att batterier och elbilar blir bättre, utan uppbyggnad av en helt ny infrastruktur för att möjliggöra laddning av fordonen och kanske förändringar i hur städer planeras. Idag är räckvidden kanske 15 mil på en laddning. Teknikskiftet är ett bra exempel på där lärosäten, företag, politiker och offentliga aktörer måste samarbeta för att hitta de lösningarna som krävs.

FORSKNING. Professor Pieter Bevelander är till förordnad föreståndare för forskningsinstitutet MIM fram till årsskiftet. Och han aviserar stora satsningar – bland annat en internationell migrationskonferens i augusti 2013.

Forskning inom migration har sedan starten 1998 varit en viktig del av Malmö högskolas utveckling. Ett naturligt steg för att samordna och ytterligare stärka forskningen inom detta område vid högskolan var inrättandet av ett högskoleövergripande forskningsinstitut 2007: Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM). Därigenom har forskare vid hela högskolan en gemensam seminarie- och mötesarena på migrationsområdet. Nu vill man ta nästa steg.

– Vi vill stärka MIM och försöka bli  ännu mer av ett nav för migrationsforskningen på högskolan, menar Pieter Bevelander som nu tar över efter Björn Fryklund. Pieters uppdrag (en 50-procentig tjänst) sträcker sig i första hand fram till årsskiftet. Tjänsten har även utlysts internationellt.  

	Pieter Bevelander är tillförordnad, ny föreståndare för MIM fram till årsskiftet.

– Vi vill att MIM skall bli ett starkt och ledande forskningsinstitut i migrations- och etnicitetsfrågor i Sverige med tydliga ambitioner att aktivt delta och bli en viktig aktör/spelare i de internationella forskarnätverken på migrationsområdet.

MIM är koncentrerade till Kultur och Samhälle men kommer att utveckla kontakterna, både med Fakulteten för Lärande och samhälle, för förstärka forskningen kring migration och utbildning och Fakulteten för Hälsa och samhälle för att förstärka forskningen kring hälsa och invandring.

– Vi ska ha ett internat om några veckor och ett större internat till hösten där vi lägger upp arbete för de kommande åren.

Som föreståndare för MIM vill Pieter samla krafterna och så väl stärka forskningen som informationen kring högskolan och migration.

– Vi skall också se till att öka den internationella publiceringen. Just nu diskuterar vi med ett amerikanskt förlag om en egen tidskrift kring migration.

Den stora satsningen är dock en betydande forskarkonferens i augusti nästa år: den tionde IMISCOE-konferensen med cirka internationella 250 migrationsforskare från hela världen samlade i Malmö.

Dessutom hoppas Pieter på att MUSA/IMER får forskarutbildningsrättigheter. Det skulle göra att MIM ytterligare kan öka kvaliteten på doktorandforskningen och i förlängningen ge fler internationella kontaktytor via de internationella nätverk som forskare på MIM har.   

PRESSMEDDELANDE. Malmö högskolas kandidatutbildning i företagsekonomi håller hög kvalitet.
Det visar en utvärdering som nu har sammanställts av Högskoleverket (HSV).
– Ett glädjande besked.
– Det visar att utbildningens lärare och övrig personal gör ett bra jobb, säger Hans Lindquist, dekan vid Fakulteten för kultur och samhälle.

Högskolans kandidatutbildning i företagsekonomi ges på Urbana studier vid Fakulteten för kultur och samhälle. Utbildningen består av studier i bland annat i organisationsteori, marknadsföring samt ekonomistyrning och redovisning och ska lägga grunden för personer som yrkesmässigt vill arbeta med att organisera och utveckla verksamheter och företag.
Under vintern och våren har kandidatutbildningen – tillsammans med liknande utbildningar vid övriga lärosäten i landet – varit föremål för en ny form av utvärdering som genomförs i Högskoleverkets regi.

"Kvitto på attt vår utbildning håller hög nivå"
Vid dessa granskningar fokuserar tillsynsmyndigheten på studenternas resultat och hur väl utbildningarna når upp till kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna. Tidigare har Högskoleverket vid motsvarande utvärderingar främst tittat på kvalitetsarbete och processer i aktuella utbildningar.
– Resultatet av utvärderingen är ett kvitto på att vår utbildning i företagsekonomi håller en hög nivå.
– Vi ser samtidigt HSV:s granskningar av våra utbildningar som kvalitetsdrivande. Resultaten av myndighetens utvärderingar kommer därför att ingå i vårt övergripande utvecklingsarbete för att våra utbildningar ska hålla högsta möjliga kvalitet.

WORKSHOP. Om bloggen – nätets schweiziska armékniv handlar det i nästa workshop för Malmö högskolas projekt Lärande och IT – E.A.T-it. Den 24 maj är det dags.

	Allt lärande blir bättre om man släpper sina rädslor för Det Nya. Projektet E.A.T.it syftar till att låta vardags-IT förstärka lärandet – med enkla medel. Den 24 maj är det dags för workshop nummer tre och då står bloggen i fokus.

Arbetet med att utforska vardags-IT för att förstärka lärandeprocessen fortsätter. Den tredje workshopen inom ramen för projektet E.A.T-it (Educational Accessible Technology) handlar om bloggen, nätets schweiziska armékniv. Som koncept och redskap är bloggen långt äldre än de tidigare avhandlade tjänsterna – Bambuser och Facebook – men samtidigt är den mer aktuell idag än någonsin. Bloggen har vuxit upp och mognat till en absolut central komponent på internet.

När utrikesdepartementet ska försöka förändra hur vi ser på dem startar de UDbloggen, en världssuccé. När Sony ska bygga om använder de världens mest använda bloggverktyg, Wordpress, för sin företagssajt. Svenska Dagbladets bloggar är bland det mest lästa på sajten, hos Skandia bloggar hela koncernledningen och KTH låter studenterna rekrytera studenter via dagboksbloggar. Eller titta på Marie Andersson som på bloggen Öpedagogen beskriver den resa hon och hennes unga grundskoleelever gör ut i vårt digitala och lärande landskap.

Även på, och i anslutning till, Malmö högskola blommar bloggarna. Vi har massor med egna erfarenheter att ta fasta på, och det kommer vi att ägna mycket tid åt under den här eftermiddagen. Kopplingen mellan vardags-IT och lärandet står som alltid i centrum, men den här gången kanske ännu mer än tidigare. Dels för att vi har mer egna erfarenheter sedan tidigare, och dels för att bloggen och vi människor, framför allt kanske som konsumenter, verkligen lever i vardaglig symbios.

Rätt utnyttjad är bloggen navet i vår digitala närvaro, och har med sina helt unika egenskaper en självklar roll för kunskapsdelning, erfarenhetsutbyte, problemlösande, marknadsföring och lärande i största allmänhet.

Upplägget är som tidigare: teori och praktik varvas med med erfarenheter och diskussioner. Vi börjar kl 13.00 och övergår till mingel med tilltugg och friare diskussioner kl 16.00. Joakim Jardenberg står för inledning och vi får inspiration från bloggande studenter, externa experter, forskare, lärare och andra medarbetare på Malmö högskola och alla deltagare.
Datum: torsdag 24 maj
Plats: Ubåtshallen, U302, Östra Varvsgatan 11A, Malmö

Anmäl dig till workshopen här

EVENEMANG/FORSKNING. Svenska skolelever halkar efter i kunskapsligan, visar OECD-mätningar. Och en anledning till det är kunskapssegregationen. Om detta handlar  Malmö högskolas skiftesföreläsning den 28 maj.

Terminens sista skiftesföreläsning äger rum 28 maj, och handlar om hur kunskapssegregationen gör att svenska skolelever halkar efter i kunskapsligan.

	Skiftesföreläsning #124 handlar om hur kunskapssegregationen gör att svenska skolelever halkar efter i kunskaper. Medverkar gör Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap på Malmö högskola, Lena Andersson som är rektor på Dammhagsskolan i Landskrona, samt Per Beckman som utsågs till Sveriges bäste fysiklärare.

Malmö och Landskrona är båda exempel på ekonomiskt och socialt segregerade städer. Tydligast har bilden varit när det gäller bostadssegregation. Men ny forskning visar att även kunskapsklyftorna växer – en utveckling som kan cementera all annan segregation.
– Vad händer med undervisningen när de motiverade eleverna försvinner från skolan? Det är en grundfråga som Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, studerat och som knyter an till de larmrapporter som Lärarnas riksförbund och Skolverket nyligen lagt fram.

Anders Jakobsson presenterar sina forskningsresultat som bland annat visar hur kunskapssegregationen förklarar den svenska skolans försämring i PISA-undersökningarna – en mätning som görs av OECD vart tredje år för att se hur eleverna klarar matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Bildningsklyftornas orsaker och konsekvenser diskuteras av Lena Andersson, rektor Dammhagskolan, Landskrona och Per Beckman, NO-lärare, Bergaskolan, Malmö som nyligen utsågs av Kungl Vetenskapsakademien till Sveriges bäste fysiklärare.

Tid och plats: Måndag 28 maj kl 19.00, Orkanenbiblioteket, Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10

Skiftesföreläsningarna vid Malmö högskola är en serie kvalificerade samtal om skiften och förändringar i tiden. Som regel äger de rum en gång i månaden under terminstid. De är alltid gratis och öppna för allmänheten. Skiften direktsänds via länk som nås på Malmö högskolas webb på startsidan http://www.mah.se/. Du kan alltid se de tidigare skiftena i vårt arkiv på http://mah.se/tidigareskiften

Läs mer om PISA här: http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella_studier/2.4568/vad-ar-pisa-1.2184

Läs mer om priset för bästa lärare här: http://www.sydsvenskan.se/malmo/malmolarare-bast-i-klassen/

Lars Mogensen, radiojournalist, är moderator för skiftesföreläsningarna och producent är Evelina Mildner Lindén, kommunikatör på Malmö högskola.

Du som använder facebook kan hålla koll på Skiftesföreläsningarna här

UTBILDNING/SAMVERKAN. I höst startar en pilotkurs som ger danska och svenska sjuksköterskestudenter bättre förberedelse för att jobba på andra sidan bron.
Den är en del av ett större projekt för utbyte och mobilitet som finansieras av ett EU-program.

Pilotkursen ges i samarbete mellan Malmö högskola och Professionshögskolan Metropol i Köpenhamn. Det främsta syftet är att ge studenterna breddad kunskap för att öka möjligheterna att verka som sjuksköterska i den allt mer arbetskraftsintegrerade Öresundsregionen.

— Den riktar sig till studenter som i höst startar sin tredje termin och motsvarar en halv termins studier, 15 poäng. Vi tror att studenterna kommer få mycket nytta men också nöje med sig, säger Ingela Sjöblom, en av lärarna som utvecklat kursen och själv har erfarenhet av att jobba som sjuksköterska i både Danmark och Sverige.

Teman med verksamhetsanknytning

	Projektansvarig Irena Dychawy-Rosner.

Fokus ligger på sjuksköterskans roll som ledare i tvärprofessionella grupper inom vården och kursen ger bred kunskap om svensk och dansk hälso- och sjukvård, där både teoretiska och kliniska verksamhetsanknuta delar ingår. Studenterna i Malmö kan välja Öresundskursen istället för en ordinarie teoretisk kurs i ledarskap och organisation.

Utbildningen samlas kring olika teman, till exempel hur man arbetar med multikulturella aspekter inom verksamheter i Rosengård i Malmö och i Nörrebro i Köpenhamn, eller med hemsjukvård på båda sidor sundet. Studenterna arbetar i blandade grupper i par om två, en dansk och en svensk student.

Varför är det bra att arbeta i par?
— Då kan man kommunicera det som kan vara svårt att förstå. Till exempel ute i verksamheten har du någon bredvid som kan förklara och tolka olika reaktioner och vad som sägs. Du får en snabbare och bättre väg till att förstå andra kulturer och värderingar, säger Ingela Sjöblom.

Entusiastisk studentrepresentant

Sjuksköterskestudenten Mia Kolak är en av studentrepresentanterna i Öresundsprojektet. Hon har redan gått sin termin tre och kan därför tyvärr inte vara med på Öresundskursen, men uppmuntrar till alla chanser att överbrygga kulturella och nationella gränser.

— Själv har jag gått en annan kurs på det temat, Transcultural Nursing, som var helt fantastisk. Och projektet behövs - jag har jobbat som reseledare i många år och känner många danska sjuksköterskor. Vi har konstaterat att vi har många patienter från båda sidor sundet och också liknande grupper i befolkningen, säger Mia Kolak.

Ska följas upp

Själva kursen är unik i sitt slag och dess resultat kommer att noggrant dokumenteras, utvärderas och följas upp. Förhoppningen är att den ska ingå som ett ordinarie valbart inslag i utbildningen.

UTBILDNING/FORSKNING HS. Malmö högskolas rektor har beslutat att avsätta en halv miljon kronor i projektmedel för att vidareutveckla tankarna om ett kunskapscentrum för deltagarbaserad funktionshinderforskning vid Fakulteten för hälsa och samhälle.

Fakulteten för hälsa och samhälle har lång och gedigen erfarenhet av samarbete med brukare när det gäller såväl utbildning som forskning kring funktionshinder. Nu går högskolan ett steg längre då rektor Stefan Bengtsson beviljat en halv miljon kronor i projektmedel för att dra upp riktlinjerna för ett kunskapscentrum för deltagarbaserad funktionshinderforskning på Hälsa och samhälle.

Brukare i forskning och utbildning

Fakulteten samarbetar sedan tre år med HSO, Handikappföreningarnas samarbetsorgan, i projektet ”Från forskningsobjekt till medaktör”, som syftar till väcka intresse bland människor med funktionshinder att aktivt delta i forskning som rör just funktionshinder. Inom ramen för projektet har man bland annat haft forskningscirklar i vilka brukare och forskare mötts. Fakulteten har även startat distanskursen Funktionshinderforskning och medaktörer, som lockat brukare in i forskningen.
– Brukarna har som regel intressanta frågeställningar eftersom de ser saker från ett annat perspektiv något gynnar forskningen, säger Ann-Christine Gullacksen, docent vid Fakulteten för hälsa och samhälle.

Utarbeta projektplan

Projektpengarna kommer att användas för att ta tankarna vidare och påbörja uppbygganden av ett kunskapscentrum.
– Vi kommer att utarbeta en projektplan tillsammans med HSO och titta på hur organisationen ska se ut, säger Hanna Egard, lektor vid Fakulteten för hälsa och samhälle.

Knyter kontakter

Man kommer också att bygga upp en hemsida om utbildning och forskning på funktionshinderområdet samt göra en kartläggning över olika projekt om deltagarbaserad forskning som är på gång runt om i landet.
– Vi deltar i en rad olika konferens där vi knyter kontakter och nätverkar för ett möjligt samarbete med brukare och andra lärosäten, säger Gullacksen och tillägger att Hälsa och Samhälle den 13 juni kommer att ha en konferens just om medforskning.

SAMVERKAN: Kravet på behörighet för att få legitimation gör att många lärare återvänder till universitet och högskolor för att fortbilda sig. Närmare 300 lärare har sökt de 14 kurser inom Lärarlyft II som Fakulteten för lärande och samhälle, LS, på Malmö högskola ger hösten 2012. Det är mer än en fördubbling jämfört med tidigare år. LS har alltså i högre grad även blivit en fortbildningsfakultet.

Skolverket har vänt sig till Sveriges 26 lärosäten med förfrågan om kursutbud inom Lärarlyft II för hösten 2012. Konkurrensen mellan lärosätena var stor och av 600 kursalternativ sa Skolverket  enbart ja till 150 som nu ges vid de olika lärosäten.
 
—För LS del klarade vi oss ovanligt bra, säger projektledare Inger Börjesson. Vi har fått ja till 14 kurser inom matematik, svenska som andraspråk, teknik, naturorientering, samhällsorientering, engelska, bild, musik och idrott och hälsa som vi nu erbjuder verksamma lärare.
—Extra roligt är att söktrycket för alla våra lärarlyftskurser ökat markant. Det betyder att vi förmodligen kommer att fylla varenda plats och till vissa kurser ser vi snarast en tredubbling av antalet sökande.

Särskolan specialfall
Nyligen beslöt regeringen att inom Lärarlyft II även erbjuda lärare som idag arbetar i särskolan möjlighet att läsa hela eller delar av speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning. För Malmös del innebär det att LS erbjuder 45 platser och att det är första gången som det går att läsa ett helt program inom ramen för lärarlyftet.

— Det är också utmärkt att det nu finns en möjlighet för fritidspedagoger att inom lärarlyftet skaffa sig behörighet för undervisning i praktiskt estetiska ämnen upp till årskurs 6. Naturligtvis ska man kunna göra det på LS och vi lämnar i dagarna in önskemål till Skolverket om att erbjuda totalt 90 utbildningsplatser.

Lärare ser om sitt hus
Inger Börjesson är glad men också något överraskad att trycket är så stort. När lärarfortbildning erbjöds lärare inom Lärarlyft I satsningen för första gången 2008 var intresset betydligt svalare. Detta trots att man då kunde fortbilda sig med i stort bibehållen lön. Idag är villkoren inte alls lika förmånliga för verksamma lärare. Ändå är det många som alltså ser om sitt hus och väljer att fortbilda sig då kravet på behörighet skärpts för att få legitimation.

Hittar hit
— Det känns som vi nu banat väg att framöver vara ett av de lärosäten verksamma lärare vet erbjuder fortbildning. Har vi nu 14 kurser så hoppas jag det fortsätter på den här vägen.
Mycket talar alltså för att om man en gång har etablerats som fortbildningslärosäte är chansen större att dels få Skolverkets fortsatta förtroende och framförallt att verksamma lärare hittar hit för att bredda sin kompetens.

STUDENT. Hon arbetar för FN men vidareutbildar sig på Malmö högskola. Vanessa Vertiz är en av studenterna på det så hyllade mastersprogrammet Communication for Development.

Titeln är lika lång som jobbet (och utbildningen) är spännande: Vanessa Vertiz arbetar som ”Communication for development-konsult för Food and Agriculture Organization (FAO) vid FN:s kontor i Rom”. Hon är också student - på masterprogrammet  för Communication for Development (ComDev) på K3.

–Jag är speciellt intresserad av kommunikationsprocesser där man samverkar. Samverkan vad gäller metoder, media och verktyg i olika utvecklingsprojekt.

Vanessa arbetar samtidigt som hon studerar. Ena dagen i Rom, den andra i Malmö och den tredje i, typ, Bolivia.

	Vanessa Vertiz är student på Malmö högskola och FN-analytiker i Bolivia

–Det är en verklig utmaning men också väldigt berikande att både arbeta och studera samtidigt.  Det har gett mig möjligheten att se både den praktiska men också de akademiska sidorna av min utbildning. Under de här två åren i Malmö har jag kunnat jämföra, analysera, reflektera och dessutom bli mer källkritisk såväl i vardagen som i mitt arbetsliv. Och visst kräver en sådan här situation hårt arbete men det är absolut värt.

Även om hon har hela världen som arbetsfält uppskattar hon extra mycket att ”ha hela världen” som kursare på utbildningen på Malmö högskola.

–Att arbeta med folk från olika delar av världen ger helt unika idéer, insikter och perspektiv, menar Vanessa som just nu ”extrajobbar” med ett  forskningsprojekt för FAO och ”Spider Center” i Bolivia.

–Jag har ett stipendium som gör det möjligt för mig att studera forskningsinformation och kommunikationsteknologi för jordbruksinnovation och landskapsutveckling. Det var också en fantastisk chans att få diskutera projektet direkt med användarna: jordbrukarna.  

–Jordbrukarnas feedback ger mig möjlighet att förstå vilken betydelse ComDev har i andra människors dagliga liv. Och detta, att med egna ögon få se vilken skillnad det gör, det är den kanske viktigaste enskilda drivkraften för min dröm att få jobba med liknande projekt i framtiden. 

I förra veckan blev Com Dev på Malmö högskola den enda medie- och kommunikationsutbildning i landet (av 26 stycken) att belönas med bästa omdömet (”Mycket hög kvalité”)  i Högskoleverkets omfattande granskning.

Programansvarige Oscar Hemer är naturligtvis väldigt glad, och stolt.

–Efter att under 12 år varit närmast pionjärer på området står vi nu starkare än någonsin. Programmet har ett allt större söktryck och vi är ivriga att få fortsätta och utveckla den. I samverkan med både regionala och internationella aktörer vill vi nu gärna skapa ett centrum för ”excellence in Communication for Social Change and Development” vid Malmö högskola.

FORSKNING Släkten spelar roll. Med sin licentiatuppsats visar Kerstin Berntsson hur viktig den ”lilla” historien är för att väcka skolelevers intresse och historiemedvetande.

Kerstin Berntsson är SO-lärare på en högstadieskola i Halmstad och har analyserat hur 39 elever i årskurs nio beskriver efterkrigstiden i en uppsats. Utöver elevernas uppsatser har Kerstin Berntsson också utgått från intervjuer och enkäter med ungdomarna. Kerstin Berntsson frågade sig hur användningen av den ”lilla” historien, här i form av släktberättelser, påverkar elevers historiemedvetande och hur det uttrycker sig i deras texter.  Spelar släkten någon roll? ”Den lilla historien” och elevers historiemedvetande, heter hennes lic. Svaret på frågan är ja:

Kerstin Berntssons undersökning visar hur viktig den "lilla" historien är för att aktivera elevers historiemedvetande.

FORSKNING HS. Ania Willman läste till sjuksköterska vid Malmö sjuksköterskeskola och har arbetat på Värnhems sjukhus. Den 22 maj håller hon installationsföreläsning på Fakulteten för hälsa och samhälle. Willman är den första professor som Malmö högskola kallat.

”Hälsofrämjande omvårdnad” – vad är det?
– Det är alla insatser du, som sjuksköterska, gör i ditt arbete, och som bestäms av definitionen på begreppet hälsa. Jag definierar hälsa som ett filosofiskt begrepp i motsats till den medicinska vetenskapens biomedicinska definition.

Vad innebär det?
– Inom den medicinska vetenskapen handlar hälsa om att diagnosticera och bota sjukdom medan jag i min forskning menar att begreppet hälsa tangerar saker som lycka, välbefinnande och hopp. Inom omvårdnad ser vi det som vår uppgift att främja hälsa genom att stödja patienten, lindra lidande och bistå till en värdig död. I min installationsföreläsning kommer jag att presentera hur jag förstår begreppet hälsa i ett vårdvetenskapligt perspektiv, med särskilt fokus på omvårdnad.

Du kommer också att tala om ”att vara och att göra”, berätta!
– ”Att vara” handlar om mitt förhållningssätt som sjuksköterska, hur jag skapar en relation till patienten och vad denna relation ska innehålla. Vad jag gör, handlar om de metoder jag använder. Här kommer jag att göra nedslag i min forskning om implementeringen av evidensbaserad omvårdnad, något som jag ägnat mig mycket åt.

Du är sjuksköterska i grunden, är det något du drömde om redan som barn?
– Nej, jag är äldst av fyra syskon och när jag var 18 år hade jag fått nog av bo hemma. Jag ville flytta hemifrån och behövde ett tryggt arbete som kunde betala hyran så jag sökte in till Malmö sjuksköterskeskola.

Du hade inga planer på att forska?
– Det fanns ingen forskarkarriär för sjuksköterskor på den tiden. Omvårdnadsforskningen har funnits i cirka 35 år och jag har deltagit i dess framväxt. Eftersom min utbildning inte innehöll kurser i vetenskaplig metodik och forskningsmetoder, har min resa inneburit ett ständigt kompletterande. Samtidigt har det varit oerhört fascinerande och stimulerande att får vara med och sätta sin prägel på forskningen.

FORSKNING HS. I höstas drog Malmö högskolas postdokprogram för kvalitetsutveckling igång. Lisa Wallander och Elisabeth Carlson, båda forskare vid Fakulteten för hälsa och samhälle, deltar.

Det var cirka 60 forskare som för ett år sedan ansökte till en av de 15 platser som erbjöds på Malmö högskolas postdokprogram för kvalitetsutveckling inom högre utbildning. Två forskare från Fakulteten för hälsa och samhälle, Lisa Wallander och Elisabeth Carlson, kom med.
– Programmet handlar om att utveckla högskolans utbildningskvalitet. Det kan röra sig om allt från utbildningens forskningsanknytning och breddad rekrytering till frågor som rör en särskild professionsutbildning, förklarar Lisa Wallander, lektor i hälsa och samhälle.

Ökat behov av vårdpersonal

Det var i höstas som forskarna drog i gång sina projekt. Elisabeth Carlson, lektor i vårdvetenskap, studerar verksamhetsförlagd utbildning med fokus på kommunal äldrevård.
– Vi vet att det framöver kommer att behövas mer vårdpersonal inom den geriatriska vården. Det gäller såväl läkare som sjuksköterskor med specialistkompetens inom området för äldres hälsa, säger Carlson.

Två delar i projektet

Detta är en av anledningarna till att hon valt att fokusera på den kommunala äldrevården.
– Projektet har två delar, dels kommer jag att undersöka sjuksköterskestudenternas lärandemiljö när de är ute i äldrevården, dels kommer jag att se närmare på de handledande sjuksköterskornas erfarenhet av att handleda studenterna i äldrevården, berättar Carlson.

Väcka studenternas intresse

Studenterna kommer att få svara på en enkät som mäter lärandemiljön, medan handledarna kommer att delta i fokusgrupper för att ta reda på vilka erfarenheter de har, vilket stöd de känner från sin organisation, men också från högskolan.
– Framgångsrik handledning under den verksamhetsförlagda utbildningen skulle kunna väcka studenternas intresse för äldres hälsa, resonerar Carlson.

Metod som pedagogiskt verktyg

Lisa Wallander har i sitt projekt fokus på professionella bedömningar inom socialt arbete. Det handlar till exempel om socialarbetare som ska bedöma en klients problem och finna möjliga lösningar på detta.
– Jag undersöker hur en speciell datainsamlingsmetod, kallad factorial survey approach, kan användas som pedagogiskt verktyg i professionsutbildningar, i första hand inom ramen för socionomprogrammet, berättar Wallander.

Professionella bedömningar svåra

Hon konstaterar att det inom socialt arbete finns lite systematisk kunskap när det gäller professionella bedömningar.
– Det finns en rad faktorer som kan påverka den professionella bedömningen, säger Wallander och nämner missbruksvården som exempel.
Här kan faktorer som vilken substans personen missbrukar, personens sociala situation, ålder och kön påverka bedömningen.
– Det handlar om såväl medvetna som omedvetna bedömningsgrunder.

Verktyg som medvetandegör

Tanken med att använda den specifika datainsamlingsmetoden i undervisningen är att synliggöra bedömningsgrunderna och på så vis medvetandegöra studenterna. Under projektet kommer en grupp studenter att, med hjälp av metoden, få bedöma fiktiva fall.
– Jag kommer att titta närmare på hur metoden fungerar som pedagogiskt redskap i den högre utbildningen och hoppas att den på sikt kommer att ingå i våra utbildningar, säger Wallander.

UTBILDNING. Denna vecka genomför närmare 500 presumtiva studenter antagningsprov till programutbildningarna vid Odontologiska fakulteten.  Varje dag kommer cirka 75 förväntansfulla sökande till Tandvårdshögskolan för att testa sin förmåga till problemlösning och praktiska färdighet och tillsammans konkurrerar de om hälften av utbildningarnas platser. – För många är detta enda chansen att komma in på sin drömutbildning, säger Lena Bäckström, utbildningshandläggare som koordinerar antagningen.

Urvalet som bedrivits sedan 2001 har blivit del av fakultetens varumärke.
– Det är väldigt populärt och vi kan konstatera att närmare en tredjedel av alla sökande till t ex tandläkarutbildningen också väljer att delta i detta urval för att maximera sina möjligheter, säger Lena Bäckström.

Provdagarna är det första steget i urvalsprocessen.
– Alla studenter har möjlighet att anmäla sig till dessa provdagar vars resultat sen avgör vilka som går vidare till den avslutande intervjuen dit närmare en fjärdedel av deltagarna går vidare till, fortsätter Lena.

Urvalet bedrivs i nära samverkan med forskare vid Psykologiska institutionen på Lunds Universitet.
– Psykologerna i Lund svarar för bedömningen av de teoretiska testerna och för att fastställa värden och rangordningarna som sen ligger till grund för vilka som kallas till intervju.

Tidigare uppföljningar pekar på att det finns flera positiva effekter av urvalsmodellen och för närvarande pågår en omfattande uppföljning som skall ligga till grund för en eventuellt förnyad ansökan till Högskoleverket om fortsatt tillstånd att bedriva urvalet.
– Att bedriva detta urval tar stora resurser i anspråk men ska förhoppningsvis betyda att vi rekryterar väl motiverade studenter som kan prestera väl inom sina respektive utbildningar, avslutar Christina Lindh.

MEDARBETARE. Inom kort lämnar Kjell Gunnarsson posten som förvaltningschef vid högskolan.
Han ska nu i stället få nya arbetsuppgifter av rektor.
– Kjell kommer att få ett särskilt uppdrag som är kopplat till omvärldsanalys, säger Stefan Bengtsson.

	Kjell Gunnarsson (ovan) och Stefan Bengtsson