Sveriges Tandläkarförbund har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning riktad till nylegitimerade tandläkare. Undersökningen frågar tidigare studenter vad de anser om sin utbildning och dess koppling till det kliniska arbetet. Resultaten visar att tandläkarutbildningen i Malmö fortfarande faller bäst ut bland landets tandvårdshögskolor.

Undersökningens resultat är mycket uppmuntrande kommenterar dekanus Lars Bondemark.
– Generellt har vi lyckats bra med såväl den teoretiska utbildningen som den kliniska färdighetsträningen. Vid tidigare enkättillfällen har vi också varit rankade som nummer ett i landet och återigen har vår fakultet fått bevis på att vår utbildningsmodell är vassast i landet.

En nöjd Lars Bondemark sammanfattar rapporten "Framtidens tandläkare"

I rapporten konstateras också att det finns områden som fortsatt kan utvecklas. I tidigare undersökningar har den kliniska färdighetsträningen i oral kirurgi rapporterats otillräcklig men detta är en negativ trend som nu verkar bruten.
– Det är glädjande att notera att de åtgärder som är verkställts de senaste åren varit fruktsamma för utvecklingen.

Inom vissa ämnesområden är tillfredsställelsen särskilt stark i Malmö, bland annat inom ortodonti (tandreglering) som uppvisar en mycket positiv utveckling i relation till övriga lärosäten.
– Vi kan notera att den kliniska färdighetsträningen i ortodonti är god och även har varit så under alla enkättillfällen vilket förstås är väldigt uppmuntrande, fortsätter Lars Bondemark, tillika professor i ortodonti.

En negativ nationell trend är att andelen studenter som anser att de inte hade tillräcklig klinisk färdighetsträning för att arbeta självständigt direkt efter grundutbildningen ökar på alla orter, även i Malmö.
– Under den senaste femårsperioden har antalet antagna studenter ökat med 35 % och sannolikt kan en förklaring vara att det parallella patientintaget på fakulteten inte nått tillräcklig nivå. Något som vi nu aktivt arbetar med för att öka i samverkan med den omgivande tandvården.

Att det är en gemensam ansträngning som ligger bakom de positiva resultaten är Lars Bondemark noga med att poängtera.
– Jag vill passa på att tacka fakultetens personal som med sitt stora engagemang bidragit till i utbildningens framgångar. Jag hoppas att resultaten från undersökningen blir en naturlig sporre och uppmuntrar till nya stordåd, avslutar Lars.

I september och oktober håller Internationella sekretariatet många informationspass om de olika sätt du som student vid Malmö högskola kan studera utomlands.

Varför inte ta reda på mer om:

MFS - Minor Field Studies:

Ska du skriva din C- eller D-uppsats/examensarbete? Är du intresserad av att göra det mot ett utvecklingsland? Då är detta informationsmötet något för dig!
Innehåll: Vad är MFS? Hur söker man ett MFS? Hur ska en ansökan ska se ut och vad bör den innehålla? Studenter som varit iväg på MFS medverkar.

Tisdag 7 september kl 15:15, Orkanen D222 (hålls på svenska)
Tisdag 21 september kl 15:15, Orkanen D222  (hålls på svenska)
www.mah.se/studerautomlands/mfs

Praktik utomlands:

Praktisk information för dig som är intresserad av att praktisera utomlands inom din utbildning på Malmö högskola.
Innehåll: Information om stipendier att söka och om Erasmuspraktik. Lena Isaksson från GPS medverkar. Student som varit iväg på praktik utomlands berättar om sina erfenheter.

Onsdag 22 september kl 15:15, Orkanen, B423 (hålls på engelska)
www.mah.se/studerautomlands/praktikutomlands

Så ansöker du om utlandsstudier / How to apply for exchange studies:

Vi går igenom vad din ansökan om utlandsstudier ska innehålla
We go through what you application shall consist of

Torsdag 23 september kl 12.15, Orkanen D328 (hålls på svenska)
Tuesday 5/10, 12.15, Orkanen D222 (In English!)
www.mah.se/studerautomlands

Vi ser fram emot att träffa dig på våra informationspass!

Dagens högskolepolitik är helt inriktad på villkoren för de äldre universiteten. Sådana prioriteringar får orimliga konsekvenser för alla de lärosäten som finns i landets olika delar. Det framgår av en nypublicerad forskningsrapport.

Malmö högskolas rektor Lennart Olausson håller med.
– I valrörelsen hörs ingenting om hur vi ska utveckla och ta tillvara forskning och kompetens hos de nya lärosätena. Det är märkligt att partierna struntar i att utveckla en politik på det här området.

Lennart Olausson, rektor Malmö högskola: ”Det är märkligt att partierna struntar i att utveckla en politik på det här området.”

I rapporten ”Universitets- och högskolepolitiken – avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena” undersöks villkoren för Sveriges nya lärosäten, de som inrättades efter 1998. Forskningsprojektet stöds av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Lennart Olausson vill se att ämnet får mer fokus i valrörelsen.

– Empiriska studier visar att de unga lärosätena har stor betydelse, både regionalt och nationellt. Den enda fråga som diskuterats i valrörelsen handlar om höjda studielån. Det är nog så viktigt, men frågan om vart Sverige vill inom högre utbildning är större än så.

Rapporten är skriven av forskartrion Mats Benner från Lunds universitet, Björn Stensaker från Norwegian Institute for Studies in Research and Higher Education i Oslo och Ingrid Unemar-Öst från Örebro universitet.

– Sverige behöver en mer dynamisk högskolepolitik som ger plats till mångfald, kvalitet och nytta i hela landet, säger Mats Benner i en kommentar till rapporten.

Sverige har idag 39 lärosäten: stora och små, gamla och unga, smala och breda. En del verkar i tätbefolkade områden, andra i små och medelstora städer. Vissa har högteknologiska miljöer och storindustrier i omgivningen, andra finns i småföretagarbygder. Alla förenas de av ambitionen att bedriva god forskning, utbildning och samspel med samhället.

Forskarna har funnit att dagens högskolepolitik är helt inriktad på villkoren för de äldre universiteten med ambition att ge några av dem internationell stjärnstatus. Många av de yngre lärosätena utmanas samtidigt av en krympande ekonomi, medan de äldre universiteten har mer forskningsmedel än de klarar av att göra av med. Effekten kan bli att kunskapsmiljöerna försvagas i hela landet, utbildningar blir sämre, kopplingen mellan forskning och nyttiggörande kan försvagas och på lång sikt även möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft i Sverige.

Läs rapporten ”Universitets- och högskolepolitiken – avsikter och konsekvenser för de nya lärosätena”

Text: Christina Celsing, Karlstads universitet och Maud Larsen, Malmö högskola

STUDENT/MEDARBETARE. Bibliotek har blivit studietorg.
Medan en outnyttjad vind har förvandlats till modernt utrustade undervisningslokaler.
Plan och lokalavdelningen har nu byggt om och färdigställt nya utrymmen på Malmö högskola.

	Sista rycket inför slutbesiktning. Vinden på Odontologiska fakulteten har förvandlats till moderna grupprum och undervisningslokaler. Medan förra biblioteket  i fastighet Kranen har blivit ett "Studietorg" för studenterna. Foto: Malmö högskola

Fem rum – och stor balkong
På de drygt 600 kvadratmetrarna ryms det nu sammanlagt fem grupp- och undervisningsrum, en bred korridor, kök, gemensamhetsutrymmen, en stor balkong, tvättstuga och ett gym under det snedställda taket.
Slutbesiktning av bygget ska ske i morgon, onsdag. Och från och med nästa vecka är det möjligt att boka lokalerna.
– Ett av skälen till att vi byggt om vinden är att Fakulteten för Hälsa och samhälle är trångbodda inne på sjukhusområdet.
– Men självfallet kan alla områden inom högskolan boka dessa lokaler, säger Ricky Holmgren, fastighetsförvaltare på högskolans plan- och lokalavdelning.

Heltäckningsmatta och kuddar
Under onsdagen är det även invigning av det nya ”Studietorget” i fastigheten Kranen – som bland annat hyser institutionerna Konst, kultur och kommunikation (K3), Urbana studier (US) samt Centrum för teknikstudier (CTS). Klockan 13.00 slås då porten upp till dessa nya läsutrymmen som tidigare fungerade som bibliotek.  

Där finns det nu sammanlagt ett 90-tal sittplatser i två olika avdelningar – där den blå sektionen är utrustad med fåtöljer och främst är avsedd för individuella studier, medan den röda delen har bord med flera arbetsplatser och är mest tänkt för grupparbeten. 
– Utrymmena är inte idealiska vad gäller ljudnivån. Vi har därför arbetat mycket med ljudisolering genom att bland annat sätta upp plattor på väggarna, lägga in en heltäckningsmatta och kuddar, säger Claudia Zuniga, projektledare på avdelningen Plan- och lokal vid Malmö högskola.

UTBYTESSTUDENTER. Ett stort intresse för språk i allmänhet och teckenspråk i synnerhet. Det har fört Sophie Kogel till Malmö högskola som internationell utbytesstudent under hösten. En termin då hon inte bara tänker lära sig tala svenska utan också det svenska teckenspråket.

– I Tyskland är Sverige en förebild inom specialpedagogik, särskilt när det gäller pedagogiken för hörselskadade. Ni har också kommit mycket längre när det gäller teckenspråk, i Tyskland blev det inte erkänt som ett eget språk förrän 2001, i Sverige 1981, säger Sophie Kogel om det lite ovanliga kursvalet.

Intensiva dagar
Årets internationella utbytesstudenter kom till Malmö för två veckor sedan och har sedan dess haft ett inte minst socialt sett intensivt introduktionsprogram som bland annat omfattar en rivstart in i svenska traditioner med deltagande i kräftfesten på Malmöfestivalen, en snabbkurs i svenska och en inblick i svensk kultur och samhälle.

	Sophie Kogel är intresserad av hur teckenspråk lärs ut på svenska universitet och av det praktiska arbetet på dövskolor

Det är en tuff utmaning för Sophie att lära sig alla nya tecken. Vissa tecken kan man ana sig till vad de betyder om man redan kan ett annat teckenspråk, ungefär som den som talar ett språk kan förstå vissa ord på ett besläktat språk.

Ett helt eget språk
– Som talad svenska och tyska, men svenska på teckenspråk är ett helt eget språk och om jag ska kunna lära mig det måste jag i princip tala svenska flytande.

Terminen på Lärarutbildningen hoppas hon kunna följa upp med en tre månader lång praktik på en svensk specialskola för döva och hörselskadade. Specialkompetensen inom svenska teckenspråket har ingen given koppling till en yrkeskarriär i Tyskland, men Sophie Kogel menar att det alltid är givande att ha ett pedagogiskt utbyte mellan två länder och att kunna två språk. Hon överväger att fortsätta studierna med att doktorera inom specialpedagogik. Kanske till och med i Sverige. Intrycken av landet och Malmö är så här långt bara positiva. Sophie Kogel bor på studentkorridor med tio andra studenter, en del utländska, andra svenskar.

– Jag gillar Malmö – havet, högskolan, stan. Alla är väldigt vänliga. Jag uppfattar svenskar som väldigt öppna, säger Sophie Kogel, som vid sidan om det stora språkintresset gillar att resa, laga mat, att läsa och att träffa människor.

SAMVERKAN. ”Baltiskan”, världskrig och trekungamöte – 1914 var ett omtumlande år för Malmö.
Därför ska nu högskolan och Malmö stad ge ut en bok om den sydsvenska metropolen under detta dramatiska år.
– Boken kommer att ta upp de viktigaste händelserna under det aktuella året och en mängd andra perspektiv, alltifrån stadsplanering, idrotten och det kulturella livet, säger Roger Johansson, docent i historia vid Malmö högskola och en av bokens redaktörer.

För att stimulera en flerdisciplinär historisk forskning om Malmös utveckling har Malmö stad och Malmö högskola gemensamt startat Institutet för studier i Malmös historia. Institutet ska bland annat ta fram och sprida forskning om den skånska staden ur ett europeiskt perspektiv samt stimulera till samtal med Malmös medborgare.
Som ett led i detta arbete har det nu påbörjats ett omfattande bokprojekt som fått arbetsrubriken ”Malmö 1914 – världsmetropol och världskrig”. 
– Ett väldigt spännande projekt som involverar sammanlagt ett 20-tal författare, varav många är välkända för Malmöpubliken, säger Roger Johansson. 

Skriver populärvetenskapligt
Bland skribenterna hittar vi bland andra Malmö högskolas rektor Lennart Olausson, Sydsvenskans reporter Claes Fürstenberg, stadsbyggnadskontorets arkitekt Tyke Tykesson och Malmös museichef och tillförordnade kulturdirektör Göran Larsson - som även är en av bokens redaktörer.
Och det är tänkt att dessa ska skriva populärvetenskapligt om Baltiska utställningen, trekungamötet och hur första världskrigets utbrott påverkade staden. Dessutom kommer de att fokusera på bland annat kvinnorna, arbetarrörelsen och ordningsmakten i staden år 1914.
– Vi har nu träffats ett par gånger och de medverkande har nu lämnat in sina synopsis över innehållet i sina kapitel.  Så arbetet är redan i full gång, säger Roger Johansson, som själv ska bidra ett avsnitt om arbetarnas situation under 19141 i Malmö.
Boken planeras vara tryckt under hösten 2013 i god tid inför 100-årsjubileet på följande år.

STUDENT. Under kursen ”Globalisering och välfärdsstaten” får studenterna träffa politiker och tjänstemän från Swakopmund i Namibia, för att diskutera kommunal demokrati och få en inblick i hur kunskapsutbyte fungerar mellan olika städer i världen.

	Läraren Pauline Stoltz bjuder in politiker och tjänstemän från Namibia för att studenterna på "Offentlig organisation och ledning" ska få träffa yrkesverksamma även från andra länder än Sverige.

Sedan ett par år tillbaka har Malmö stad och den lilla staden Swakopmund, som har cirka 30 000 invånare och ligger på en smal landremsa mellan öknen och Atlanten, ingått kommunalt partnerskap. Med hjälp av finansiering från ICLD samarbetar de två städerna inom området solenergi och avfall.

Nu kommer en delegation politiker och tjänstemän från Namibia till Sverige för att träffa Malmö stad, men även för att besöka Malmö högskola.

– Man tänker kanske inte på att svenska kommuner arbetar med denna typ av samarbete, så det kommer att vara bra för våra studenter att träffa delegationen från Namibia, säger universitetslektor Pauline Stoltz.

– Studenterna kan lära sig något om hur denna typ av partnerskap kommer till och fungerar, och om hur kommunal demokrati fungerar i Namibia.

Möter global arbetsmarknad redan under studierna
Delkursen ”Globalisering och välfärdsstaten” ingår i programmet ”Offentlig organisation och ledning”, ett program som riktar sig till dem som är intresserade av samhället och som vill utbilda sig för kvalificerat arbete inom offentlig förvaltning, ideella organisationer eller privata konsultföretag på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Att träffa yrkesverksamma inom sektorn är ett flitigt förekommande inslag i utbildningen.

– Vid Namibiabesöket får studenterna även träffa en svensk kommunal tjänsteman som heter Monika Månsson. Hon reser mycket inom ramen för sitt jobb och kan plötsligt kan befinna sig i Namibia för att tala om avfall eller i Shanghai för att Malmö stad har en paviljong på Världsutställningen. Det är den här arbetsmarknaden som studenterna kommer att röra sig på framöver, säger Pauline Stoltz.

Även allmänheten är välkommen.

STUDENT. Pooja Sharafi är nytt studentombud på Hälsa och samhälle.
Han har uppehåll från sina studier till socionom hösten 2010 och våren 2011 för detta uppdrag.

Pooja Sharafi brinner för att hjälpa studenter och vara med och påverka för att få fram deras vilja.
– Jag vill lyfta fram studentinflytandet och försöka utveckla samarbetet mellan studenter och lärare, säger Pooja Sharafi. För att förbättra och utveckla Malmö högskola måste studenterna göra sina röster hörda.
Som studentombud kommer Pooja Sharafi att hjälpa och informera studenterna på Hälsa och samhälle och ta tillvara deras rättigheter.
– Det är viktigt att studenterna engagerar sig och att kåren visar betydelsen av dess arbete för studenterna.
Pooja Sharafi finns på kårexpeditionen på plan 1. Här drivs också en andrahandsbokhandel där studenter kan köpa ”begagnad” kurslitteratur som andra studenter lämnat in till låga priser.

Daniel Nebel, doktorand vid Avdelningen för parodontologi på Odontologiska fakulteten, vann i hård internationell konkurrens utmärkelsen Hatton Divisional Award vid IADR (International Association for Dental Research) i Barcelona. En utmärkelse som nu innebär att Daniel i vår får packa väskan och åka till finalen i San Diego.

Totalt var det sju unga forskare nominerade till Hatton Divisional Award vars postrar och muntliga presentation granskades av en jury samt bedömde studiens vetenskapliga relevans.
– Det var väldigt kul och särskilt med så pass stort gäng från Odontologiska fakulteten i Malmö på plats. Priset innebär, utöver äran, att jag får resa och uppehälle samt ett ekonomiskt tillskott för att kunna delta i finalen som äger rum i San Diego nästa år, berättar Daniel som för närvarande är föräldraledig från sin tjänst som doktorand på Odontologiska fakulteten.

Daniel Nebel tar del av juryns motivering vid IADR i Barcelona

Att vinna Hatton Divisional Award är betydelsefullt.
– Utmärkelsen skapar ett intresse för vad man håller på med och förhoppningsvis bidrar det till att utveckla mitt internationella kontaktnät om jag skulle vilja forska utomlands i framtiden, fortsätter Daniel.

Tävlingsmomentet ställer höga krav på forskaren att få ut sitt budskap. Något som verkligen prövas i slutfinalen där Daniel tävlar mot elva forskare om Hatton Award
– Vi har ju inte så stor tradition av tävlingsmoment i Skandinavien men det är en form som är väldigt etablerad i USA. Den som studerar en poster gör det under några få minuter och det gäller att få fram sitt budskap och förmågan att begränsa sig blir väldigt viktig i den processen

Vid finalen i San Diego planerar Daniel att presentera sin pågående studie som behandlar hur mycket östrogenreceptorer det finns i inflammerad vävnad jämfört med frisk.

----------------------------------------------
Daniel Nebel tog sin tandläkarexamen 2004 och har varit knuten till Avdelningen för parodontologi sedan 2006. Han har ett forskningssamarbete med Prof. Bengt-Olof Nilsson vid Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap vid Lunds universitet. Sedan 2008 är han doktorand vid Odontologiska fakulteten.

SAMVERKAN. Hösten 2010 introducerar Malmö högskola ett nytt webbaserade nätverk: Future Finder.
Här kan studenter, tidigare studenter och företag/organisationer knyta kontakter och bygga nätverk inför framtiden. Även nuvarande studenter välkomnas i Future Finder, vilket är en stor skillnad jämfört med högskolans förra alumninätverk.

– Förhoppningen är att studenterna redan under sin studietid ska använda Future Finder för att skapa ett professionellt nätverk och på så vis bli bättre förberedda för arbetslivet, säger Anna Edenbrandt, vikarierande alumnikoordinator på Malmö högskola.

Utöver att bygga nätverk kan medlemmarna leta bland de jobbannonser och förslag till praktikplatser som företag och organisationer lägger ut.

– I september lanserar vi en ny undersida, där företag och organisationer kan lägga ut även uppsatsuppdrag. Och i vår kalender lägger vi hela tiden upp olika typer av spännande events om allt från att starta eget, kvinnligt företagande till att få synpunkter på sin meritförteckning, berättar Anna Edenbrandt och tillägger:

– I höst tipsar vi om bland annat arbetsmarknadsdagar och en rad intressanta föreläsningar. Listan över events fylls på hela tiden, vilket är en anledning så god som någon att bli medlem och därefter logga in sig med jämna mellanrum för att hålla koll på vad som är på gång.

Future Finder har byggts speciellt för Malmö högskola. Förberedelsearbetet har pågått i drygt ett års tid då tekniska detaljer, grafisk form och innehåll har testats och utformats med omsorg.

En av de sista detaljerna som kom på plats är en Facebookapplikation, som innebär att man kan se sin Future Finder-profil när man är inloggad på Facebook.

Vill du veta mer eller registrera dig som medlem? Titta in på www.mah.se/futurefinder

Har du frågor? Kontakta Anna Edenbrandt på anna.edenbrandt@mah.se eller 040-665 70 17

STUDENT. I höst startar Malmö högskola en ny utbildning om musikens roll i det digitala mediesamhället. Ett flertal kända musikprofiler, bland andra Timbuktu, Fredrik Strage och Marina Schiptjenko från BWO, kommer att hålla föreläsningar. Allmänheten bjuds in till de föreläsningar som går under namnet ”Popskolan”.

	Under den nya musikkursen föreläser personer som arbetar med musik på olika sätt. Under förra årets öppna musikföreläsningar pratade bland andra Anders Mildner.

Kursen ”Musiken i det digitala medielandskapet: kritik och praktik” (30 hp) ger en inblick i hur musikens roll och förutsättningar håller på att förändras och vad det innebär för musiker, klubbarrangörer, skivbolagsdirektörer och andra som arbetar med musik.

– Detta är ingen kurs i populärmusikhistoria, utan det handlar om musikens roll idag. Vi kommer ta upp saker som upphovsrätt och fildelning, och vi kommer att diskutera vilka möjligheter det finns att överleva i branschen, säger professor Bo Reimer på Konst, kultur och kommunikation (K3), som håller i kursen tillsammans med musikjournalisten Martin Theander.

I dagens digitala medielandskap har de traditionella aktörerna problem, nya aktörer tillkommer och frågor kring nya affärsmodeller, teknologi och juridik har blivit alltmer centrala.

– Utöver lärare från K3 som är duktiga på de ämnena, så tar vi in personer utifrån till föreläsningarna på skolan. Bland föreläsarna finns Camilla Malmberg, som driver klubben Win Win Total, Martin Thörnkvist, som driver bolaget Songs I Wish I Had Written (bland andra Moto Boy) och Emma Svensson, som är musikfotograf och chefredaktör för nättidskriften Radar Magazine.

Nittiotalistisk hipsterfascism med Fredrik Strage
Under kursen kommer studenterna bland annat att skriva musikkritik och musikrecensioner. Gästföreläsaren Fredrik Strage har skrivit om musik och film i snart tjugo år.

– Jag kommer att prata om popjournalistik utifrån mina egna erfarenheter. Om några av eleverna är intresserade av skrivande kan de förhoppningsvis dra nytta av mina erfarenheter. Om de inte är intresserade av skrivande tycker de förhoppningsvis ändå att det är roligt att höra mig berätta om idoldyrkan, Drakar & Demoner, nittiotalistisk hipsterfascism och misslyckade intervjuer, säger Fredrik Strage.

Kursföreläsningarna hålls en gång i veckan på högskolan samt en gång varannan vecka i offentliga miljöer i Malmö, bland annat på Konserthuset, KB, Inkonst, Debaser och Babel.

Du kan fortfarande söka kursen!
Det finns fortfarande ett fåtal platser att söka till kursen! Anmäl dig på hemsidan studera.nu – sök efter kursnamnet ”Musiken i det digitala medielandskapet”.

Mer information om kursen
Här kan du läsa mer om kursen ”Musiken i det digitala medielandskapet: kritik och praktik”.

ÖPPET HUS. Traditionsenligt kom många intresserade redan en halvtimme innan Öppet hus på Lärarutbildningen officiellt startade kl 17 på måndagskvällen.
I Orkanen kunde de träffa studie- och yrkesvägledare, ämnesföreträdare och studentambassadörer, representanter för studentkåren och lärarfacken samt lyssna på dekan Johan Elmfeldt och blivande matematiklärare Eva Angel Vairo.  

Totalt cirka 1400 börjar i höst plugga till lärare, idrottsvetare eller studie- och yrkesvägledare på området Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Vi frågade några av besökarna om deras nya studier och varför de kommit till Öppet hus:

Amelie Nilsson, 19 år, Ystad: Jag ska bli gymnasielärare i historia. Det är mitt favoritämne alla kategorier och så ska jag välja engelska som sidoämne. Jag vill plugga i England en eller två terminer.  Jag har valt gymnasiet för att jag ser fram emot roliga diskussioner och ett intellektuellt utbyte med eleverna.  Det ska bli roligt att plugga, nu börjar det på allvar.
	Dafina Dibrani, 19, Hässleholm: Jag ska läsa samhällsorienterande ämnen och barns lärande och vill jobba på grundskolan. Hur lärarjobbet blir? Ansvarsfullt och kul, framförallt ska det bli kul att se barn utvecklas. Jag kom till öppet hus för att få svar på mina frågor och är jätteglad för att jag kom hit. Innan visste jag inget och hade jag inte kommit hit i kväll hade det nog inte blivit något.
Oskar Möller, 21 år, Malmö: Jag ska bli gymnasielärare i historia. Jag kom hit för att se till att inget blivit fel med min anmälan och för att kanske träffa någon jag ska plugga med. Jag gillar historia och att jobba med ungdomar så det här känns som ett bra alternativ för mig.
	Sasa Milosevic, 33 år, Arlöv: Jag ska läsa barn- och ungdomsvetenskap och vill veta mer om utbildningen och sidoämnet. Jag kommer från kom vux och jag förstår att det här är något helt annat, att man får klara sig själv mer. Men man är ju vuxen så jag hoppas det ska bli bra.
Violetta Touze, 31 år, Lund: Jag vill ha någon mer konkret utbildning och ska läsa samhällsorienterande ämnen och barns lärande med inriktning på yngre barn. Tidigare har jag mest läst kurser. Det är klart det är lite nervöst men annars känns det bara bra. Jag gillar att jobba med barn och se hur de utvecklas.

Uppsatstävling – idrott och kvinnor / idrott och genus
Uppsatsen ska vara ett examensarbete, c-uppsats eller uppsats på avancerad nivå samt examinerad i Sverige under läsåret 2009/2010.

Uppsatstävlingen arrangeras av World Village of Women Sports. Prissumman är 10 000 kronor till vardera vinnande uppsats.
Två priser kommer att delas ut: ett inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området och ett inom det naturvetenskapliga och medicinska området.
För att delta i tävlingen krävs att examinatorn eller handledaren nominerar uppsatsen senast den 30 september 2010.

Läs mer om tävling och nominering! (pdf)

FORSKNING. Globala utmaningar – lokala svar.
Det är temat för migrationsforskningskonferensen som i veckan anordnas på Malmö högskola.
– Vi kommer bland annat att ha flera framstående internationella forskare från både Europa, USA och Kanada som huvudtalare på konferensen, säger universitetslektor Maja Povrzanovic Frykman vid högskolan.

Sex olika huvudföreläsningar och sammanlagt 16 workshops – samt galamiddag på Rådhuset och andra sociala aktiviteter för diskussioner och nätverksbyggande. Det väntar de närmare 160 forskare från företrädesvis Sverige och våra nordiska grannländer som ska delta i den tre dagar långa konferensen Nordic Migration Research Conference – som arrangeras från onsdag till fredag av Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) och institutionen Internationell migration och etniska relationer (IMER) vid Malmö högskola.

Utifrån flera perspektiv
Under konferensen, som har temat ”Global Challenges – Local Respones”, är det tänkt att deltagarna bland annat ska diskutera migration och migrationsforskning med fokus på de nordiska länderna – såväl inom de enskilda staterna och i jämförelse med andra länder.
Och de kommer att belysa migrationsfrågorna utifrån såväl ett ekonomiskt, politiskt, socialt som kulturellt perspektiv.
På programmet finns därför workshops med rubriker som exempelvis ”Media, migration, minorities and majorities in the Nordic Countries” och ”Irregular migration in Scandinavia and beyond”.
Medan de sex inbjudna huvudtalare från bland annat Kanada, USA, England och Tyskland ska föreläsa om exempelvis ”Cultural diversity and social inequalities” och ”A right to a past? Migration, remembrance and history”.
– Våra huvudtalare kommer även att delta i diskussionerna under konferensens workshops, säger Maja Povrzanovic Frykman.

Utställning om forskning
I samband med arrangemanget kommer det även att ordnas en utställning som presenterar forskning med koppling till migrationsfrågor vid Malmö högskola samt lärosätets övriga fakulteter och områden.
Dessutom kommer samtliga sammanfattningar från huvudtalarnas föreläsningar att finnas tillgängliga via högskolans elektroniska publiceringsverktyg, MUEP. 
– För att klara av arrangemanget så bra som möjligt får vi hjälp av 14 studentvolontärer. Det är vi väldigt tacksamma för, avslutar Frykman.

Läs mer om Nordic Migration Research Conference

Sök bidrag till ditt uppsatsarbete

Riksidrottsförbundet (RF) kan lämna bidrag till uppsatser kring områdena motion/hälsa, barn/ungdoms och elitidrott.

Uppsatsen ska omfatta minst femton högskolepoäng och vara på magister- eller mastersnivå.

Uppsatsen kan exempelvis handla om allt från individers upplevelser av idrott i alla åldrar till föreningar och organisationers olika verksamheter och dess effekter.

Läs mer om ansökan på Riksidrottsförbundets hemsida.