Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

”Under tiden vi skrev universitetsansökan stängdes dörren för att bli universitet”

2017-03-15

BERÄTTELSER PÅ VÄGEN. Peter Jönsson är forskningskoordinator och började på Malmö högskola 1998.

Peter Jönsson”När Malmö högskola bildades var det möjligt för högskolor att genom ansökan och granskning bli universitet. Av dåvarande rektor Per-Olof Glantz fick jag uppgiften att jämföra styrkeförhållandena mellan oss och ”de nya universiteten” – Växjö, Örebro och Karlstad samt Mitthögskolan. Vi kommer väl in i den gruppen också! Jämförelsen gällde antal studenter, professorer, disputerade lärare, doktorander och externa medel för forskning. Vi såg att Malmö högskola låg i samma härad som de nya universiteten. Det fanns fog för att lämna in en universitetsansökan av flera anledningar, idén att bli universitet hade funnits från starten. Malmö högskola samarbetade med Södertörns högskola i frågan, som även den var nybildad. Arbetet med universitetsansökan, som sedermera skulle bli en ganska tjock bok, leddes av rektor och en arbetsgrupp. En stor del av ansökan bestod i att beskriva forskningsmiljöer med tillräckligt stor kritisk massa, förutom att beskriva högskolans omfång och dess inriktning. Det var ett nödvändigt arbete i vilket fall som helst, att försöka ordna forskningen på något sätt  och även se hur den var kopplad till forskarutbildningen. Det gav en bra bild av sakernas tillstånd vid Malmö högskola på den tiden. Under tiden som vi skrev universitetsansökan stängdes dörren för att bli universitet, och den var i princip stängd när vi lämnade in. Jag och förvaltningschefen Wanda Klintberg, som varit väldigt delaktig i ansökan, överlämnade ansökan tillsammans med Södertörns högskola den 4 mars 2002. Det var på Utbildningsdepartementet och Södertörn som var hemtama i korridorerna tog trapporna, de ville lämna ansökan före oss. Vi fick ta en hiss och precis innan vi skulle åka upp kom Thomas Östros, utbildningsministern, in i hissen så vi fick ändå överlämna vår först. Det syntes tydligt att han hade börjat sin arbetsdag på bättre sätt. Vår ansökan låg tillsammans med en massa andra ansökningar på ministerns bord utan att åtgärdas. Sedan fortsatte de ligga kvar där minister efter minister. Det var visst Lars Leijonborg som satte ner foten och i alla fall gav ett svar, men då hade det hunnit gå flera år.”

Text: Johanna Svensson