Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Två professorer invalda i nätverk för excellenta forskare

2017-09-20

Bodil Liljefors Persson, professor i religionshistoria, och Sara Johnsdotter, professor i medicinsk antropologi, har blivit nominerade av Vetenskapsrådet till databasen AcademiaNet.  Databasens syfte är att lyfta fram excellenta kvinnliga forskare i en långt ifrån jämställd akademisk värld.

Det är hårda kriterier för att kvalificera sig i AcademiaNet. Hur känns det?

-Det känns väldigt uppmuntrande och hedrande, säger Sara Johnsdotter och Bodil Liljefors Persson, med en mun.

- När Vetenskapsrådet hörde av sig förstod jag att det var seriöst, fortsätter Bodil Liljefors Persson. Då databasens syfte är att synliggöra kvinnliga framstående forskare är jag väldigt glad att vara en del av detta välansedda internationella nätverk.

sara johnsdotter- Hittills har fyra av Malmö högskolas kvinnliga professorer valts in, säger Sara Johnsdotter, till vänster.  Det är en bra utdelning för vårt lärosäte jämfört med ett tiotal från Lund och ett tiotal från Uppsala.

Hur ser du på att det 2017 fortfarande är nödvändigt att lyfta fram kompetenta kvinnliga forskare?

bodill_liten2-Egentligen tänker jag att ett sådant nätverk inte skulle behövas, säger Bodil Liljefors Persson, till höger. De uppdrag man får i vetenskapliga sammanhang borde grundas på den faktiska kompetensen oberoende av kön. Samtidigt har jag erfarenhet av att både ha vistats i snäva manliga akademiska hierarkier men också av mer öppna miljöer. En sådan mer jämställd och gränsöverskridande miljö rör min forskning om mayaindianernas historia, religion, ikonografi och ritualer under den koloniala perioden och nutid.
- Men tyvärr, har det inte alltid sett ut så. Jag har också mött attityder som ”lilla flicka”. Det är en lång process och många starka kvinnor och män har kämpat för jämställdhet. Så AcademiaNet behövs.

En majoritet av de som finns i databasen är naturvetare – varför tror du att det är så?
- Databasens samarbetspartners ( Robert Bosch Stiftung, Spektrum der Wissenschaft och Nature) är alla i första hand riktade mot naturvetenskap, säger Sara Johnsdotter. Nu är det  utmärkt om man breddar listan både ämnesmässigt och geografiskt och inte minst slår ett slag för den humanistiska forskningens mervärde. De humanistiska disciplinerna, i exempelvis Danmark, England och Tyskland har tidvis fört en hård kamp för både erkännande och överlevnad.   

Text: Helena Smitt