Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Kollegialt inflytande eller linjestyrning?

2017-05-04

DEBATT. Kollegialitet eller linjestyrning?
Det var huvudfrågan som lyftes när det anordnades en debatt på Malmö högskola om styrning av verksamheten på landets lärosäten. 
– I tider då presidenter ifrågasätter vetenskap och forskning så är det viktigt att vi värnar den akademiska friheten, sa paneldeltagaren Mats Ericson.

Det var många åhörare som i onsdags (3 maj) samlades i Orkanen för att lyssna på en paneldebatt om kollegialt inflytande. I panelen ingick högskolans rektor Kerstin Tham, SULFs förbundsordförande Mats Ericson och Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statsvetenskap från Uppsala universitet. De fick inleda med korta inledningsanförande.

Rektor Kerstin Tham berättade att hon som ny rektor i Malmö reagerade över att hennes tidigare arbetsplats, Karolinska institutet, hade ett större kollegialt inflytande och att högskolan var mer linjestyrt.

Ett förhållande som hon tror kan bero på att högskolan, som ungt lärosäte, kan ha behövt striktare styrning under de första årens utveckling. Nu när lärosätet ska bli universitet finns det en möjlighet att se över det kollegiala inflytandet.

Hon förklarade därefter en rad arbeten pågår för att bidra utvecklingen i den riktningen:  

  • En intern arbetsgrupp, med representanter från samtliga fakulteter, skriver nu ett utkast till universitetsgemensam strategisk femårsplan. I förslaget kommer bland annat akademiska värden och kvalitet samt kollegialitet att vara i fokus.
  • Rektors ledningsgrupp har diskuterat professor Patrik Halls interna utredning i frågan.
  • Nya rutiner med ökat kollegialt inflytande skapats vid tillsättning av prorektor och dekaner samt vid val av lärarrepresentanter till högskolestyrelse. I det sistnämnda fallet har antalet nomineringar ökat från 3 till 6 personer.
  • Högskolestyrelsen har beslutat att nuvarande styrmodell ska upphöra januari 2018 och en ny modell, som är tänkt att bidra till mer långsiktig planering och ökat kollegialt inflytande, ska tas fram: "Att planera, budgetera och följa upp verksamhet". Rektor arbetar nu med hur detta kommer att påverka dekanernas och fakultetsstyrelsernas roller.
  • En reviderad arbetsordning ska vara på plats till årsskiftet.

SULF-ordföranden Mats Ericson berättade att det nu förs en nationell diskussion i frågan – vilket även lyfts i forskningspropositionen. En ny utredning är också i gång med Pam Fredman från Göteborgs Universitet.

– Många politiker, oavsett färg, är intresserade och följer våra frågor, förklarade han. Många offentliga sektorer brottas med liknande frågor, inte minst inom sjukvården, om hur mycket inflytande ska medarbetarna ha på arbetsplatsen?

Han fortsatte:
– SULF har börjat arbeta med en förbundsdialog som de kallar "Kollegialitet 2.0". I tider då presidenter ifrågasätter vetenskap och forskning så är det viktigt att vi värnar den akademiska friheten, menade Mats Ericson.

Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg menade att kollegialitet inte primärt handlar om intressepolitik och makt – utan om: kompetens, kvalitet och kreativitet. En viktig fråga för Ahlbäck Öberg är hur vi får en kunskapsintensiv verksamhet där medarbetarna själva tar ett självständigt ansvar. Utgångspunkten måste då vara att det är det kollektiva kollegiet som bäst kan göra kvalitativa bedömningar om utbildning och forskning.

– Akademisk frihet ska användas till kärnverksamhet som utbildning och forskning, inte exempelvis kring vilket e-postsystem som ska användas. Det självständiga verksamhetsansvaret kan stärkas genom större kollegialt inflytande, menade Shirin Ahlbäck Öberg.

Därefter diskuterades skillnaden på de båda styrformerna och fick frågan om det går att skapa en hybrid. Shirin Ahlbäck Öberg svarade med ett tydligt – nej. Medan Kerstin Tham menade att man måste vara tydlig i vad som är vad. Chefer inom stödverksamheter, som mer följer linjestyrningsformen, måste få en bättre förståelse för vad kollegialt styre betyder för akademiska kvalitet. Hon förklarade också att det är viktigt att man är överens om vad det betyder med kollegialt inflytande. 

Mats Ericson passade i sin tur på att prata om att allmänhetens förtroende för högskolor och universitet bottnar i kvalitet och oberoendet.

– Det kollegiala inflytande är betydelsefullt för att upprätthålla detta oberoende, förklarade han.
Shirin Ahlbäck Öberg konstaterade även att ombildningen till universitet nu ger högskola en möjlighet att bli ett föredöme för övriga högskolesverige när det gäller framtida styrning.

Arrangörer var Professorskollegiet vid Malmö högskola och SULFs professorssektion vid Malmö högskola. Sara Johnsdotter, som ingår i högskolans professorskollegium, blev intervjuad tidigare inför paneldebatten i denna medarbetarnyhet.

Text: Mathias Persson