Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Flera insatser för att öka intäkter

2017-05-03

FORSKNINGSFINANSIERING. Brysselbesök, möten med finansiärers ledningar och sökstrategier.
En rad insatser genomförs under året för att på sikt öka de externa forskningsintäkterna i samband med högskolans uppväxling till universitet.
– En av Malmö universitets viktigaste uppgifter blir att bibehålla, eller allra helst öka, andelen externa bidrag till forskningen, säger Kerstin Tham, rektor vid högskolan. 

   
   

Under senare år har mer än hälften av högskolans forskningsmedel kommit från externa finansiärer – där Vetenskapsrådet har varit den största bidragsgivaren. Medan basanslag har stått för den andra hälften av forskningsmedlen.  
Denna fördelning mellan basanslag och bidrag vill ledningen behålla även nästa år när universitetets forskningsanslag kommer att ha ökat från nuvarande cirka 140 till 230 miljoner kronor. Dessutom arbetar ledningen för ännu en basanslagsökning på cirka 100 miljoner per år.
– Det kommer naturligtvis att bli en utmaning att behålla den höga andelen externa intäkter, men jag är övertygad om att det på sikt är genomförbart.  Om vi ska nå balans mellan forskning och utbildning är det viktigt att vi kan konkurrera om externa forskningsmedel, säger Kerstin Tham.

Träffade EU-parlamentariker och direktörer

Ett led i detta arbete var en resa till Bryssel som nyligen genomfördes av en 11 personer stark delegation från högskolan, med bland andra fyra av fem rektorer samt lika många dekaner och medarbetare från Forskarservice. 
Under det intensiva besöket – som huvudsakligen ägde rum på och med stöd av Skåne European Office, Region Skånes Brysselkontor och dess kontorschef Carl-Albert Hjelmborn – träffade delegationen en rad representanter för olika EU-organ och forskningsfinansiärer. Däribland:

  • Jakop Dalunde, EU-parlamentariker och ledamot i utskottet för industri, energi och forskning,
  • Dan André, Vinnovas Brysselchef,
  • Jean-David Malo, direktör för Open Innovation and Open Science, EU-kommissionen,
  • Per-Erik Yngwe och Åsa Petri, forsknings- respektive utbildningsråd vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen,
  • Birgitte Wederking, Copenhagen EU Office,
  • Ola Nord, chef, Malmö Stads representationskontor i Bryssel.    

Dessutom hann rektorerna Kerstin Tham, Charlotte Ahlgren Moritz och Cecilia Christersson under vistelsen presentera högskolans verksamhet och lärosätets kommande universitetsstatus för inbjudna gäster vid ett frukostseminarium.
– Syftet med besöket var bland annat att marknadsföra och profilera Malmö universitet. Dessutom ville lära oss mer om och diskutera ramprogrammet Horisont 2020, som ska halvtidsutvärderas, och kommande ramprogram, säger Rebecka Kucer Wallin, EU-handläggare på högskolans avdelning för utbildnings- och forskarstöd och som samordnade högskolans del av besöket i Bryssel.
Hon berättar vidare:
– Utfallet av mötena var väldigt positivt. Det märks tydligt att det finns ett stort intresse för vårt lärosäte och att våra starka forskningsområden ligger i tiden, som exempelvis digitalisering och migration.

Bjuder in forskningsfinansiärer
En annan insats för att på sikt öka de externa intäkterna är att bjuda in ansvariga för landets forskningsfinansiärer. För ett par veckor sedan var högsta ledningen för forskningsrådet Forte på besök på högskolan och inom kort kommer motsvarande personer från innovationsmyndigheten Vinnova.
– Vi ska i höst även bjuda in ledningarna för Riksbankens jubileumsfond, Familjen Kamprads stiftelse och Crafoordska stiftelse, säger Rebecka Kucer Wallin.
Hon förklarar också att lärosätets stödfunktion Forskarservice inom kort kommer att stärkas med ytterligare medarbetare.

Dessutom har fakulteternas ledningar under årets första månader formulerat sina respektive sökstrategier för de närmaste tre åren. Där lyfter de bland annat fram insatser som att utveckla forskarforum och kollegial granskning av anslagsansökningar samt att systematisera uppföljning av motsvarande ansökningar. Andra planerade initiativ på fakulteterna är exempelvis att frigöra mer tid för ansökningsskrivande, erbjuda medel för språkgranskning och skapa en checklista för skrivandet av ansökningar.   
– Det är viktigt att vi både prioriterar och systematiserar arbetet med vårt ansöka om forskningsmedel.
– Vi måste även se till att nyttja kompetensen som finns på högskolan och lära av varandra samt skapa förutsättningar för att fler av våra forskare blir delaktiga i olika nationella och internationella forskningsfinansiärers granskningsgrupper och styrelser, säger Kerstin Tham.

Text: Per M Eriksson